Atuagagdliutit - 27.11.1975, Síða 9

Kalåtdlit-nunåne
augtitagssat
ilisimaneKartut
augtitagssat tamarmik åssiglssutigåt, tamangajang-
•ttik nåmåinartumik pitsåussuseKarnertik — imalunit
•norneroKalutik — uvdlume iluanårtaussumik pia-
9aunigssamingnut.
Som situationen tegner sig i dag er de mest lovende metaiforekomster
i Grønland — foruden zink og bly i Mårmorilik — jernet ved Isua (j) og
molybdænen i Malmbjerget ved Oskars Fjord (m). Begge steder er der
meget store mængder.
uvdlume plssutsit issigalugit Kalåtdlit-nunåne augtitagssat plagagssar-
Kingnerpåt — zinkip aKerdluvdlo saniatigut MårmorilingmTtut — tåssa
Isuane saviminigssaK (j) åma molybdæn KåKame augtitagssaussume
Oskars Fjordime (m). tåukunane mardlungne agsut angnertuput.
saviminigssaKarfit Isuane Nup
avangnåne Kalåtdlit-nunåne nå-
^agtumik angissuseitardlutigdlo
PingåruteKartutuåuput. ilimagl-
hgilara Kitåne ujarKingnerne su-
Junigssame angnertunik navssår-
tr-KarsinaussoK avdlanik, taima
°KarpcK statsgeolog Bjarne Leth
Nielsen. åmåtacK påsissariaKar-
P°K, Kalåtdlit-nunåne augtitagssat
aitsåt ingminut akilersinaussumik
PiarneKarsinåungingmata angner-
torujugssugunik imalunit akuitso-
rhjugssugunik.
Bjarne Leth Nielsen uvane ag-
^lagkame navsuiauteKarneK aug-
btagssat ilisimaneKartut iluating-
harnerit Kalåtdlit-nunånitut piv-
^lugit.
savimineK
SaviminigssaK ukunane navssåri-
heKarsimavoK Isua, Kangilingua-
Ika-me, Grænselandime, Mel-
vUlebugtime (K’imugseriarssuar-
ne) ama Diskobugtime.
Isuane augtitagssan nautsor-
S£orneKarsimavoK 2 milliarder
tonsinut saviminigssaK akuissuse-
kardlune 38 pct-imik. tåssa pi-
SsarneK maligdlugo piarniåsagåi-
Pfi akuissusia nåmarKartOK ing-
•hinut akilersinaunigssamut, kisi-
ane tåssane iluaKutauvoK angner-
thpiiorujugssunertik. Isua-ne aug-
laagssaK nautscrssutigivigtaria-
^arpOK måssa akuinera nåmåina-
raluartoK. åssersutigalugo taine-
KarsinauvoK, svenskit augtitag-
ssarsiorfine pitsaunerpåne akui-
ssuseKartarmata 80 pct. Kryolit-
selskabet Øresund A/S Isuane
misigssuerKigsårnermut akuerine-
KarsimavoK, tåunalo angnertu-
ngåtsiartorssuarnik misigssuisi-
mavoK. augtitagssaK nimertuissu-
tut ujarKat avdlat akornånipoK.
Kangilinguane saviminigssaKat-
siarpcK 800.000 tons migss. akui-
ssuseKartumik 25—30 pct-imik —
iluanårniutigssaugunångilaK.
Grænselandime åmåtaoK savi-
minigssaK navssårineKarsimavoK
iluanårutausinaunanile — måssa
taima Kularpalungitsigissumik o-
Kåsavdlune mianerssornaraluar-
tCK. tåssane akuissusia 20—40
pct-iuvoK, angnertussusia naut-
scrsscrneKarsimångilaK. Tenzy
Mines lth. tåssane misigssuerKig-
sårsinautitauvoK.
K’imugseriarssuarme Kangar-
ssuardle ilisimassagssarsiortut ar-
dlagdlit saviminigssaKarfingnik
nalunaertarsimåput, kisiåne ang-
nertussusiat akuissusiatdlo ersser-
Kigsumik aulajangigaussarsima-
natik.
kisalo Diskobugtime nanineKar-
tarsimåput savimernit akoKångit-
sut angnikitsunguåkutåt lavat (u-
jarKat aumårtut igssornere) kug-
simassut nagsatarisimassait, ani-
ngaussarsiutausinåungitsut, kisiå-
nile pingorsimanere ilisimatunit
soKutiginartut, taima OKarpoK
Bjarne Leth Nielsen.
aKcvdloK zinkilo
aKerdlo zinkilo nanigssaugajug-
tarput atautsimordlutik savimi-
nigssane Dlygans åma zinkblendi-
me. Marmorilingme saviminigssat
tåuko 1934-mile ilisimaneKalerér-
put. ingilip Kernertup atåne sa-
viminigssat tamåko nåkånikut
misigssorneKarsimåput. nunap ta-
matuma sananeirautaisigut åssili-
orneK suliarineKarsimavoK GGU-
mit 1962—63-ime, 1965-imilo
Gre.enex A/S misigssuerKigsår-
nigssamut akuerineKarsimavoK.
1966-ime Kivdlerissarnerit aut-
dlartiput, 1972-imilo Greenex mi-
nisteriamit piainigssamut tamåne
akuerineKarpoK. niorKutigssior-
neK 1973-ime autdlartipox, ukior-
dlo tamåkerdlugo piaivfiorKår-
dlune 1974-ime. uvdlume migssi-
liuneKarput, axerdlo zinkilo Ingi-
le Kernertume angnertussuseKar-
tut 4,5 miil. tonsinut. sujornagut
taimågdlåt migssiliuneKarsimaga-
luarput 2,5 mili. tonsinut. tåssane
akuissusiat 16 pct. migss. zinki-
mut åmalo 5 pct. aKerdlumut.
Mestersvigime piaivfik zinki-
mik axerdlumigdlo imaerusima-
vok. tåssane akuissuseKarsimåput
12 pct. aKerdlumut åmalo 10 pct.
zinkimut. katitdlugit piarneitarsi-
måput 58.000 tons aKerdloK åmalo
75.000 tons zink ukiune 1956—
1963.
Kalåtdlit-nunåne avdlane nav-
ssårtoKarsimångilaK aKerdlunik
zinkinigdlo angnertunik, taima i-
iavå Bjarne Leth Nielsenip nav-
suiainine.
GGU 10
kångusak
uvdlume sule navssårtOKarsimå-
ngilaK kångusagssanik Kalåtdlit-
nunåne KanigtoK issigalugo piar-
neKarsinaussunik. kisiånile nunap
ilaine tamane tamåne amerdla-
Kaut kångusaup katerssorsimav-
fé.
Alångorssuarme ilisimaneKar-
pcK Josvaminen åma Lillianmine,
ukiut untritigdlit måko autdlar-
tilernerine tonsialunguit tåuku-
nane piarneKarsimavdlutik.
K’aKortup erKåne — Frederik
den Syvendes Mine-me — 1850-
ikune kångusangmik piarnexarsi-
mavcK. katitdlugit pigssarsiarine-
Karsimavdlutik 15 tons kångusak
migss.
Ivigtut erKåne kång'usaKartiter-
poK, kisiåne ima angnertutigingit-
sunik akuitsigingitsunigdlo uvdlox
måna tikitdlugo piainigssax ing-
minut akilersinaunane. Tunume,
Wegeners Ilalvø-me, åmalo av-
dlålungne — titartarnexalersunik
— kéngusaxarfeKarpoK.
nikkel
Nikkel saviminigssauvoK sisalior-
nerne akugalugo pingårtorujug-
ssuax, uvdlumile piagagssarxig-
sunik navssårtoKångilaK. Manit-
sup erKåne NikkeleKartOK ilisi-
maneKarpoK. tamåne orssugiagsi-
OKatigit misigssuinerisa påsitisi-
mavåt nikkeleKartoK ujarxane
tårtunik Kalipautilingne CKimae-
Kissunigdlo. tamåne kångusaxar-
dlunilo nikkeleKarpoK. nikkelip
kångusauvdlo angnertussusé ta-
måne 5 åma 2-mik akuissuseKar-
put. silarssuarme kångusaup aki-
sa ajcrnartingilåt akuissuseK 1 ti-
kivigdlugc mikissusigdlip piaineK
akilersisinauvdlugo. kisiåne Ma-
nitsup erKåne kångusaxarfit ang-
nikipatdlårput ingminut akilersi-
naunigssamut. Kryolitselskabet
Øresund A/S tamåne misigssuer-
xigsårnigssamut pisinautitauvox.
Nanortagdlip erKåne nikkelsul-
lid åmalo angnikitsuarxat platin
navssårineKarsimåput.
Diskobugtip avangnåtungåne u-
kiorpålugssuit Kångiutut ujararu-
jugssuax navssårineKarsimavoK
nikkelimik imaitaKissoir — åmalo
kångusangmik. ujaragssuaK 28
tonsiuvoK. avgcrdlugo autdlaru-
nc.KarsimavcK 1931-me. ersser-
xigsumik påsineKarsinausimångi-
laK ujaragssuaK sumit pisimaner-
sok — imåisinauvoK ingnermik
anitsivfikut. ardlanit pissoK ima-
lunit basaltip akuginerå. nikkelip
pitsåussusia tåssane 2—4 pct-
iuvoK. tamåne nikkeleKarfit av-
dlat akuissuseKarput 1—2 pct. ta-
måne ujaragssup nikkeligdlip na-
nineKarfiane Greenland Explora-
t.icn Management Compagny mi-
sigssuerxigsårsinautitauvoK.
savimincK molybdæn
mclybdænglans Kalåtdlit-nunåne
ardlaligpagssuarne nalunaerssor-
neKarsimavoK. molybdæn savimi-
nilicrdlune akorutit ilagåt. KåKaK
Mclybdænexarfik, Wegenerip xå-
KainitcK Tunup KerKane angner-
T.unik molybdænglanseKarpoK. tå-
ssanitut nautsorssorneKarput 200
millioner tonsit migss. akuissuse-
xardlulik 0,25 pct. molybdæn, tå-
ssane peKarfik angnertorujugssu-
vok. navssåp ajoxutituarå angneK
tåssa sumivfine. misigssuinerne
torssussat meterit hundrede ar-
dlagdlit ititigissumut Kivdlerine-
Kartarsimåput, KåKaK tåuna Os-
kars Fjord-ip kujatånipoK avdlor-
niussat sanimukartut 72-iata er-
Kåne. Arktisk Minekompagni A/S
tåssane piaisinautitauvoK.
Chrom
chromimik navssåtuausimassut
måna tikitdlugo Kalåtdlit-nunåne
inigssisimåput K’eKertarssuatsiait
erKåne. Chrcm atorneKartarpoK
sisaliornerne akugalugo. Chrome-
Karfit siåmarsimåput nuname
angnertorujugssuarme agsut i-
nigssisitersimanere tamalerardlu-
tik, nunaminerme atautsime, aku-
inerisa pitsaunerpausorineKarfiå-
ne migssiliuneKarsimåput 2,5 mil-
lioner tons migss. imaKarunartut
350.000 tons chrom-oxid. tamåne
chromexarfit avdlat imaKarsori-
neKarput ujarKat 2 millioner
tonsinik. kisiåne ujarKat akue ta-
måko såtoralårssuput — amerdla-
nerssait siaruarsimavdlutik nuna-
me angnertume ivssussuseKardlu-
tik 0,50 m-mit 3 meterinut. Plati-
nemino A/S tamåne misigssuer-
icigsårnigssamut akuerineKarsi-
mavoK.
Zirconium
Kangerdluarssungme Narssap ku-
jatåne zirconiumeKarfeKarpoK.
peKarnerpåt migssiliuneKarput
61.000 tons migs. zirconiumoxod,
kisiånile peKarlit atautsimut ka-
titdlugit angnerujugssuput. pexar-
nerpåne nunap Kalerigsuine av-
guaKatigigsitdlugo zirconium-
cxyd akuissuseKarpoK 4 pct.
migss. Zirconium atorneKartarpoK
umåssuseKångitsut akuinik suliv-
figssuarne åma saviminiliorfing-
ne. Superfos A. S tåssane piaisi-
nautitauvoK.
H.
(sap. ak. tugdliane: Kalåtdlit-nu-
nåne saviminigssåungitsut).
^asngderne af chrommalm ved Fiskenæsset vurderes til ca. 2 millioner
tons. Men malmlagene er tynde. De mørke striber på billedet er chromit-
^°ldige lag. Bemærk hammeren i billedets nederste del. Den viser stør-
relsesforholdet.
^ SKertarssuatsiait erKåne chronmalm naliligauvoK 2 millioner tons migss.
^'siåne Kalerigsat såtunguvdlutik. åssillssame tårnerssat tåssa chromimik
lrT>agdlit. kautaK åssilissap atånTtox malugiuk. tåssa anglssusianut na-
lerkutagssaK.
GRØNLANDSK KUNST
OG HUSFLID
Pragtfulde tupilakker af narhval og kaskelottand, fedstensfigurer,
tændstiksetuier, fangstredskaber, sælskindspuder, sælskindstasker,
østgrønlandske masker, kamikker, perlelysestager, uloer, perlekra-
ver, modeller af hundeslæder, konebåde og kajakker. Ulkepilke,
perlehalskæder, spæklamper, dukker, sakseetuier, perleslipse
model Bent Jensen, grønlandsk legetøj samt stort udvalg i grøn-
landske mønter og frimærker.
MØBEL- OG TÆPPEHUSET
Postbox 44 . 3900 Godthåb . Tlf. 2 21 50
-vi har også åbent søndag 14-16.
9