Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 05.06.1975, Blaðsíða 9

Atuagagdliutit - 05.06.1975, Blaðsíða 9
På vej til kommunalt hjemmestyre . kommunit nangm inerssoriartuiernerat kommunit ikuinikut isumagissagssait kommunit nuna tamåkerdlugo pexatigigfiat isumaxar- pox agsut ajornartorsiutaussox, sekretariatschefiat oxarpox ukioK månamit kommunit ikiui- ssarnermut eningaussarpagssuit atortartut akilertartugsséngorpait. sujugdlermik tiguneKartugssåuput kommunip iluane nangminerme aningaussartutaussartut, sordlo — inungnut ikiutisiarititaussartut. tåssane kommunip 30 pct. akiler- tugssauvai, nålagauvfiup 40 pct. landskassivdlo sivnere akilertug- ssauvdlugit. sujomagut landskas- sip 70 pct. nålagauvfiuvdlo 30 pct. akilertaraluarpait. kisiånile ilerKorerKussatigut au- lajangersagkatigut inatsisitigut- dlunit avdlatut ingerdlaneKarsi- nauvoK — sordlo utorKalinersiutit tungavisigut. tåuko avguaKati- gingneKartugssauput nålagauv- fiup 40 pct. landsrådivdlo 60 pct. — måna sule nautsorssomeicar- sinåungikatdlarput kommunit u- kiumut akilerårutinit isertitagag- ssait, taima oKalugpalårpoK T. Hede Pedersen sekretariatschefiu- ssok, — kisiånile kommunit peKa- tigigfiat isumaKarpoK kommunit ikiuissarnermut aningaussalersui- ssalernigssåt agsut oKimaitsug- ssaussoK. kommunit ilåinut tamåna ki- nguneKarsinauvoK suliariniagkat avdlat ajornartorsiutigilernerånik. atautsimutdle nålagauvfiup, landkassip kommunitdlo aningau- ssatigut periarfigssait ikiuissar- nernut tungassutigut pissugssau- nermikut periarfigssaitdlo ikiui- ssarnerup tungåtigut aulajangi- gaujumårput ukioK måna kingu- singnerussukut tapissuteKartar- nigssamut inatsisigssaK suliarine- Karpat, tauvalo ersserKingneru- ssumik anissut isertutdlo migssi- ngersersorneKarsinaulisåput, He- de Pedersen naggasivoK. -den. Billedet er fra et kursted i Schwarzwald, hvor kurpatienterne bader i rindende vand i en gammel vintønde. Vandet formodes at virke helbredende på en vis type gigtpatienter. Schwarzwaldime perKigsartarfingmit auna åssilia«, perKigsartut vTninut tønderssuarme uvfartardlutik. gigtilingnungoK iluaKutau- ssaKingmat. - puissinik misigssuinigssaK landsrådip itigartitsissutigå puissit nunavta kimut sineriåta avatånltut misigssor- nexarnigssåne aningaussanik atortugssanik pigssar- sissoxarnigsså piumanerugåt aningaussartutit tama- ngajaisa matuniardlugit puissinik 4000-inik toxorainig- rat påsiniarKårajugtarparput, nu- navtine aulisagkanik misigssuiv- fingme pissortaK magister Sv. Aa. Horsted landsrådip Kinersinerup kingornatigut atautsimérKårnera- ne navsuiauteKarnermine OKar- ssamit POK. Norgemit Canadamitdlo sujuner- sutigineKartoK natserssuit ernivi- gissartagåt Kangerdluarssorutsip Nuvdlo kitåne 250 kilometerit migssiliordlugit avasissusilingml- toK navssårerKingneKartoK ilisi- matunit misigssuivfigineKåsassoK landsrådimut ilaussortanit aker- dlerineKarpoK. norgemiut suju- nersutigigaluarpåt nangmingneK umiarssuarmingnik atautsimik ca- nadamiutdlo umiarssuånik ataut- simik atortOKartunik natserssua- Karfingme misigssuissoKåsassoK. Kombestip kæmnere axusavå ukiume tugdlerme kæmnereKar- neK 1. januar kommunimit inger- dlåneKalisaoK. nålagauvfiup ag- dlagfeKarnikut kommuninut suli- agssaKarnera unisaoK. tamatuma kingornagut kommunalbestyrelsip akissugssauvfigilersugssauvå, nå- lagauvfiup kommunivdlo isuma- gissagssai nåmagsineKartarnig- ssait, tåssalo kommunalbestyrel- se kommunime sulissunut tama- nut atorfinigtitsissartulisåput. ministeria, landsråde kommu- nitdlo peKatigigfiat måna isuma- Katigingnialerput sujunigssame sulissorissat sumut atanermikut årKigssussivfigineKarnigssånik. piårtumik ministeria isumaicati- giniarneKalisaoK ingerdlatsiner- rnut tungassutigut isumaKatigi- ssutigssamik, aulajangersameKå- savdlune nålagauvfiup kommuni- nut piumassagssai kommunit nå- lagauvfingmut tungassunik isu- rciagissagssaisa tungaisigut, tamå- ko kommuninit uvdluinarne i- ngerdlåneKartugssaungmata. tå- ssunga tungassumik måna oKalo- katigéKåtåuneKarpoK nålagauv- fiup kommunip ingerdlatsinera- nut taplssutigissartagagssaisa tu- ngaisigut. -den. puissit inersimassut 1500 migssi- liortut KanoK utorKautiginerånik påsiniainigssame atortugssat pig- ssarsiariniarneicåsåput, piarKat i- kingnerpåmik 1000 nalunaerKut- serneKåsavdlutik åmalo ugtortai- nigssame atugagssanik niarKunik kinguågssiutinigdlo katerssuisso- Kåsavdlune. umiarssuit mardluk angalanigssåt akikitdlilerniardlu- go tamarmik puissinik 2000-inik pissaKarsinautitaunigssåt ilångut- dlugo sujunersutigineKarpoK, su- junersutdle landsrådimut ilau- ssortat akerdleråt. puissinik toKorainane misigssu- inigssat avdlatut iliordlune aki- lerneKarnerisigut misigssuinigssat landsrådime akerdlerineKångika- luarpoK. rådimutdle ilaussortat nunavtine aulisagkanik misigssu- issut ilalerpait isumaKarmata mi- sigssuinigssame aningaussartutit ilait matuniardlugit puissinik to- Korainane misigssuinerit aningau- ssalivfiginartariaKartut. — kalåt- dlit uvavtinik tatigingningnerat ånaiumanago KanoK isumaKarne- OKautigå Yan Mayenip erKåne natserssuit millionit agfaisa mig- ssinge piarKissartut. tamåne ukiu- mut pissarineKartartut 30.000 migssiliorpait. Paggivigtap erKåne natserssuit 250.000 migssiliortut piarKissarput, Atlantikuvdlo a- vangnåne-kitåne aulisarneK pini- arnerdlo pivdlugit aulajangersag- kat maligdlugit ukiumut puissit 15.000 sivnernagit pissarineKarsi- nautitåuput. kalåtdlit ukiumut 2000—3000-inik natserssuartarput. tåuko amerdlanerssait Paggivig- tap erKånérsussarput. kalåtdlit pi- ssarissartagait Kangerdluarsso- rutsip Nuvdlo kitånérsunik ila- Kartarnersut nalunaerKutsersui- nertigut taimågdlåt påsineKarsi- nauvoir, nalunaericutsersuinigssa- milo pissarigssamårneitartutut 4000-itut amerdlatigissunik Pag- givigtap erKåne pissarineKartug- ssat iléngarneKagssamåraluarput. rådimut ilaussortat agfait siv- neKartut OKauseKarput, amerdla- neritdlo akerdlerit ilisimatutut a- tausiardlune misigssuinigssame ■puissit 4000-it toicuneKarnigssåt. Petter-imérsut aulisariutinut Petter's sipilit hydraulikimik (Oliap naKitsineranik) ingerdlatig- dlit. Petter's kiagsautit petroleutortut. atortut hydraulikimik ingerdlatigdlit aulisariutinut atugagssiat. rOjorit, slangit, kob- lingit, pumpit, motorit. fkussornere iluarsartarnerilo. BRANLACO-MARINE Box 118 . 3900 Godthåb . Tlf. 2 24 60 igdlut nimagtumik ikuatdlagtfirnigssånut sitdlimasersimaviuk? uvdluvtine igdlut sanaortorneKartarneri- ne akiussartunut sitdlimasissutå nalerKu- tutikugko åmalo igdlut pårivdluagaugpat, tauva KGL. BRAND-ip isumagisavå, sitdlimasissutåta sujunigssa- me igdiuliortiternerme aningaussartutau- ssartunut nalerKutujuåinamigsså, taimai- livdlutitdlo igdlut ikuatdlariatåsagaluar- pat tamåkissumik taorsivfigineKarsinåu- sagaluarputit. tamatuminga kæmnere påsiniaivfigiuk! (Nungme assurandør Asger Laursen på- siniaivfigineKarsinauvoK). KGL. BRAND HOVEDKONTOR: HØJBRO PLADS 10 . 1248 KØBENHAVN K FORSIKRINGS-REG. NR. A 4 Forsikring i Grønland siden 1882 Kalåtdlit-nunåne 1882-imit sitdlimasissartoK GULDBARRE - sin vægt værd - oKimåissutsimisutdle nalitutigissoK '/omT 9

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.