Atuagagdliutit - 29.05.1975, Side 13

kommunikationsdebatten — tusagagsstssarnermik oKatdlineK — kommunikationsdebatten — tusagagssissarnermik oKatdlineK
liartartut ardlalingnik ajornartor-
siutinik nåpi tagssa Kart arput. ima-
Ka tacrseråutardlutik sulivfeKar-
put atuarfigssardlo avdlortardlu-
go taimågdlåt aggertarsinauvdlu-
tik. imaKa kursuseKarnerup nalå-
ne feriartugssåuput, taimailivdlu-
tik atuarnerup nalå Kåumat atau-
i sok ånaissardlugo. aftenskolime
atuarfigssaK nagdlerpat sutdlo ili-
niarusutat Kinernialeråine imaKa
pilcriginerussaugaluit pinagit ka-
låtdlil onausé KinerneKåinarsi-
naussarput. agdlåt nåmagtuga-
Karsimavunga sulissartut mar-
dlugsuit suleKatimingnit ajorså-
gaussut pissutigalugo kalåtdlisut
iliniarmata.
agssagssordlune inussutigssar-
riutine danskit CKausé atordlugit
ajcrpatdlångitsumik ingerdlane-
KarsinaussarpoK, tåssa „ingmikut
påsisimassalik" danskisuinaK o-
Kalugsinaugaj ungmat, kalåtdlitdlo
sulissugssat piumavfigineKartar-
dlutik mardlungnik cKausexåsa-
ssut atcrfinisagunik. kisiåne atu-
agaru.iugssuånguinarsinauvoK a-
kerdlerigtarnerit, nåmagigtaitdli-
utit avdlarpagssuitdlo ajornartor-
siutit ei-Kartusagaluaraine OKaut-
sit tåukc mard’.uk atorneKarneri-
i sa pilersitait, paitsorutaussartut.
taimåitumik påsinaKaoK Lars
Emil Johansen Hans Hansenilo
piumassaKarmata danskit kalåt-
dlisut iliniarnigssånik. nåmaginå-
ngilaK ikingnerussutilimininguit
CKausé nunap OKausinut angne-
umiåsagpata. kisiåne sume Ka-
nordlo danskit aggersitat kalåtdlit
CKausé iliniåsavait? naluneKångi-
laK kalåtdlit iliniartitsissut ami-
gautaussut, aggersitatdlo Dan-
markime tamanit tamånga agger-
sussarput. agsut ajcrr.akusortug-
ssauvcK Danmarkime kalåtdlisut
atuartitsissarnigssaK, sivisuneru-
ssumigdlo angnertusagkamik atu-
artitsineKalerdlune kursusertitsi-
neKåsagpat aningaussagssaKarti-
taussaria.KarpcK tamånalo pcliti-
kikut aulajangivfigissariaKali-
saoK. uvane erKarsautiginenarpoK
kursuse ima sivisutigissugssaK
danskit kalåtdlit CKausé atorsi-
naulisagait Kalåtdlit-nunanut ti-
kitinatik.
danskit iliniartitsissut aggersi-
tat tamarmik pingitsoratik sap.
ak. pingasut kalåtdlisut atuarti-
taorKårtarput Kalåtdlit-nunåliar-
tinatik. asulérneruvoK, milukåK
sagdloKitaut. kalåtdlit OKausé
sap. ak. pingasune ilikarneKarsi-
♦ nåungitdlat, ajornavilersarpordlo
tamatuma nalåne oKalugiauter-
Pagssuit atuarnermut akuliune-
Kartarmata sapåtip akunerine
tåukcrpiane.
sule erKaimavara ukiut 8 ma-
tuma sujornagut nunaKarfingmut
cunagssikama. mérKat angajor-
Kåtdlo påseKatigisinåungitdlui-
narpåka! mingnerpåmik Kåumatit
Pingasut Kångiuterérsut inuit
tåukc igtortut nipaerdlussutdlo,
savne åssigiåginangajagtutut issi-
kcKartitat aitsåt Kanigdliartulå-
lerpåka. KularnångivigpoK ukioK
sujugdleK imaKalunit mardluk
sulineK iluaKutauvigsutut inger-
dla sinausimångitsoK oKautsitigut
a.iornartcrsiutit pissutigalugit. tå-
ssame ajOKimit kalåtdlisut atuar-
titaugaluarpunga, åmalume agsut
sulerulugtitarpara atuartunut a-
jcrnartorsiortunut atåssutexarni-
artitdlunga påsiumavdlugit, kisi-
åne nangmineK iliniarnera atuar-
titauneralo sulerérnivtine taimåg-
dlåt pissarpoK, angusinaussatdlo
kigdleicarput, tåssa atuarérnerup
kingcrnagut suliagssat avdlarpag-
ssussarmata.
iluaKutigssamik årKigssussineK
nutåK tåssauvoK iliniartitsissut
Kalåtdlit-nunåliardlåt ukiume su-
jugdlerme nal. ak. mardluk ka-
låtdlisut atuartitaussåsassut. nal.
ak. tåuko mardluk atuartitsivig-
ssånut atatitåuput taimailivdlu-
tigdlo akigssarsissutauvdlutik.
taimailivdlune isumangnaitdlisai-
neKarpoK tåuko nal. ak. mardluk
piviussumik atcrneKarnigssåt ka-
låtdlisut iliniarnermut. kisiåne
nal. ak. mardluk tåuko nåmångit-
dlat, iluamik atorsinaukånersu-
mik cicautsit ilikarneKåsagpata.
ama angerdlarsimavfingme ilini-
arniartariaKåsaoK. aggersitamut
nutåmut tamåna ajornakusorpoK,
angerdlautdlugit suliagssaKaré-
Kingmat, tåssa aKagumut atuar-
titsinigssaminut piarérsarérsimå-
r.gikune agsut nalorninartorsior-
tarmat.
Kalåtdlit-nunåne sulivfeKar-
fingnit atuarfik OKautsitigut ajor-
nartcrsicrnerpaugunarpoK. atuar-
l'it angnerussut tamarmik taimåg-
dlåt kalåtdlinik 20 "/o tikitdlugo
iliniartitsisscKarKussåuput, Ka-
låtdlit-nunåt tamåkerdlugo kalåt-
dlinik pigssaKartitauniåsagpat. tå-
ssa atuarfik 50-inik Kavdlunånik
iliniartitsissulik taimågdlåt 10-nik
kalåtdlinik iliniartitsissoKarsi-
nauvdlune, sivnerilo 40 aggersi-
taussugssauvdlutik. Kularnaute-
KångivigpoK Ingmar Egede ilu-
mortoK oKauseKautimine. kalåt-
dlit atuartut sorusussusérunigssa-
mut imalunit nålångisårniartu-
ngordlutik. tamatigordluinanga-
jak iliniartitsissoK kalåtdlit er-
Karsartausiånik påsingnigdlunilo
mérKanit sungiuneKartordlo tauva
avalagkajugtarpoK avdlamigdlo
nutåmik taorserneKardlune peri-
autsimigut avdlaussumik, nutånik
atuartitseriausilingmik kalåtdlit-
dlo tungaisigut pissutsit påsisima-
ssaKångiussavigsumik, soruname
aggersitaK tikerdlåK taimåitar-
mat.
uvanga nangmineK isumaKar-
punga, atuartut ingmikut atuar-
titaussariaKalersartut ilarpagssue
OKautsitigut sapilersitaussussut
perusussusérut.ardlutigdlo ilika-
gaKarnigssamut. mångertlnartar-
put malingnausinaujungnaertar-
dlutigdlo. tauvalo atugkamikut i-
nugtut ajornartorsiutilingnik a-
ngerdlarsimavfcKarsimagunik su-
mik anguniagaKarusungnermik
sunersimaneKaratik atuarnermik
ineriartornermigdlo kajumigissa-
Karatik — pissutsit Kalåtdlit-nu-
nåne kisime takugssauneK ajortut
— åp, tauva avdla ilimagissaria-
KångilaK, danskit CKausé atuartu-
nut tamåkununga påsigssåungit-
sutut soKutåungitsututdlo nipeKå-
sassut, nuånitsumik misigissaKar-
fiuinartut Kanordlo sumigdlunit
patsisigssarsiuinardlune atuarne-
re Kångipatdlåinarusungnårtut. i-
lumutdle nangmingneK oKautsitik
atordlugit atuartitausimagaluaru-
nik imaKa mérKatut ajornartor-
siutaussutut påpiararpagssualeri-
ssutinut sapersutut ilångiitinarta-
rirKarsimåsångikaluit.
atuartunut tamåkununga ajor-
nerpauvoK, ingmikut atuartitau-
lerångamik iliniartitsissokalersar-
mata kingumut OKausé påsisi-
nåungisamingnik kalåtdlisut sa-
persunik, peKatigalugule iliniar-
titseriautsit uivssumisitseriauti-
tungajak issikugdlit uvdluinarne
atugkamingnut tungångivigsut
nåpinartardlugit.
tauvame KanoK iliordlune sapi-
lersitat, nålångisårusulersut so-
Kutigissaerutinartutdlunit pingit-
sorniarneKarniåsåpat. åp, uvdlor-
pagssuarnik sivisussusilingmik
agssorlussutigineKarsinåuput. u-
vanga aperingitsorusungilåka u-
kua? ? ? — akississugssaussut. sok
aggersitat kalåtdlit oKalugtalersi-
massut ur.ingatitauniångitdlat?
pissortat ilumut scKutiginerpåt
kalåleK aluartoK ineriartortitåu-
sassoK? aggersitat iliniartitsissut
pisinåungikåine kalåtdlitdlo ilini-
artitsissut pisinaunagit, sorme
danskinik iliniarsimångitsunik ti-
melærereKarneK åtåniåinarneKar-
pa iliniartitsissunut nåparsima-
ssur.ut taortaussartutigut åma,
tåuko sok tacrserneKångitdlat nu-
naKarfiussume najugalingnik
méricat CKausé atordlugit OKalug-
tunik? sok kalåtdlinut iliniartitsi-
ssuneK pilerinarsarneKångila? il.
il. .
kisiånilo atuarfik kisime OKaut-
sitigut ajornartcrsiuteKångilaK. i-
r.ussutigssarsiutit åma taimatut a-
jornartorsiuteKarput. inusugtunut
agsut piumassaKarfiuvoK. tåssa
uvane måssåkorpiardlo sapingerl-
såput! uvagumc danskit piuma-
ssarissarparput sut tamarmik i-
ngerdlavdluåsassut autdlartipia-
ratigdlunit. tamatigut påsivdluar-
neKarajungilaK,, ingmikut ilisi-
massagdlit" perKussutåt, nanger-
Kineritdlo pivfigssamik atuineru-
put isumalugsautaussardlutigdlo,
tauvalo ajornartorsiutit naujar-
torfigssarsissarput.
CKalugtit ajornarsiartorput, a-
visinilo tusarssaugajugtarpoK ka-
låtdlit OKalugtil atornerdlugauju-
majungnaernerat pissutiglnardlu-
go mardlungnik OKauseKarnertik
atornerdlugaussaramik. tåssane
sulivfeKarfit ilait OKalugteKaratik
ingerdlasinåungitdlat, OKalugtip
påseKatigingneK atéssuteKaler-
nerdlo pilersisinaussarmago. sor-
dlo nakorsaKarfit ikiuissarner-
mutdlo agdlagfit. tamåkunane på-
singnivingnigssaK pissariaKardlui-
narpoK pingårdluinardlunilo. ag-
fakorneic tamåkunane atorfigssa-
KångilaK. OKalugte pikorigdlui-
nartutut issigissariaKarpoK, ima-
lunit itikakut nåmaglnartariaKar-
dlutik ataKatigingneruneK påsing-
ningnikut nåmåinartOK nåmagl-
nartariaKardlune.
danskit aulajangersimassut, i-
lerKorigsårneK pissutigalugo pi-
ssugssaussutut issigissariaKartut
tåssa danskit kalåtdlimik åipag-
dlit imalunit Kalåtdlit-nunanut
nunasisimassut. Kanorme ilivdlu-
ne nuliaK påsineKarsinauva kalåt-
dlisut OKausé nalugåine nuliau-
ssuvdlo ilaKutai oKaloKatigisinau-
nagit? danskit ingminuinaK isu-
magissarnerånut danskitdlo åipa-
rissamik méraunermine sungiusi-
massainut nikagingnigpalugtarne-
rånik åssersutigssaKarpunga, må-
ssa nuliaussup ilaKutaisalo inuia-
Katigigtut atoKatigigsimassainut
tungagaluartut. ilaKutarit inune-
rat ilungersukujornartOKaruna-
KacK, danskit CKausé atorneKar-
tut inuk atauseK pinardlugo, ava-
tangissue tamarmik kalåtdlisut o-
KauseKaraluit. soruname påseKa-
tigingnikut ajornartorsicrtoKå-
ngitsornaviångilaK.
mérKat mardlungnik OKausig-
dlit åma ajornartorsiutaujartor-
put. kalåtdlisut OKalugtune klas-
seKåsåpat imalunit danskit klas-
siåne? kaujatdlaisitaK OKarpoK a-
tuartut danskisut OKalugtartut a-
ngajorKåve piumassaKarsinaussut
danskit klassinérKuvdlugit, aula-
jangersagardlo avdla OKarpoK
danskit klassine atuartut sapingi-
samik angnertumik kalåtdlisut a-
tuartitåusassut angajorKåvisa kig-
sautigigpåssuk. taimåikaluartoK
tusartarpåka imåitut: „danskit
klassé akorneicarneK ajorput" å-
ma „kalåtdlit atuartut kalåtdlisut
uvdluinarne OKalugtut danskit
klassinititaugajungitdlat“. tå-
ssauna tåssanitoKartoK ukissivfi-
gissariaKartumik, kalåtdlit OKau-
sé atusanersut atusånginersutdlu-
nit oKatdlisautitdlugit.
mérarpagssuput angnertuneru-
ssumik mingnerussumigdlunit
mardlungnik OKausigdlit, KanoK
tåuko avguatårneKåsåpat? mér-
Kat danskisut pikorigpata ineriar-
tcrnerisa kigaitdlagtinigssåt ajor-
poK danskit klassinit pérsitdlugit.
taimatutaoK ajusaoK danskit atu-
artut kalåtdlisut iliniartitaorKu-
ragit piumassarisagåine uvdlune
kalåtdlisut OKausisa angnerussu-
mik atugaulerKuvfiåne.
kalåtdlit OKausisa atassariaKar-
nerånik OKatdlineK tusagagssiui-
nerme påseKatigingniutitutdlo ag-
sut artornarpoK sangminiarnera.
kalåtdlit tamaisa isumamingnik
sarKumérKuvdlugit agsut inåtari-
aKarput! ! ! taimailivdlune Lars
Emil Johansenip avdlatdlo oKau-
seKautait kiserdliorpatdlåsångig-
pata uvdluinarne „KOKagsseKati-
gingniartarnerne, påpiaraleriuma-
tune angneruniutdlutigdlo ator-
fingmingne OKartugssauniutune“,
sordlo forlagsdirektør Poul Bay
CKartoK.
Finn Pedersen.
nalunaerKutanik iluarsaineK pilertortoK TI li T A U
Kongensgade 68 — 6700 Esbjerg
X-ileruk
□ ingerdlasinåungilaK □ imaKa nutomik
□ kinguartarpoK □ amdrtautå
□ sujuartarpoK □ igalåuminertå
□ salitagssaK □ kalungnerit
□ ajoringujuitsua □ uvngersartå
af s.:
atoK-
najugaK:

Mellembystelefonering
Meddelelse om selvvalg
Den 6. maj 1975 automatiseredes telefoneringen mellem Midt-
og Sydgrønland, således at abonnenter under centralerne i
Holsteinsborg, Godthåb, Julianehåb, NarssaK og NarssarssuaK
nu udgør et område, indenfor hvilgen der kun skal drejes den
abonnents nummer, man ønsker at komme i forbindelse med.
Det er meget vigtigt, at klartone altid afventes, før opkald
foretages, og at alle fem cifre i telefonnummeret drejes.
For samtaler udover det automatiserede område gælder
indtil videre følgende kaldenumre:
Samtaler til Danmark og udlandet: 2 13 00
Samtaler til Sukkertoppen: ... 2 22 00
Samtaler til Frederikshåb: ... 2 2100
Samtaler til Nanortalik: ..... 3 83 13
Opmærksomheden henledes på, at samtaler, der gennemføres
ved hjælp af radiokædeafsnit syd for Frederikshåb, fortsat
kan være med nedsat kvalitet.
GRØNLANDS TELEVÆSEN
Postbox 602, 3900 Godthåb
Telefon 2 12 55
sinerissame telefonertarnen
Sisimiut
majip 6-iåne 1975 sinerissame igdloKarfingne ukunane, Nuk,
K’aKortoK, NarssaK åma NarssarssuaK telefoneKartut nor-
morue KipissaKåtåginardlugit telefonerfigineKarsinångorput,
tåssa torKåinardlugit atåssuteKarfigineKarsinångordlutik.
pingårtorujugssuvoK telefonilersinane tamatigut Kataitsu-
mik nipangnigsså utarKerKåsavdlugo, telefonerfigssavdlo
normoruane kisitsit tatdlimat tamaisa Kipisavdlugit.
torKåinardlugit telefonerfigineKarsinåungikatdlartut ima
normoroKarput:
Danmarkimut nunanutdlo avdlanut: 2 13 00
Manitsumut: ................... 2 22 00
Påmiunut: ....................... 2 2100
Nanortalingmut: ................. 3 83 13
ilisimatitsissutigineKåsaoK Påmiut kujatånut OKalussiniarneK
sule ersserKardlukujugsinaungmat.
GRØNLANDS TELEVÆSEN
Postbox 602, 3900 Godthåb
Telefon 2 12 55
Kundekredsen
vokser stadig
Hvorfor? Vi er kendt for vort
smukke farvearbejde, hurtig
ekspedition og momsfrie pri-
ser prøv:
FOTO-MAGASINET A/S
Frederiksborggade 7
1360 København K.
13