Atuagagdliutit - 23.10.1975, Blaðsíða 16

itisilerfssut:
Norgep ajornartorsiutai
uliasiormkut suliane
civilingeniør Eigil Poulsen isumaKarpoK, Norgep mi-
siligtagarisimassai uliasiulernermut tungassut Kalåt-
dlit-nunånut iluaKutausinaussut. agdlauserissat itisi-
lerissutaussut mardluk sujugdliåne måne oKalugtuar-
poK uliap navianautainik inoKatigtt oKimaeKatigtg-
sågkamik erKigsisimavdlutik inunerånut akornustsi-
naussutut
Norge-me onalugtualiatut uliamik
iluanårnialerneK pårdlåuneKåså-
ngilaK, Grimm-ip imalunit H. C.
Andersenip OKalugtualiåinut. Nor-
geme ulia ajornartorsiutinik pi-
lersitsilerérpoK. aningaussat aju-
ngitdlat, aningaussat tåssångåi-
narssuaK pissut tamatigut iluaxu-
tauginartångitdlat. aningaussatdlo
avdlanit pissut — sordlo Norge-
me uliamit isertitat — ingmikut
ajornartorsiutinik pilersitsissar-
put. Norgep inussutigssarsiornikut
årKigssusimanera sangussortile-
rérpå. inoKatigit OKimaeKatigig-
sarsimanerat nikisitausinauvoK u-
perKajånertut ilivdlune. uliap kig-
dlilersimårnigsså ajornakusorta-
KaoK: naninenariarångat, ani-
ngaussatigut pissaunenaKissut
kigsautigilersarpåt sukanerpåmik
iluanårniutéusassoK. Norgep nå-
lagauvfiata tamåna misiligsima-
galuarpå taimatorssuaK tuavior-
nigssaK. kisiåne iluagtitsisaner-
put?
ukioK månarpian, 1975-ime, nor-
skit uliasiornerånut ukioK aula-
jangissugssaviuvoK, tåssa norskit
uliamik Kagdluingmata nunap
nangmineK atorsinaussainit 9 åma
10 millioner tonsinit angnerussu-
mik. tauva ulia nunanut avdlanut
niorKutigineKalerpoK, taimailine-
ranilo ajornartorsiutit Kanigdli-
vigdlutik pilersarput.
imaKa ukiut tatdlimat xångiug-
pata Kalåtdlit-nunåt kigdligsimå-
saoK, måna Norgep angusimasså-
nut. tamåko Kalåtdlit-nunåta
Norgemit iliniarsinauvai, taimai-
livdlune kukunerit ajornerpåt pi-
ngitsorneKai sinautitdlugit.
nunanit avdlanit isertitat
nunanit avdlanit aningaussat tai-
mailivdlugit isertitat atordlugit
niorKutigssat nunanit avdlanit pi-
siarineKarsinåuput. uliamit ani-
ngaussarsianit sujugdlernit 100
miil. kr.-nit sordlo ilugdlit nuna-
nit avdlanit 100 miil. kr. atordlu-
git pisiarineKarsinåuput, Norge-
mut erKutdlugit. kisiåne tamatu-
ma Norgeme atissaliorfingne ilug-
dliliortiterneK avdlatut ajornar-
tumik ajoKusertugssåusavå, tai-
matutdlo åma niorKuteKartut. tai-
mailivdlune inussutigssarsiutit ar-
dlaligssuit Norgeme erKugåusåput,
uliamit milliardisiat nunat avdlat
niornutainit pisinigssamut ator-
neKartitilerpata.
akerdlianigdle Norgeme ardla-
ligssuit sulivfiussut igdlersugåu-
put, tåukunungalo sulivfeKarfing-
nit erKoruminartunit sulissut nug-
terneKarsinauvdlutik. tåssa sordlo
sulinikut iluaKutaussut sordlo ni-
uverneK, angatdlåssineK, pendng-
nigssamut tungassut, igdluliorti-
terneK sanaortornerdlo, åmåtaor-
dlo tainenarsinaugunarput imu-
liorfit, neninik niorKutigssiorfit
taimaenataitdlo. taima sulissug-
ssat tåukununga pisiortornerisi-
gut nuna sordlo „pisungorneru-
sinauvoK". tåssame piviussutigut
ima pissoKarsinauvdlune pivfig-
ssap ilåne nunane avdlane suli-
ssartut aggiatitdlugit nunap
nangmineK iluane sulissugssat. ki-
siåne tåssarpiaugunarpoK kingu-
neKaratarsinaussoK panaK igdlug-
tut kinalik. niorKutigssanik atui-
neK agdlisineragut norskit suli-
ssut nunat avdlat sulissuinit aki-
sunerulisåput. tåssa imåipoK nor-
skit nålagauvfiat åssiglngitsutigut
misilisimavoK uliasiornerup aKUg-
dlugulo nåkutiginigssånut, sordlo
takuneKarsinaussoK isumaliutig-
ssissutine tamanut sarnumigau-
ssune. ilåtigut inatsisiliornikut,
kisiåne åma torKåinartumik nior-
Kutigssiornermut akuliunermut.
tåssame pigingneKatigit pingasu-
put nålagauvfiup penatauvfigi-
ssai. Statoil sordlo ilåtigut nåla-
gauvfingmit, ilåtigutdlo nangmi-
nerssortunit aningaussalersugau-
vok. taimåiportaoK sulivfeKarfe-
rujugssuaK Norsk Hydro, tåussu-
ma bilé tankiussut Københavnip
avKusernine agssartorput, nåla-
gauvfigdlo tåssane aktienik pigi-
ssaKarpoK pigissat 51 ”/o-é piga-
lugit. taimatutaoK nålagauvfik i-
ngerdlatseKatauvoK SAGA-me å-
ma tåuna saniatigut nangminer-
ssortut sulivfiutåinut ardlaligssu-
arnut atåssuteKardlune. åma i-
mailivdlugo nålagauvfik akuliusi-
mavoK uliasiorneK taimågdlåt i-
ngerdlåneKaratdlåsassoK avdlor-
niussap sanimukartup 62°-ip ku-
jatåne taimågdlåt. tåussuma a-
vangnåne sule uliaKarneruvon ku-
leriåumik. kisiåne åma nålagauv-
figssuit akuliunialersinaunerånik
kinguneKardluarsinauvoK.
— danskit nålagauvfiat norskit
nålagauvfiånit iliniarusungner-
dlune, nnagmineK uliasiortitsile-
rune, pitsaunerussumik nåkutig-
dlisinaujumavdlune?
inoKatigit uperKajåler-
sinaunerat?
taineKarérsutut norskit uliasior-
nerånut sulissugssat tigorarneKar-
put inussutigssarsiorfingnit avdla-
nit, imanalo pissutaoKatausinauv-
dlune naussorigsainermit, aulisar-
nermit, — tåuna erKugaoratarsi-
nauvdlune uliamik mingugteri-
nermit —, il. il. sujomagutdle
Norge taimågdlåt inussutigssanik
éO^/o migssiliuinardlugo ingminut
pilersorsinauvoK, ajornerulisaor-
dlo naussorigsaineK aulisarnerdlo
inugtaiagaulerpata. ulia gasilo u-
kiorpålunguit Kångiugpata nu-
ngusåput. tauva norskit inuiaKa-
tigit imaersimassunik Kivdlerivfi-
kuteKalisåput, inuiaKatigit sungi-
usimassamingnik ånaissaKarérsi-
massut.
inuiagtut avdlanut
pissariaKartitsineK
uliamit aningaussarsiat atorne-
narsinaugpata inuiagtut kivfåu-
ngitsumik avdlanit isumavdlute-
Karungnaernermik, tauva silånga-
jårneK isumagssaKalisagaluarpoK.
sordlule malungnartiniarneKarår-
sok, kigdlormut ingerdlaneKaler-
sinauvoK. uvdlume imailerérsima-
vok inuiait avdlat aningaussati-
gut suniuteKarnerat angnertuseré-
Kalune. piainerup sukåssusia au-
lajangigauvoK USA-p aningau-
Officielt
I henhold til Aktieselskabslovens §
158, stk. 1, bekendtgøres det her-
ved, at nedennævnte aktieselskab
har indsendt årsregnskab til Aktie-
selskabs-registeret :
59.918 Ejendomsaktieselskabet af
9. maj 1974 (1973/74).
Under 1. oktober 1975 er der i
Aktieselskabs-registeret optaget
følgende ændringer vedrørende
„A/S Frederikshåb Shrimps Ltd.“
af Frederikshåb, Grønland:
Per Rønnow Kønig er udtrådt af,
Dg sygeplejerske Anna Marie
Breum Dahl, Fjeldvej, Godthåb,
Grønland, er indtrådt i bestyrel-
sen.
POLITIMESTEREN I GRØNLAND,
Godthåb, den 9. oktober 1975.
J. R. Karlsson.
ssauteKarnikut pissariaKartitainit.
nålagauvfiup nautsorssutigå 1980-
81-ime ukiumut uliarneKåsassoK
50 miil. tonsinik, tauva niornutig-
ssiornerup sukåssusia migdliniar-
dlugo misilingneKåsaoK, avdlanig-
dle uliaKarfingnik navssårtoKar-
pat, akerdlianik pissonarsinauv-
dluarpoK, taimailivdlune ukiumut
100 miil. tons ukiumut ptarneKar-
talerdlune. månamut påsineKarsi-
magatdlarput uliat piarneKarsi-
naussut 400 miil. tons. åmalo 600
milliarder m3 gas Nordsøme, ki-
siåne ilimaginenardlune 4—5 sule
angnertunerussunik sitdlimatig-
ssaKartoK. tamåko tamarmik nu-
ngusangatineKarput ukioK 2015 ti-
kitinago. katitdlugit nautsorssuti-
gineKarpoK 60—85.000 inuit måna
inussutigssarsiutimingnit avdla-
mut nutitausinaussut avdlatut a-
jornartumik, suliamut avdlamut,
uliasiornermut atåssuteKartumut.
uliasioritdlarpata Norge aningau-
ssarsiornikut sule angnerussumik
nunanit avdlanit erKussuinigssa-
mik pissariaKartitsinerulisaoK. su-
le angnerussumik norskit politiki-
kut aningaussarsiornikutdlo silar-
ssuarme inuiangnit tamanit naut-
sorssutigissariaKarnerulisåput ni-
orKutigssanik erKussuinigssamut
suiinertigut inuiait akornåne. u-
liamit aningaussarsianit 12 milli-
ardiussunit ukiumut nautsorssuti-
gineKarpoK, ilait 6 milliarder nu-
nane avdlane aningaussalersuti-
gineKardlutik iluanårniutåusassut,
taimåitutdlo nunane avdlane pi-
ssugssångortivfit pissoKataussug-
ssåuput Norgep angnertumik nu-
nane avdlane soKutigissaminik ig-
dlersugagssaKalernigssånik.
taima ernumitsigissunik pisso-
KarsinauvoK. aningaussat ani-
ngaussarpagssuarnik ingerdlatsi-
ssarnerme inatsisinut malingnau-
ssarput — Stortingip isumavdlu-
artumik inatsisiliugaralue pina-
git.
akerdliuniarnerit
ukiune mékunane uliap norskit
tamaisa emarsautaisigut tiguarsi-
mavai. avdlat nuånitsunik kingu-
nigssainut mianerssorKussiput. a-
kerdliuniutit tåkussortuarput, i-
nuit piumassaråt piainerup su-
kåssusia kigaitdlagtitåusassoK, av-
dlat piumassaråt avdlorniussap
62° avangnamut avangnåne Kiv-
dlerissoKåsångitsoK. piviussumik
peKatigigfingmik suliniartoKaler-
simavoK akerdlilerniardlugo Nor-
ge IEA-mut ilångunigssånut, tå-
ssa inuiaKatigit tamalåt nukigssa-
nik pilersuinermut suliniartuinut.
tugdlianik angnerussumik tåuna
erKartorneKåsaoK.
Eigil Poulsen,
civilingeniør.
GULDBARRE
- sin vægt værd
- OKimåissutsimisutdle nalitutigissoK
TomT
Nede i dybet venter den olie, som nok har betydet rigdom for Norge,
men samtidig splittet samfundet og skaber uligevægt.
samane atåne Olia utarKivoK, Norge-mut pisungorsautaugaluardlune pe-
Katigalugo inoKatigingnermik avigsårtitsivdlune uperKajålersitsisinaussoK.
16