Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 13.03.1975, Blaðsíða 16

Atuagagdliutit - 13.03.1975, Blaðsíða 16
EDB-t issornartorsi- orneKarnerat avdlau- ssunik pilersitsisinauvoK — uvdlumikut KinigagssineKarsimassugunik åmalo nunavta ministereKarfivtalo atåssuteKarniarnermikut ajornartorsiutait sujumut issigineKarsinausimassupata maskinat ajornångingnerussut atorniarneKarsimåsa- galuarput, Nungme akigssarsiagssaleriviup pissortå isumaKarpoK nunavtine igdloKarfingne angner- ne EDF atordlugo akigssarsiag- ssanik årnigssuinerit pitsagssu- ngitdlat. nauk aningaussat sipår- neKarsimångikaluartut. akigssar- siagssalerivfingne sulissut amer- dlisimåput. måna Kanganit kuku- nerit amerdlanerulerput åmalo a- kigssarsissut akigssarsiamingnik misigssuisinauvdlutigdlo nåkutig- dlisinaunerat angnikinerulerpoK. ånrigssussineK eKartorujugssuvoK. årKlssutinik iluarsaissarneK su- kaeKaoK. Nungme kommunalbestyrelsip kigsautigå agdlagfeKarfingme nu- navtinitume kommunip suliag- ssaisa amerdlanerit Danmarkime EDB-nut nugkiartuårnigssait. Nungme ukioK måna kommunal- bestyrelsip atautsimérKårnerane borgmester Peter Thaarup Høegh OKarpoK akigssarsiat EDB-korti- neKartalernerat uvdlumikut på- sigssåungitsutut ularussinertut pi- ssuseKartoK. — isumaKarnarpoK ajungitsorsiagssartaKångivigsut, borgmestere OKarpoK, åmalo ka- låtdlit akigssarsiagssanut agdlag- feKarfé Kangarnit suliagssaKarne- ru.iugssuångorput. borgmestere isumaKarnerarpoK nunat tåuko mardluk inigssisima- nerisa åmalo agdlagkerissarfeKar- nikut pissutsit taimatut åntigssu- inigssaK nalerKututingikåt, OKar- dlunilo ajungeKut akigssarsissar- tup aningausserivingmik akig- ssarsissarfingmigdlo ingerdlåinar- tumik åtaveKarsinaunera taimai- livdlune ånaineKarsimassoK. ineriartorneK ulorianartoK nunavta agdlagfeKarfigtigut i- ngerdlåneKarnerata åmalo ani- ngaussalersorneKarnigssamut nautsorssuserinermutdlo inger- dlåneKarneranut tungassumik 1972-ime nalunaerusiap erKartu- gaisa ilagåt nunavtine kommunit nautsorssuserivisa ineriartorner- me pissutsit maligdlugit EDB-mut nungneKarnigssåt. borgmester Høegh kommunalbestyrelsip a- tautsiminerane OKarpoK ineriar- torneK taimåitoK ulorianartussoK. — taimailiorneK nålagkersuini- kut ingerdlataKartut piumassari- ssåinut — suliagssat amerdlaner- påt nunavtinut nungneKarnigsså- nik nunavtinilo suliarineKartar- nigssånik kigsauteKarnermut — akerdliuvdluinarpoK. — suliagssat tamåko akigssarsiagssalerivfingne igdloKarfikutårtune maskinat a- jornånginerussut atordlugit sulia- rineKartariaKaraluarput. Nup kommuniata isumaKatigi- ssutaisa ilagåt nautsorssuseriner- me ineriartornerup kommunit kå- tuvfiat suleKatigalugo nåkutigine- Kartumik misigssorneKartarnigsså — imaKa ingmikut ilisimassaling- nik ikiorteKarnikut. uvdlumikut Kinigagssine- Kartugunik — uvdlumikut KinigagssineKartu- gunik åmalo nunavta ministere- Karfivtalo atåssuteKarniamermi- kut ajornartorsiutait sujumut i- ssigineKarsinausimassugpata ma- skinat ajornanginerussut borgme- sterip encartugai imaKa atorniar- neKarsimåsagaluarput, Nungme akigssarsiagssalerivingme pissor- taK, overassistent Anders Nilsson AG-mut OKarpoK. — taimåitordle pilerssårusior- tut avorKårineKarsinåungitdlat maskinanik tamåkuninga mingne- russunik EDB atulersinago pig- ssarsiniarsimångingmata — tåssa- me taimanikut maskinat taimåitut sule tékusimångingmata, Anders Nilsson ilåssusivoK. kæmnere P. Lindegaard Chri- stensen AG-mut OKrpoK mardlo- riåumik agdlagfigtigut suliaKar- tameK tamåna kalåtdlit akigssar- siagssånik EDB-kut suliaringnig- tarnerup pingitsorsinåungiså pi- ssuteKartoK EDB-t Atlantikup ig- dluatungåningmata. — akigssarsiagssanik nautsor- ssuissarnerit nunavtine suliarine- Kartaraluarpata Kavdlunåt nunå- ne pinatik tauva kukunerusinau- ssut ilait pingitsorneKartåsagalu- arput. åmalo kukunerusinaussut eminardluinaK akigssarsissugssap akigssarsiagssaleriviuvdlo OKalo- Katigingnerisigut iluarsineKarsi- naugaluarput, kæmnere OKarpoK. akitsutitigut iluarsissarnerit någdliutåusångitdlat Anders Nilsson OKarpoK månåkut EDB-nik issornartorsiuineK ug- gornartussoK. tåssame månåkor- piaK ajungivigsumik ingerdlane- KalersimavoK. — akilerårutit er- KuneKarnerisigut ajornartorutit Kångersimavavut åmalo aprilip autdlarKautåne akitsutitigut ilu- arsissarnerit ajornartorsiutigine- Kartugssåungitdlat. — kisiåne ajornartoruteKaler- sugssaugunarpugut akigssarsiati- gut årKigssussinigssaK nutåK må- na årKigssussinerme misiligtagkat tungavigalugit atulersineKartug- ssaK novenr berip autdlarKautåne atortineKaierpat. årKigssussinerup nutågssap pitsaunerussumik peri- arfigssisavå iluarsérKingnigssat KanoK ilivdlutik periarfigssine- Karnigssåt. AG: — Kavdlunåt EDB atordlu- git kalåtdlinut tungassunik årKig- ssussinerat ima ajortigiva agdlåt taimailiorneK soraerutariaKar- dlune? — EDB-systemet synes kaotisk og uoverskueligt, siger borgmester Peter Thaarup Høegh, Godthåb. — EDB-nik ingerdlatsineK ularussi- nertaKarsimagunardlunilo sujumut issigislnåuglnertaKarsimavok, borg- mester Peter Thaarup Høegh, NOk, OKarpoK. — uvagut pissugssauvfigingilar- put årKisinaunerit sordlit taper- serdlugit sujunersutigisavdlugit, kæmner P. Lindegaard Christen- sen OKarpoK. — tamåna politike- rit pissugssauvfigåt. uvagut av- dlatut ajornartumik misiligtagka- vut erKartuinarsinauvavut. tamå- kulo avdlat autdlåviginiartaria- Karpait. -den. EDB AG nr. 12-me normume tugdlerme AG EDB-nut tungassumik sangmissaKandsaoK. akigssarsiat agdlagsimav- fiat inungnut amerdlaner- pånut påsiuminåitarpoK tai- måitumigdlo akigssarsissar- tut agdlagsimavfiup nalu- naerutigissai akigssarsiatdlo ilumussusiat nåkutigineKar- tumik misigssorsinåusångi- lait. nr. 12-ime agdlauserine- KartugssaK tåssauniåsaoK atuissunut ilitsersut Nung- me akigssarsiagssaleriviup pissortå Anders Nilsson su- leKatigalugo årKigssugka- mik agdlagaussoK. -den. »pukertalingne« tikerårnex agdl. politiassistent Bent Daugaard, Læsø angalanigssara, måna sap. ak. a- tauseK Kångiugpat autdlartitug- ssaK, tunuleKutaKarpoK 1965-imit- dle, ukioK tåuna Kalåtdlit-nunfine pclitinut ilångukumavdlunga ki'- nuteKarnivnit. jyllandimiugåine taimåituarta- riaKarpoK — imalunit — atausiar- dlune Kalåtdlit-nunåliarsimagåi- ne, puiugagssåungilaK, sulile av- dlångorterKilårdlugo — tåssa Ke- Kertarmiugåine KeKertarmiujuar- tariaKarpoK. nalungivigdlugo Kalåtdlit-nu- nåt silarssuarme KeKertat angner- ssarigåt, uvane angalanigssame autdlariarfigssauvoK KeKertåré- nguaK, Læsø. KattegatimitoK Fre- derikshavinp avatåne Jyllandip kangimut sineriåne. ukiut tatdlimat kalåtdlit politi- vine sulerérdlunga ukiune 1965- imit 1970-imut sulivfigisimavdlu- git Nuk, Upernavik Manitsordlo, sule kigsautiginerulersimavara CanadamukarnigssaK — Kalåt- dlit-nunåta sanilianut Davis Strædip Baffin Bugtivdlo akiåne. misigisimavara, politit Kalåtdlit- nunåne Canadavdlo politéKarfine Canadap issigtortainitut suliamik, atortumik iluaKutimigdlo inigssi- titersimanermikutdlo åssigissute- Kartugssaussut. Kalåtdlit-nunåne angalassar- nivne, imåkut taimatutdlo Kimug- simik, erKaikulassarsimavara u- ssernartussoK angatdlatip aKutå ipisavdlugo kimutdlo autdlardlu- ne, imalunit taimatut Kimugser- neK sangutisavdlugo, tåssame ki- mukåinaråine Canada tikitaria- Kåsangmat. erKarsautikale tamatuma tu- ngågut piviussungorneK ajorput. Avangnåne piniartut Canadame piniartunik nåpitsissarsimanerat ilisimavara inuit OKaloKatigissar- nerisigut ilåtigut kuvdlorssuar- miut, Upernaviup politéKarfiata ilånitut. tåssane piniartut oKalug- tuaråt Kangarssuardle kalåtdlit canadamiutdlo piniartut nåpeKa- tigigtarsimassut piniarniardlutik angalatitdlutik sikukut. canadamiunut atåssutima ang- nerssarisimavåt, Kalåtdlit-nunå- nititdlunga, canadamiut tingmi- ssartutait Kulåutartut mardlug- suit, Kangerdlugssuarme unitdlat- siartartut uvanga åma „unitdlat- siartitdlunga" tåssane. sule nuånårdlunga entaimassar- påka Upernaviup erKåne Kimug- simik angalassarnika mingneru- ngitsumigdlo ikingutiga Kimug- serserissartagaralo Knud Løv- strøm augpilagtormioK ilagititdlu- go. ikingutaisa taissarpåt „Kunu- nguaK" — ateK angisoK atilissår- niarfigssaK, nalungilarale Knud Løvstrøm taima taigorneKarnig- ssamut ajukunångitsoK. kingorna tusarpara Knud Løv- strøm Nungmut nugsimassoK, tå- ssalo pivfigssaK iluagtitdlugo ma- tumuna inuvdluarKUvara. sordlo naluneKångitsoK ujar- dlerneK ånåussiniarnerdlo Kalåt- dlit-nunåne politinit isumagissag- ssauvoK polititdlo angatdlatait a- merdliartorput politéKarfit tamå- kingajalerdlugit. tamåkununga i- långutarput angnertunerussutigut ujardlerneKartitdlugo inuinait så- kututdlo angatdlatait ikiortigine- Kartardlutik, kisiåne atortut nå- magtumik pitsåussuseKarnerdlu- tik erKarsautigalugo Kalåtdlit- nunåta sineriarujugssua, kanger- dlugssue KeKertarpagssuilo? helikopterinik tingmissartunit- dlo ikiorserneKartarneK åma nautsorssutigineKartarpoK, kisiå- ne Thule, KangerdlugssuaK, Ku- lusuk Narssarssuardlo tamarmik ingmingnut ungaseKissut åmalo nunap ilaine angatdlatitigut imå- kut ajornartorsiorérsut il. il. nå- mangnerdlutik. Canadamut angalagssamårnera uningaorfigisavdlugit Royal Ca- nadian Mounted Police (puker- tagdlit) Ottawa-me Toronto-milo ilåtigut ilaKartitåusåput Canadap issigtortåne politéKarfingnitarner- nik — tåssa nunap ilåne, polité- Karfilingne politilingnilo suliami- kut periarfigssamikutdlo agsut å- ssingussunitune Kalåtdlit-nunåne politit atugaisut sulinerisigutdlo. Canadame politit åma Kimugsit atortarpait, kisiåne tåssane av- dlåussuteKalerérput Kamutimik nunavdlo angatdlavingmik tu- ngaisigut, uvagut Kalåtdlit-nunå- ne sungiusimassavtinit avdlauv- dlutik. Kamutit aminerussarput portu- neruvdlutigdlo kalåtdlit Kimug- sernermingne atortagåinit av- dlauvdlutik. tåssa Canadame orpit orpigkat- dlo takugssaunerujugssuput, tai- måitumik Kalåtdlit-nunånisut Kingmit siamasigtitdlugit Kimug- titaunigssåt pitsauvatdlåsanane. taimåitumik Kingmit sujulerigsår- dlugit Canadame Kimugsertarput. taimåingigpåme avKutåne orping- nut nåtitornerit Kavsiusagaluar- pat? erKaimavara Upernavingme na- korsaK svenskiussoK Kimugser- nermik ilikaruminaitsumik ilini- artitdlune KanoK ajornartorsiute- KartigerérsoK igdloKarfingme e- lektricitetimut Kutdlernutdlo nå- parutinik. ilumutdle åma orpeKaraluarpat Kimugsimik iliniarungnaiginarsi- måsagaluarpoK. sapåtip akunerane uvane aut- dlarnigssamut piarérsartitdlunga, erKaimassagssat portugagssatdlo kingugdlit „Canadamut angala- lersinanga" isumaginiartitdlugit Kalåtdlit-nunåne misigisimassat erKaerKajånaKaut. erKaimassat pisimassorpagssu- arne — ajungitsut ajortutdlo, Ka- låtdlit-nunånititdlunga, sule er- sserKingnerulersarput, ilaicutarit ilåne Kalåtdlit-nunåne åssinik i- ssigingnålersitdlugit. K’aersorssuaK KarssuterKårav- ko, inuit Kingmitdlo kiagOKaluta, anertikaKaluta Kialersardlutalo, tamaisa atordlugit, Kingartarar- ssuit, KåKatigut Kimugsit avKu- tåine avssiusimagajugtut avKuti- giniartitdlugit ilungersuanartar- tut, avKutigssarpiavtinikajung- mata. taimane angalanerme uvanga nangmineK misigisimavara Kar- dligpåt KanoK pissusigssåitut ati- simassariaKarnere. — uvangame atinerdliorsimavåka, påsilerpara. KanoK ilisimanerdlunga kivinga- ssorujugssuarmik Kardligpålersi- mavunga, téssalo K’aersorssuaK Karssuniartitdlugo agsut akornu- tigalugit, kisiåne KåKåkut aterér- dlutalo Kardligpåt iluarsineKarput atineKarnigssamigtut ilersitdlugit. angalanerup sivnera ajornar- torsiuteKångitsumik ingerdlavoK Kardligpåka erKarsautigisagåine. kisiénile Kardligpånik amiussu- nik Canadamut nagsataKartug- ssåungilanga. angalanigssaK piarératdlarpoK Læsø-mit Frederikshavnimut „Læsøp ikårtautå" atordlugo tau- valo Ålborgimut ingerdlarKisav- dlunga, téssångånit tingmissartu- lersugssaugama. tåssånga Kastrupimut Hollandi- me Amsterdam avKusåriabdlugo ingerdlandsaunga Toronto-mut Canadamut, tåssångånitdlo — Kalåtdlit-nunåta sanilianit — o- Kalugtuagssåka autdlartisåput. 16

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.