Atuagagdliutit - 27.11.1975, Side 16

agdlagfigtigut inger-
dlatsinigssap avdlå-
ngortismauvfigssai
agdl. kontorchef Børge Rasmussen
Kalåtdlit-nunåta agdlagfigtigut
aKuneKarnerane avdlångortitsi-
^'gssamut iluarsåussinerme ar-
^jaligssuit nautsorssutigissariaKå-
SaPut imalunit avdlatut OKautiga-
^uSo: tåssåuput pissariaKartut ar-
^jaKaKissut ilisimassariaKartunut
tungassut Kalåtdlit-nunåta nåla-
Sauvfingmut KanoK atanera, nu-
^arssup ilåne suminera, inuisa tu-
ngaisigut pissutsit il. il., nautsor-
ssutigissariaKåsavdlutik.
kalåtdlit-nunåta nålagauvfingmut
KanoK atanera.
Kalåtdlit-nunåt 1953-imile inatsi-
sit tungaviussut avdlångortitau-
nerisigut danskit nålagauvfiåne
naligititaulerpoK nunap ilainut
avdlanut. taimatut naligititauler-
åmåtaoK tungaviuvoK lands-
rådimit OKauseKåumut 1959-ime
ardlaleriardlunga taerérsimassav-
but.
kalåtdlit tungånit ukiune ki-
^gugdlerne piumassarineKartaler-
Pok nangminermingnut tungassu-
tigut aulajangéKataunigssaK, ta-
biånalo kinguneKarsimavoK hjem-
Ptestyrekommissioniliornermut.
ukunane agdlausereKåtågkane
^åna nålagauvfingmut atanerup
SfKigssunera najorKutarissaria-
Karpara, kisiånile ilimanarmat,
ukiut ardlaKångitsut Kångiugpata
kjemmestyreKalerumårtoK måna
nålagauvfiup ingerdlatarigaluinik
ardlaligssuarnik tigusissugssamik,
tauva tamåna nautsorssutigissa-
riaKarpara sujunersutigssama ilu-
silersornerine KanoK Kalåtdlit-
Punåne agdlagfigtigut ingerdlatsi-
n®rup årKeriarneKarnigssånik. su-
lånersutit tamåko atorsinåuput
Pålagauvfiup ingerdlatsinerane,
kisiåne åma nalerKutungorsarne-
Karsinauvdlutik hjemmestyreKa-
Isrnermut, akornutaussariaKarna-
ugdlo kalåtdlit nangminerssulivi-
Sagaluarpata. kingugdleK taine-
KartoK sule uaKugo piumårnera
°KautigineK ajornaratdlarpoK, ki-
s'ane tåssunga tungassutigut ag-
sbt pissutaujumårput sujunigssa-
uliasiorneK augtitagssarsior-
herdlo Kalåtdlit-nunåne Smålo si-
^riåta avatåne.
kalåtdlit inoKatigit
Pautsorssutigissariaiiartitsinerat.
aiberdlanertigut sulivfik periar-
^'gssaKarneK ajorpox pingårute-
Kartumik inoKatigit atavfigissame
sUnernigssånut.
PeKatigingnermik årxigssusse-
rlautsinigdlo ilisimatutut norskit
^ardlugsuit misigssuissut Blegan
aiPa Nylehn taimåitOK taissaxar-
Put, sulivfeKarfit atausiåkåt avi-
n8arusimassut sulivfigssuaxar-
fingme åma augtitagssarsiorfing-
ima såkortutigissumik erKa-
^ingne najugaxartunut suniute-
Karsinaussut, aperKutingorsinau-
ssardlune erKornersoK inoKatigit
tassanitut nangmingneK nålagau-
nersut; imåisinaussarmat sulivfe-
^arfik tåssaulerdlune inoKatiging-
nut nålagkersuissoK.
Blegan åma Nylehn-ip erKartu-
®a>t Norgeme pissutsinik OKalug-
tuarput, kisiåne åma Kalåtdlit-
nunånut nalerKuteKaut, OKaråine
,,SulivfeKarfik“ (ingerdlataK) pi-
nane kisiåne taorsiukåine Kalåt-
dlit-nunåta agdlagfigtigut aKiine-
karnerane sulineK, tamåt.
méssa Kalåtdlit-nunåne nang-
minerssortut sulivfiuteKaraluar-
tut, sut tamarmik pilersitat —
niuvernerdlo tamarmik agdlagfe-
Karfingnit pingitsorsinåungitsu-
mik tungavexarput, tåukununga
atatitdlugit KGH åma GTO er-
Karsautigalugit, taimatutaordlo
ipoK Kalåtdlit-nunåne inoKatigit
pivdlugit suliatigut tamatigut. ta-
matuma imarå, tamånarpiaK pi-
ssutigalugo Kalåtdlit-nunåne pi-
ngåruteKaKalune, agdlagfigtigut
ingerdlatsineK imatut årKigssune-
Késavdlune, inoKatigingnut „pi-
ngitsailissutut" ingerdlåneKarna-
vérsårdlune.
tåssunga tungassumigtaoK pi-
ngåruteKarpoK, Kalåidlit-nunål
ima inukitsigingmat, taimatutdlo
inue siaruarsiinassorujugssuvdlu-
tik nunarujugssuarme angexissu-
me.
nunavta Q
axuneKarnera 18.
nautsorssutigissariaKartut Kalåtdlit-
nunåta ineriartorsimaneranut
kigdligfigissaussunut.
måssa ukiorpagssuarne aningau-
ssat ikigissagssåungitsut kalåtdlit
iliniartitaunerånut atorneKarsi-
magaluartut sule amerdlaKaut
Kalåtdlit-nunåta kinguarsimåssu-
tai Danmarkime iliniarfigssat na-
lerKUtdlugit. kalåtdlit, atautsimut
issigalugo danskisut iliniarsima-
ssut, aitsåt måna inåKatigingne
suniuteKariartulerput, sulile ami-
gauteKaKaoK kalåtdlit atautsimut
issigalugit danskisut iliniarsima-
nerup tungåtigut nagdlersunig-
ssånut.
tamåna kinguneKarpoK politiki-
kut sulivfiussut tungaisigut åmalo
agdlagfigtigut sulivfiussune, pe-
Katigititdlugo suliap ingerdlatine-
ranut suliagssamik nåmagsiniar-
nerane åma ilautitariaKardlune
iliniartitsinigssaK. Kalåtdlit-nunå-
ta landsrådiata kalåtdlitdlo kom-
munalbestyrelsisa ilaussortait tå-
ssauginångitdlat aulajanginiarne-
rit ingerdlåneråne suleKataussut,
kisiåne åma iliniautigissariaKartut
demokratiskiussumik nålagker-
sueriautsimik iliniautigissut, inug-
dlo, agdlagfingme atorfinigtitau-
ssok iliniartariaKarportaoK, uv-
dluinarne inoKatigit ingerdlati-
taunerisa pissariaKartue KanoK
suliarineKåsassut.
kisiåne åma tamåkunatigut piu-
massat nalerKutungorsartariaKar-
put kalåtdlit pisinaussait (erxar-
sarsinaunerat) najorKutaralugo.
sårdlo åssersutigalugo iluarpat-
dlångilaK ima ajornartigissoK Ka-
låtdlit-nunåne atulersisavdlugo
edb-mik nautsorssueriauseK, tå-
ssame tamåna agdlåt danskinut a-
merdlanernut angåkuarnertut na-
lunartigingmat. edb-mik erKåssi-
nerup akigssarsiat nautsorssorne-
Kartarnerånut åma kinguneKarsi-
mavoK, agdlåt sorpiångitsunguit
suliagssat suliariniarnerat ajor-
nartorujugssuångordlune pissuti-
galugo sumut tunganere nalu-
naerssorKigsårtariaKarmata („da-
ta") ministeriaKarfingmut, tamå-
ko nalunaerutiginigssaisa pivfig-
ssamik aulajangersimassumik pi-
ssarnigssait il. il. taimalo tamåko
tungaisigut aulajanginiartarnerit
kalåtdlimut iluamik nåkutigiumi-
naitdlutik, tåssunga tungatitdlugo
ilångusimangmat taineKartartOK
„overhead-organisation" (tåssa
edb imatut påsivdlugo avatåinar-
ssuanitutut KutdliussoK), tåunalo
nalerKutungorsarfigissariaKardlu-
ne. sujuningånit Kalåtdlit-nunåne
sungiusimaneKarérpoK, tusåsav-
dlugo ima imatutdlo suliagssame
aulajangersimassume ilioriause-
KarneK ajornartoK sårdlo åssersu-
tigalugo pissutauvdlune GTO-p
pivfigssamik aulajangersimassu-
mik piumassaKarnera imalunit
grønlandsrådime aulajangersag-
kat pissutigalugit, månalo tamati-
goriarnigssaK sule ajornarneruler-
poK, tåssa nautsorssutigissariaKa-
lermat edb-mik nautsorssueriau-
seK. tåssauna inugtut inuneK a-
jornakusårseKissoK „inuit nunå-
ne“.
åmåtaoK nautsorssutiginiardlu-
go iliniartitsissunigssatut suliag-
ssaK pissariaKavigpoK sapingisa-
mik sut tamarmik Kalåtdlit-nu-
nåne ingerdlaniåsassut imatut ka-
låtdlit misigisimatitdlugit nang-
mingneK aulajanginiarnerne pe-
Katauvdlutik imaiginångitsumik
misigisimavdlutik ungasigsorssu-
armit 3.500—4.000 km-nit ungasig-
tigissumit aKuneKåinardlutik.
atautsimorssuaK pinago imalunit
eKimavatdlångitsumik
katerssorsimassumik
Kalåtdlit-nunåta aKunigsså.
oirautsit avigsårtorsimanerussu-
mik eKimånginerussumigdlo i-
ngerdlatsinerit OKausingnåjulersi-
måput KanoK åridgssusseriauseK
ei KartorneKartitdlugit, kisiåne isu-
maisa åssigingissutåt sungivigpoK
akornutaussariaKaranilo sujunig-
ssame OKatdlinigssamut paitsu-
ngaKutaussariairarnane kikut su-
mik suliaKarnermingne OKartug-
ssauvfigissagssåinik, Kalåtdlit-
nunåta agdlagfigtigut aKuneKar-
nerane.
atautsimut eKiterivatdlånginig-
ssaK isumaKarpoK Kutdlersaussup
suliagssat ardlaligssuit atdleKiita-
minut aulajangersinautisavdlugit
nangmineK sivnerdlune, taimai-
livdlune Kutdlersaussup akuliuv-
figisinauvdlugitdlo perKussute-
Karfigisinauvdlugit atdleKutane
nåkutigissugssauvdlugitdlo KanoK
suliatik ingerdlånerait. årKigssu-
ssineK tamåna påpiaråinauneru-
galuartumik atorpoK Kalåtdlit-
nunåta ministeriaKarfiata Dan-
markime åmalo landshøvdinge-
Karfiup nunavdlo ilåne Kutdler-
saussut akornåne.
akerdlianik avigsårsimaneru-
ssumik ingerdlatsineK tåssauvoK
KutdlersaK/atdlersardlo erKarsau-
tiginagit. sårdlo danskit kommuné
sorpagssuartigut nangminivig-
dlutik aulajangersinåuput nåla-
gauvfik akuliutitinago imalunit
avdlångortitsisinautinago. OKau-
seK „decentralisering" (avigsårsi-
manerussumik ingerdlatsineK) å-
ma ilåtigut isumaKartitaussarpoK
„nærdemokrati" tåssa inuit peKa-
tauvigdlutik ingerdlatseKataune-
rat.
Dekoncentration (eKitersima-
vatdlångitsumik ingerdlatsineK)
tåssa isumaKarneruvoK inungmit
atautsimit aKuneKarneruneK, de-
centraliseringilo kivfåungineru-
ssumik suleriauseK. kisiåne OKau-
slnarmik isumåt Kanordlunit ika-
luarpata agsut nautsorssutaussar-
poK KanoK igdlugit ingmingnut
pissaunermikut nalerKiitiginersut
piviussumik nåmagsissaKarniar-
nerne. KanoK isumaKarnersoK
navsuiarniåsavara åssersusiordlu-
nga.
KularutigssåungilaK ministeria
åmalo skoledirektione/skoledirek-
tør ingmingnut pissusiat tåssau-
ssok dekoncentration. ministeria
sutigut tamatigut OKartugssauvoK
tåssauvordlo KutdlersaK/atdler-
sardlo tåssane atortuvdlutik. ki-
siånile pissusiviussune imåipoK
Kalåtdlit-nunåne atuarfeKarfik
angnertoKissumik nangminérsi-
nautitauvdlune, ministerialo atau-
siåkåginånguatigut sårdlo ilåtigut
atuarfiliornigssane taimågdlåt o-
KausigssaKartitaunine atorsinau-
ssardlugo. tamatumunga pissu-
taussut ardlaliuput:
1. G-60-ip isumaliutigssissutåni-
le iliniartitsineK agsut pingårti-
taorérpoK ajornarungnaersitdlu-
gulo sårdlo skoledirektørip ag-
dlagfiata agdlerujugssuarnera,
taimailivdlune suliagssamingnut
iliniarsimassunik sulissulersorne-
Kardlune (iliniartitsissut) angner-
tumik pikorigsarsimassut.
2. taimatut såkortumik inugta-
lersuineK åma kinguneKarKigpoK
Kalåtdlit-nunåne atuarfeKarfik
ministeriamut OKausigssaKartoru-
jugssuångormat ministeriame a-
torfilingnut, iliniartitsissutut ili-
niarsimångitsunut, kisiåne inatsi-
sileritujuvdlutik økonomiuvdlu-
tigdlo.
3. Kalåtdlit-nunåne iliniartitsi-
ssut 80 pct.-é migssiliordlugit
danskiuput Danmarks Lærerfor-
Ved køb af en af vore 4 bad-
typer ....................
FAMILY four M S ...... 25'
FAMILY six............ 30’
WINGA mix M S......... 31'
OHLSON sejlbåd ....... 29'
eningianit tamatiguvik taperser-
sorneKartut ministeria ajornartor-
siortitseriaraluarångat. iliniartit-
sissut 400—500 erKåinitut Kalåt-
dlit-nunåne tunuleKutaKarput
Danmarks Lærerforeningiata pi-
ssauneranik aningaussautainigdlo.
4. Skoledirektione inugtalersu-
gauvoK iliniartitsissut amerdla-
nerssauvdlutik — imalunit nukig-
tuneruvdlutik.
5. SkoledirektøreKarfingme
inungnik piumåssutsimikut såkor-
tunik peKartuåinarpoK skoledi-
rektøriussunik. skoledirektør a-
tauseK ministeringorpoK, avdla
kalåliuvoK sujugdlersauvdlune
nuna tamåkerdlugo atorfeKarfing-
me sujulerssuissoK, månalo skole-
direktøriussoK såkortumik suniu-
teKarsinaunerminik åma takutit-
serérpoK.
åmalume Kalåtdlit-nunånut mi-
nisteriaKarfingmut atanera ag-
dlagsimassuinarningajagpoK, ki-
siåne atorfinigtitseriautsinut tu-
ngassut avdlat tamarmik Dan-
markime periautsinut nalencut-
dluinarmata. taiméitumik atuar-
feKarfiup Kalåtdlit-nunånut mi-
nisteriaKarfingmut atajungnaer-
nigsså nugdlunilo iliniartitsiner-
mut ministeriaKarfingmut tåssau-
ginåsaoK pissusiorérsut inigssa-
mingnut atavilinarnerånik. av-
dlauvordle aperKutåusanersoK ka-
låtdlit atuarfeKarfiat uvdlumimi-
ngarnit nangminérnerulisanersoK
atuartitsinermut ministeriaKar-
fingmut nugkune.
sap. ak. tugdliane:
kingugdliup tugdlia imaKåsaoK
sujunersumik Kalåtdlit-nunåta
agdlagfigtigut ingerdlatitaunerata
avdlångutigssainik.
Vi har gjort et heldigt indkøb og
kan tilbyde
NYE 76 MODELLER
TIL 75 PRISER!
OBS! I ugen 8 11—16 11 afholdes international badudstilling
i Bella-Centret. Nærmere oplysning og demonstration
EHJ import-export AS / Telefon alle hverdage
Industrivej 13 — 6330 Padborg / (04; 673397 — Tal m®d
/ Lauge Jørgensen el. Pfeifer
HUSK
NÅR DE FLYTTER TIL/FRA GRØNLAND
Følg nøje ministeriets cirkulære og lad Dem ikke vildlede af
forkerte annoncer.
Vælg det medlem af Dansk Møbeltransport Forening, der
geografisk er Deres bopæl nærmest, hvad enten De skal flytte
til eller fra Grønland. Prisaftale mellem Dansk Møbeltransport
Forening og Ministeriet for Grønland på landsplan, sikrer Dem
en fagmæssig behandling og at arbejdet udføres indenfor ram-
merne for flyttegodtgørelse iøvrigt.
Medlemsfortegnelse rekvireres på foreningens kontor, eller
ved henvendelse til Ministeriet for Grønland og eller GTO’s
stedlige afdeling.
DANSK MØBELTRANSPORT FORENING
Sommerstedsgade 7,
1718 København V.
Telefon (01)21 24 14

- Lærlingeskole-handelseksamen-fagprover-specialkurser
SPAR PENGE
17