Atuagagdliutit - 13.03.1975, Blaðsíða 24

atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver atu
»JoruaraK« Kinersiuk
Kinersissartussugut amerdlasima-
gunaKaugut tugdlussuteKartugut
tusaravtigo landsrådip pissartar-
ssua Jørgen C. F. Olsen, „Jorua-
raK", KinigagssångorterKingniar-
tOK. tusardlugo Moses Olsenimit
unangmigdlerKingneKamialersoK
pisangåumerfiungitsungilaK, ne-
riunaKaordle JoruarKap kingumut
Kinigaujumårnigsså.
nuånårutigingårtarsimavarput
sisimiormiut eKérsimårtumik er-
sserKigsumigdlo ilungersuteKar-
tarnermikut kalåtdlinut inuiaKa-
tigingnut iluaKutaussumik amer-
dlaKissutigut angussaKartarsima-
nerat, pingårtumigdlo nuånåruti-
gissarsimavarput JoruarKap
landsrådip atautsiminerine aula-
jangersimarpaloKalune isurr.ato-
Kalunilo ilaussortaKatiminut tikQ-
ssuissarsimanere, sujunersutigi-
ssartagarpagssuarmigutdlo encar-
sautigivdluagaussutigut kalåtdli-
nut inuiaKatigingnut suniuteKa-
ngårdlunilo iluaKutaungårtarsi-
manera. uggornarpordle sujuner-
sutigisimassaisa ilait akuerssår-
neKartarsimångingmata, amerdla-
nertigut paitsuinernik pissuteKar-
tumik.
takusinauvarput JoruarKap nå-
lagkersuinikut KanoK tatigineKar-
tiginera månåkut landsrådime rå-
dit udvalgitdlo 23 åssigingitsut
ilaussortauvfigingmagit.
ukiune kingugdlerne nunavtine
nålagkersuinerme anguniaruma-
ssat avdlångoriartorsimåput Jo-
ruarKap anguniagai åssigingitsut
akerdlilerneKartalersimavdlutig-
taoK, uvagutdle JoruarKamik ta-
persersuivdluinartussugut isuma-
nerdluteKångilagut ugperigavtigo
atarKivdlugulo inuit kikutdlunit
nålagkersuinikut sumik sumig-
dlunit igdlersugaKardlutik aulaja-
ngisinaunerat. taimåitordle ape-
rerKajånångitsungilaK JoruaraK
uvdlumikut nunavtine nålagker-
suinerme atorsinaujungnaersima-
nersoK? aperKutdle ima akisinau-
varput: nårnerdluinau, JoruaraK
sule landsrådime atorfigssauartit-
dluinarparput!
Moses Olsenip Nungme Kini-
gagssångortikaluardlune Sisimiu-
nut nungnerata perKuterpiå er-
Kordluinartumik akisinauvarput:
måniuna Nungme unangmigdler-
figssaraluaminut Lars Chemnitz-
imut ajorssarujugssuarnigsse na-
lujungnaeréramiuk OdåK Olsen
neKitsiutdlugo taimailiortoK.
ukiune pingasugsungne Moses
Olsenip nålagkersuinikut inger-
dlatsiniarssarigaluarneranik ta-
persersuissusimagaluartugut pa-
katsisineKartarsimanerput nåma-
giungnaerdluinarparput, pingår-
tumik folketingimut Kinersiner-
mut kingugdlermut tungatitdlugo.
sisimiormiut — nunarKatigiu-
ssugut kalåleKataussugutdlo nå-
lagkersuinikut ingerdlatsinermik
soKutigissaKartugut kigsautige-
Kårput kingumut kussanartumik
takutitsivfigisagivtigut, landsrå-
dip pissartarssuata sulilo uvdlu-
mikut nunavta nålagkersuinikut
pingitsorsinåungitdluinagåta JO-
HUARK’AP Kinerneratigut.
sisimiormiut Kinersivdluarise,
inuvdluaritsilo. JoruarKamik ta-
persersuissut sivnerdlugit.
Hans Christian Lynge,
Nuk.
Atuagagdliutit kigsautigSt atu-
artartut agdlagarlssalt amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarxuvdlu-
git. ilångutagssiat oxautsit 200
sivnerslmagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuis&oxarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilångunex ajorpavut,
klsiånile ingmikut pissutigssa-
Karslmagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut illsamausinar-
sinaussarput. Ilångutagssiat
nagsiuguk tinga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
agdlausitoKaK nutårdlo
AG-me nr. 5-ime Stephen Peter-
sen-ip isumane, tåssa agdlagtau-
sitågssame grammatik atorsinåu-
nåungitsoK, itisilerpå, ilumortor-
dle unauvoK grammatik atordlu-
artugssaussoK, atuerusugtune, å-
malo atorneKångitsordluarsinau-
vok piumångikåine. agdlagtausi-
torKamile erKortumik agdlangneK
ajornaKaoK angnertumik gram-
matikimik påsisimassaKartinane.
erfalassumik OKatdlineK angussa-
KarfiungilaK, Gaba Rasmussen,
Nuk, AG-mut agdlagpoK. — a-
merdlaKissume sujunersuti^a so-
Kutigigaluarpåt — åma tamåku-
ninga ilisimassagdlit. taimåitumik
OKaluserineKartup ingerdlåinar-
nigsså kigsautigigaluarpara.
Gaba Rasmussenip agdlagkane
takingfitsiartoK naggaserdlugo ag-
dlagpoK erfalassunik sujunersuti-
gineKarsimasstmik Kuiasåruti-
gingnigdlune TV-kut autdlakåti-
taK narrunartitdluinarine. — tai-
mailiorneK nuånissuseKångilaK,
HØNG STUDENTER
OG HF-KURSUS
2-årigt, statsanerkendt,
selvejende kursus.
★ STUDENTEREKSAMEN —
nysproglig og matematisk fysisk
linie.
Matematisk-naturfaglig og sam-
fundsfaglig linie oprettes hvis
tilstrækkelig tilslutning opnås.
+ HØJERE FORBEREDELSES-
EKSAMEN (HF) almindelig 2-
årigt forløb.
★ KOSTELEVER modtages.
ic UNDERVISNINGEN er gra-
tis. Bøger udlånes.
★ UDDANNELSESSTØTTE ef-
ter sædvanlige retningslinier.
★ PROGRAM tilsendes ved
henvendelse til 4270 Høng.
Helst inden 1. april 1975. Kon-
tortid 10-15. (03) 55 26 36.
Stephen Petersen-ip åssersutå a-
toriartigo: taamaaliorpoq. agdlag-
tausitorKame agdlangneKartar-
Pok: taimailiorpoK takutiniardlu-
go nagguvit uigutitdlo ima kati-
tersimassut: ta-ima-iliorpoK. atu-
arneKartarpordle OKalungnermilo
atorneKartardlune: taamaalior-
poq a-t mardluk atordlugit tåssa
tainera takisujungmata agdlag-
tausitorKame ai-mik agdlagsima-
kigdleKarpalugpatdlårdlune åmalo
inoKatinut tåukualo misigissu-
sainut inimitdliorneruvdlune, Ga-
ba Rasmussen agdlagpoK.
AG-p tamåna iluagtitdlugo nalu-
naerutigisinauvå sujorna upemå-
kutut erfalassunik OKatdliseKar-
titsisinåunginavta. atuartartut ag-
dlagait erfalassunik erKartuissut i-
sumagssarsianik nutårdluinarnik
pingåruteKartunigdlo imaKångit-
sut ilånguneKarnaviångitdlat.
årKigssuissunitdlo ilångutdlugo
nalunaerutigisavarput erfalassu-
lerineK inerneKarmat sujunersu-
tinik åssiglngitsorpagssuarnik
mingnerussumik angnerussumig-
dlunit pitsåussuseKartunik tuniu-
ssisimanermik — tamåkulo Ka-
noK inerneKamigssåt politikerit
akissugssauvfigåt — oKatdlisigiu-
manerdlugit OKatdlisigiumångi-
nerdlugitdlunit tåukua aulaja-
ngertugssauvåt.
årKigssuissut.
Holsteinsborg -
Danmark ? ?
Er der en voksen, som skal
flyve fra Holsteinsborg til
Danmark omkring 1. april, som
godt vil være ledsager for en
pige (11 år), der også skal her-
ned til os?
Skriv til:
I. og V. FRANK
Hvilshøjvej 30,
0. Brønderslev
9700 Brønderslev
ssut. tåssauna onautsit avdlångo-
riartomerisa taigorneKarnermikut
nagsatarigåt i pérdlune OKalui-
namerme taimåitumigdlo måna
agdlagtautsime erssertariaKaler-
dlune, taima nipeKartitsineK.
„inuk nalinginaK" encarsarpat-
dlårneK ajorpoK OKautsit KanoK
katitersimanerånik, taimåitumig-
dlo påsisimångitdluinartardlugo a
takisoK (nipe) KanoK agdlåsaner-
dlugo imatut å, tåssa sivitsuser-
dlugo imalunit imatut: ai imalu-
nit au. agdlagtausitåmile nipimut
tåssunga atausinaK atortariaKar-
poK tåssa: aa. agdlagtausitåK kiv-
fåungitsungorsarsimavoK gram-
matikip ilånut ikigtunguit kisimik
atorsinaussånut, kisiåne gramma-
tik avdlångortinago, tamåkuni-
ngalo soKutigissagdlit sule ord-
bogine takusinaujuåsavåt oKau-
seK KanoK katitigaussoK. (soruna-
me ordbog grammatikilo agdlar-
KingneKåsåput agdlagtausitåK
maligdlugo. kisiåne åma ilisima-
titsissutigissardlugo pisorKame
KanoK agdlagsimanersut). gram-
matikernigssamut agdlagtausito-
KaK atusavdlugo pitsauneruvoK
(pitsaunerpåjungikaluardlune, a-
tåne takujuk). Stephen Petersen-
ip piumassarå tamavta gramma-
tikimik ilisimatujusassugut, inuit-
dlo pivfigssamingnik pitsauneru-
ssumik atuiumassut taivai kig-
dlussissutut.
agdlausitoKaK agsut erKarsau-
tigivdluagauvoK, taimåitumigdlo
ajornångeKalune ajornaitdlisar-
nigsså „nipinut agdlautsimut"
(fonemskrift), naKinerit ikigtut
sapingisamik atordlugit nipit ag-
dlangnerinut. tåssalo oKautsinut
agdlagtautsimutdlo udvalgiussoK
taimailiorsimavoK, OKautsinik ili-
simatut sujunersutåt maligdlugo.
kisiånile erKumiginarpoK, OKaut-
sinik ilisimatut sujunersutåt aker-
dlilerdlugo naKinerit e (i-ussoK
tainerane) o-lo tainerane u-ju-
kommunit
pigfsavait?
OKatdlisaoKissoK imigagssaK tåu-
nalo sujunersuteKarfigineKartar-
nerpagssue uparuartordlugit uva-
nga sujunersutigigaluarpara kom-
munit imemiartarfingnik piging-
neKataulersariaKartut nåkutigine-
re åma tamatumuna isumagiv-
dluarneKalencuvdlugit.
Johan Joelsen.
ssok) pérsimångingmatigit agdlag-
tausitåme taimatutdlo åma f (tai-
nera v-ussok). e o-lo atorneKar-
tarput agdlagtausitorKame r-p å-
ma q-p sujornagut f-lo atorne-
Kartardlune v sivisumik nipeKå-
sagångat: sannavik = sanaffik
(taorsiutdlugo sanavvik). f atati-
narneKarsimavoK „inuit ante uv-
dlume pigissat pissutigalugit"
(måssa takornartanit OKausersiau-
ssut), e åma o agdlagtausitåme
atuinarput issikumikut agdlagkat
„kussanarsarniardlugit" — kisiå-
ne sok tauva agdlagtausitålior-
pat? taimailiomikut uningatinar-
AG-me nr. 7-ime J. F.-ip agdlau-
serå erhvervsstøtte aningaussaKå-
ngitsoK. issika ajorsoralugit ag-
ssalerKåratdlarpåka. — eKiat-
dlangnartunik-una agdlauserissa-
KartartoK, asume avisiliortoK. tar-
Kamut Kavna agtordlugo tumå-
nguersautigssanik savssaigdlinig-
ssamut misiligtagaKalerérsoK. use
nersuiniåinångilanga.
piorsagaunerput autdlartitdlua-
rugtortoK erhvervsstøttip 1975-
ime atugkiusinaussame mardlori-
autingajavé angorérsimavai. av-
dlatutdlo OKartariaKångilaK, kisi-
åniuna ussatitut OKardlune: „åle-
una isumavdlut". — tåssame ilå-
nériardlune nangmininavik inger-
dlatsineK ajutorfioriatårtarpoK, i-
ngerdlåniagardlo avdlatut ajor-
nartumik unigtinartariaKalertar-
dlune. patsisaussutdlo åssigingisi-
naussarput: ingerdlatsissup nang-
mineK aKutsinerdliomera, tekni-
kip kukuneKamera ilånilo pingor-
titarssup akornusivdluinarsinau-
nere. tamåkule unlnarfiusångit-
dlat inungmut sulinikut nåkåina-
rumångitsumut, sut avKutausi-
naussut Kinigagssångortarput ino-
Katigit inuiaKatigitdlo ajungitsu-
mik sujumut ingerdlaindsagpata.
inuneK kiserdliortoic perorsai-
ssuvorme, amigardlunile. taimåi-
tumigdluna Kal.-nunåmiussu-
gut politikikut eKériartordlualer-
sugut sujulerssortigssaKaravta ili-
niardluarsimassunik kisalo ilini-
ardluarsimångikaluardlutik misi-
ligtagaKardluartunik åma ukioK
måna måkununga Kinigagssari-
ssavtinik: landsrådimut, kommu-
nalbestyrelsinut ilagitdlo sivni-
ssåinut.
neKarput Kleinschmidtip tunga-
veKångitsumik ilångussatuai eu-
ropamiungoK pissutigalugit! ilu-
mutdle e o-lo agdlagtausitåme
pérdluåinarsimagaluarpata sor-
dlulo ima agdlagdlune: taamaali-
orpup agdlagtausitåne tauva sule
mérKat atuartut OKilisåuneKarne-
rusagaluarput, taimåitumigdlo ka-
låtdlit OKausisa sangminigssånut
kajumingnerulerdlutik agdlagtau-
sitorKap ilungersunarneranit a-
kornusersimanérutdlutik.
Lars Møller Lund-ip agdlagtau-
sitåK navssåringilå (imalunit uko
atatmamere e, o åma f), kisiåne
agdlagtausitågssamut igdlersuiv-
dluartuvoK ilumorunavigdlunilo
OKarame „agdlagtausitåp kisime
kalåtdlit uvagut OKautsivut ånåu-
sinauvai".
Henrik Aagesen, Sisimiut.
Kalåtdlit-nunåmiussugut ani-
ngaussanik amigkisårtut, måssale
nunavtine isumavdlutigssaKartu-
gut, augtitagssanik imaKalo ulia-
mik ilitsorilernivtinilo periarfiu-
sinaussunik Kinerdlertuartugut
pingitsailissatut sulisitauvugut a-
ningaussagssaKånginavta.
tamånalo nåmagkaluaKaoK Ki-
nigkavut upemåK månalo Kini-
gaussugssat tinersarisavdlugit —
avdlatut ajornaKaoK savssartug-
ssat „ingminut iluatigineK" tunug-
dliutariaKarpåt Kalåtdlit-nunå-
miut tamarmik patajåinerussumik
kivfåungissuseKarnigssåt uvdlut
nagdligkavta piumassaringmå-
ssuk, åmalume Kalåtdlit-nunåmi-
ussugut inuiaKatigingnut avdla-
nertanut angmåussautuakasing-
nerput pissusigssamisortutut i-
ngerdlatiniartariaKalerpoK, kiser-
dliortutut minitaussututdlo misi-
gisimajungnaerdluta, kisiåne ait-
såt inuiauatigingnik avdlardlui-
namik inoKateuardluta suleuati-
gingnikut ajungingårtunik angu-
ssaKarsinauvugut.
uvdlumilo ukioK 1975 Danmark
pissugssauvoK Kalåtdlit-nunåt i-
larpiamisut avdlatut pissariaKar-
fisigut sujugdliutåsavdlugo. tåssu-
na pivara kalåtdlit nunavtine inu-
tigssarsiutitigut piorsainerup ine-
rikiartornera ikerinarmut kipiti-
neKarKunago, anguniagardle poli-
tikerit tamaisa såkugalugit angu-
ssagssatut aulaj angiuterKUvdlugo,
inuiaKatigit danskit siaruartigka-
mingnik inerisimassunik inuvdlu-
teKaKatausinaorKuvdlugit.
sulivdluaraussivdlunga
Adam Egede.
erfalassunik OKat-
dlitOKarKisångilaK
åle isumavdlut
24