Atuagagdliutit

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Atuagagdliutit - 17.07.1975, Qupperneq 9

Atuagagdliutit - 17.07.1975, Qupperneq 9
KGH-ip niorKutigssiorneratigut angisumik ajornartorneKartoK '— KGH-ip niorKutigssiornera privatimik ingerdlåne- Kartugune sujornale matorérsimåsagaluarpoK, KGH- 'P direktøria Hans C. Christiansen oKarpoK ~~ KGH-ip 1974-ime nautsorssu- tai aitsåt taima ajortigaut. ami- gartorutit 70 miil. kr-uput, tåssa Pilerssårusiugkanit 50 mill-inik amerdlaneruvdlutik. KGH-ip fa- briké kilisautailo 53 mili. kr-nik amigartoruteKarput, tåukunånga ManitsoK 18,2 mili.-nik, Påmiut 16,4 mili.-nik Sisimiutdlo 9,8 mill.- nik. taimågdlåt Ilulissat K’asigiå- nguitdlo sivneKartoruteKarput tå- ssa 0,517 mill.-nik åma 0,143 mill.- nik. niuvertoruseKarfingne auli- sagkanik tarajortigkanik panerti- lanigdlo niorKutigssiorneK 6,5 miil. kr-nik amigartoruteKarpoK Nungmilo sulivfigssup kilisautinit pilersorneKarnera 10 mili. kr-nik Pissutsit isumatsangnaKaut. per- nardlunga kisame sujunersutig- ssanångilanga. KGH-ip niorKutig- ssiornera privatimik ingerdlåne- Kartugune sujornale matorérsi- måsagaluarpoK, taima OKarpoK KGH-ip direktøria Hans C. Chri- stiansen, Atuagagdliutinut. 1973-ip tungånut niornutigssiat tunineKarnermingne aké aningau- ssartutitdlo Kagfariartornere ing- mingnut nikingavatdlångikaluar- put. 1974-ivdle autdlartinerane sårugdlit nerpé Kerititat akikit- dleriaKaut 454 gramimut 80 centi- mik akeKarsimagaluardlutik 58 centeKalerdlutik, peKatigalugule aningaussartutit Kagfariartuinar- dlutik. taimailingmat ingminut akilersinaussumik niorKutigssior- nigssaugaluaK tamarme pérne- KarpoK. Atlantikup avangnå tamarme ernugauvoK piumassut issornartorsioriånguar- dlisigut OKardlutik: KGH-una ku- kussumik ingerdlatsissoK, niorKU- tigssiornerme aningaussartutai angnertuvatdlåramik. taimailior- tutdle erKåinå pivåt. aperKutåu- ngilaK kina sulivfingmik inger- dlatsinersoK. Atlantikup avangnåne nunat aulisarnermik inutigssarsiutigdlit tamarmik ajornartornermik erKU- gåuput. tamane aulisagkat aké é- PaKaut, aulisartut nåmagtusårini- arnerat ilungersunarsivdlune. ni- orKutigssiornerup ingminut aki- lersinaujungnaernera pissutigalu- go nålagauvfingmit taptssutau- ssartut amerdliartuinarput. uv- dlumikut Norgeme nålagauvfik aulisarnermut tapissuteKartarpoK ukiumut 500 miil. kr. migssåinik, Canada 50 miil. dollarsinik ima- lunit 300 mili. kr-nik, åmale Is- landime, Savalingmiune Dan- markimilo aulisartut tapivfigine- Kartarput. Kalåtdlit-nunåne uv- dlune aggersune pissariaKartipar- put tapissutit angnertusiartor- nigssåt. kilisauterssorneK pingårtumik kilisauterssorneK a- ningaussatigut nåkartorutauvoK. KGH taimatutdlume nålagauvfik 16 miil. kr-nik sipårsinaugaluar- poK kilisauterssorneK unigtineKa- raluarpat. sulilo 10 mili. kr. si- pårneKarsinaugaluarput kilisautit arfiniliussut tunineKarsinaugalu- arpata sordlo uliasiornianut. ki- lisauterssornerdle unigtineKarsi- nåungilaK nuname sulivfigssaKar- nigssaK pissutigalugo. kilisauterssorneK akisuvatdlår- mat sujugdlermik pissutaussoK tå- ssa tåuko pissagssamik agfåinåi- nik inordlugitdlunime tulåussi- ssarnerat. imap nigdlertinera pi- ssutigalugo kilisautit samungar- ssuaK aulisariartariaKalersimåput. tamatuma kingunerå uliap atug- kap angnertusinerujugssua. uliap akitsoriartupilornerssua akigssau- titdlo Kagfariartuinarnerat pi- ssuvdlutik kilisauterssorneK ing- minut akilersinaujungnaivigpoK. ulia litere atorneKartarpoK auli- sagkat kilo pissarisinaujumav- dlugit. kilisautit aulisagartait ki- lumut 3 kr-Karput, tåssa pissari- nerinånut akiussut. politikikutdle aulajangineK nåpertordlugo så- rugdlit kilisautit tulåussait Nung- me sulivfigssup kilumut 1,80 kr.- nilertarpai. Nungme sulivfigssuaK 1974-ime KGH-ip 10 mili. kr-nik tapivfigå kilisautit pissåinik aki- kinågarujugssuarnik aulisagkanik pilersoramiuk. taimåitordle Nung- me sulivfigssuaK ukioK tåuna 5 miil. kr-nik amigartoruteKarpoK. Arsuk Sipinerdlo privatimik niorKutigssiorfit Arsuk åma SipineK ajornartornermik angnertumigtaoK erKugåuput. Ar- suk ikingeKissunik ånaissaKarsi- mavoK. SipineK nautsorssutimigut ajorpatdlårsimångilaK tugtut nag- ssuinik pisiortortaratdlartitdlune. nicrKutigssiatdle tåuko måna u- nigtineKarput. tapivigineKångikunik niorKutig- ssiorfit tåuko agsorujugssuaK a- jornartortugssåuput. privatimik ingerdlatat tåuko unigtineKarsi- nåungitdlat, neriutigissariaKar- pordlo atåinarsinaujumårtut. uki- ormånale neriunartoKarneruler- nigssånik takussaKarsinåungila- nga. tamåna Kularingitdluinarpa- ra. ministereKarfingmile atautsi- mltoKarpoK privatimik ingerdla- tat tåuko atåinarsinaunigssåt isu- mangnaitdlisaivfiginiardlugo. ta- matuminga sujunersut aningau- ssanik nålagauvfiup akuerssissar- tuinut sarKumiuneKåsaoK. OKautigineKarérsutut pissutsit imåinåungeKaut. taimaingmat au- lisarnermut tungassumik udvalgi- mik pilersitsissoKarpoK professor Nørgaard Rasmussen sujuligtai- ssoralugo. tåuko misigssuivfigisa- våt aulisarnerme ajornartorneK Kanordlo årKisinaunigssaK påsini- åsavdlugo. rejerniarneK måna angnertusarniarneKarpoK rejerniarneK, sujornagut sårug- dlingniarnerup isimagaluarnera- tut rejerniarneK pingåruteKaler- sinaorKuvdlugo. tamåna isumaga- iugo Påmiune Nungmilo fabrikit rejenut Kalipaiåissutinik maski- nanik pisårtineKarput. kisiånile å- ma rejet aké åpariartorput. Ala- skamit rejet tungaisigut Kånger- niuneKarneK malungnarsiartui- narpoK. Alaskap rejé Kalåtdlit- nunåta rejésut itdluinarput, amer- dlanerungårtunigdle akikinero- Kissumigdlo niorKutigineKardlu- tik. Alaskame rejet akikitsuarar- ssuarmik fabrikinut tunineKartar- put kilumut 50 ørip 1 kr-vdlo a- kornåne akilersitdlugit, kisiånile Kalåtdlit-nunåningarnit Kuleriåu- mik angnertunerussumik tuni- ssagssiarineKardlutik. Alaskap re- jé måna Danmarkime niorKutåu- put kalåtdlit rejertåinit kilumut 10 kr-mik akikinerussumik. sujornåtsiåinarmut isumaKarto- KarsimagaluarpoK Kalåtdlit-nu- nåne rejeKarfit silarssuarme ang- nertunerpaussut, tåssångåinardle påsinarsivoK Alaska rejeKarneru- ngårtoK. Alaskap Kångerniussine- ra pissutigalugo måna uningati- pavut rejet tunitsivigssaerutut u- kiup agfåne niorKutigssiausima- ssut. rejet niorKutigssiat akikit- dlissariaKarsimavavut kilumut 6,50 kr-mik. rejet tunitsivigssae- rutut 1 mili. kg migssåiningmata, tamatuma kingunerisavå Disko- bugtime fabrikit ukioK måna 5 miil. kr. erKåine amigartorute- Karnigssåt. Europame nunat tamaisa reje- nik tunitsivigivdluartaraluarpa- vut. kalåtdlit rejertait sule piu- maneKardluarput. niorKusianit avdlanit pitsaunerssåuput akiler- sitdluarneKartardlutigdlo. kisiåni- le akigitineKartartut nåmångit- dlat niorKutigssiornerme akiussut matusinauniåsavdlugit. åmåtaor- dle pisissartut malugilersimavåt avatånit KångerniuneKarneK. savårnat nenait nunavtinlnaK tunitsivigssaileKineK åma ma- lungniupoK savårKat neKåinut Kalåtdlit-nunåninganérsunut tu- ngatitdlugo. savårKat neKåinik kalåtdlit niorKutåinik ukioK måna Danmarkime tunissaKåsångilagut, pisissartut akigitiniagait åpasig- patdlårmata akuerisinåunginavti- gik. savårKat neKait New Zea- landimérsut akikineruput, ang- nertorujugssuarmik niorKUsiari- neKartarnertik pissutigalugo. Nar- ssame fabrike 1974-ime amigar- toruteKarpoK 6,6 miil. kr-nik. åmit akigigsartut puissitdle amé tunitsivigssaKarni- arnikut ajornartorsiutåungitdlat. akigigsårtineKaKaut akitdlo tu- pingnåinartumik åssigiårdlutik. ukiut tamaisa åmit 50—60.000 tu- nineKartarput ukiumortumik mardlungnik akitsorterinerme. puissit piaraisa inordlåt toKorar- neKartarnerånut akerdliuneK su- jornåk kinguneKaraluarpoK åmit akisa åpariarnerujugssuånik, a- meK atauseK avguaKatigigsitdlu- go 190 kr-nit 60 kr-nut akikit- dlisimagaluardlune. månale ameK atauseK avguaKatigigsitdlugo 220 kr-nilerneKartarpoK. taimaingmat piniartut aningaussarsivdluartar- put. ajornartorsiutigårputdle Thu- lemit Scoresbysundimitdlo åmit åipåguane akitsorterinigssamut aitsåt ångutarmata. taimaingmat tåukunane piniartut ukioK atau- seK utarKissarput tapisiagssatik tigusinaujumavdlugit. Julut. KGH-imut pitsaunerpåusagaluarpoK kilisautit aulisarungnaernigssåt, tai- ma oKarpoK Hans C. Christiansen. — kisiåne nuname sulivfigssaKartit- siniarnek pissutigalugo taimailiorslnåungilagut, tamånalo åma amigarto- rutaussarpoK. SPILLEAUTOMATER Høj forrentning fuld afskrivning Ved investering i spille- og underholdningsautomater har De en mulighed for at få forrentet Deres penge på en fornuftig måde, og vi har som det største firma i branchen de fornødne kvalifikationer til at være Dem be- hjælpelig med dette. Disponerer De over kontanter, værdipapirer i form af obligationer, aktier, pantebreve, indestående på etableringskonti eller investeringsfonds, har De her en absolut seriøs investeringsmulighed. Ønsker De at benytte Dem af de skattemæssige fordele ved afskrivnings- reglerne, samt have en løbende indtægt med en minimal eller slet ingen arbejdsindsats, kan vi i dag tilbyde Dem færdigetablerede forretninger til følgende priser: Kr. 12.600,- Kr. 18.900,- Kr. 22.000,- Kr. 23.500,- Kr. 26.000,- Kr. 28.500,- Kr. 42.000,- Indsend venligst kuponen for uforbindende oplysninger. Eventuelt møde på Grønland. Triangel Automater A/S Lyngbyvej 91, 2100 København 0 - Telefon (01) 29 85 88 NAVN . STILLING ADRESSE BY ..... TELEFON 9

x

Atuagagdliutit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.