Atuagagdliutit - 18.03.1976, Blaðsíða 13

Danmarkime inigssi-
taussut ingassang-
mik pitdlagåuput
taimåitumik pissariaKartitsineKarpoK Kalåtdlit-nunå
ne parnaerussiveKarnigssaK pinerdlugtunut tamåku
nunga, taima isumaKarput kalåtdlinut sujunersuissar
fingme agdlagfingmiut Københavnime ikiuissugssa
tutdlo igdlersuissugssautitaussut Danmarkime kalåt-
dlinut pitdlagkanut
Overbetjent på Anstalten for Domfældte, Svend Rothberg, som går ind
for oprettelse af en lukket afdeling.
erKartuneKarsimassunut inigssissarfingme overbetjent-iussoK, Svend
Rothberg, isumaKartoK matorKassumik ingmfkortortaKalertariaKartoK.
Atuagagdliutine nr. 8-me OKau-
seKarpoK erKartuneKarsimassunut
inigssissarfingme overbetjentiu-
ssok Svend Rothberg nangmineK
pinerdlugtuliornemut inatsimik i-
ssigingningnerminut tungassumik.
tamatumane taivå ingmikortoK,
isumaKarfigissane, pinerdlugtuli-
ornernut inatsisip sukanganeru-
ssariaKarfigigaluanik taissane: pi-
lersitsineKartariaKarpoK piner-
dlugkajugpatdlåt angivatdlåmig-
dlunit pinerdluteKarsimassut må-
tusimaneKarfigisinaussåt.
pinerdlugtoK
uvagut, pinerdluteKarsimavdlu-
tik inigssineKarsimassunik sulia-
Kartugut Danmarkime isuma ta-
måna tapersersorsinauvarput, så-
kortunerulersitsissutåungitsu-
mik kisiånile pinerdlugtuliomer-
nut inatsisinik såkukitdlisitsissu-
mik, perKutigalugo pinerdlugtuli-
orsimassut ilåt, sianiutimikut nå-
pauteKartut imalunit ingmikuka-
jåruteKartut, månåkutdlo Kavdlu-
nåt sianiutilugtut nåparsimavili-
srtineKartartut, silamikut ami-
gauteKartut inigssiånukartineKar-
tartut imalunit pårineKarfingnu-
kartineKartartutdlunit pineKau-
serneKartarnerånik såkukitdlili-
ssutitut.
Pok avKutigalugo Københavni-
me kalåtdlinik sujunersuissarfik,
suliagssineKarsimavugut sågfigi-
ssartagkatut imalunit atorfiligtut
pintrdluglartut tåukua soKutigi-
ssåt ingerdlatisavdlugo.
pivfigssame tamatuma tungå-
nut sulianardluta atorsimassavti-
neK, påsissaKartarsimavugut er-
Kartussinerit kingunerissartagå-
nik, isumarput maligdlugo suju-
nertarineKångikaluartunik angu-
niarneKarsimångikaluartunigdlo,
taimåitumigdlo isumaKardluta, pi-
ssugssauvfigigigput uparuartusav-
dlugo.
månékorpiaK kalåtdlit Kulingi-
luat, erKartuneKarsimavdlutik su-
juline taissavtine Kavdlunåt su-
livfiutåniput.
påseKatigigsinauneK
akornutauvoK
patsisigineKartoK, kalåtdlit pi-
nerdlugsimassut Kavdlunåt inig-
ssissarfinut inigssineKarnerånut,
tassaunerarneKarpoK isumagine-
Karnigssåt, imåipoK neriutigine-
Kardlune inigssineKarnerisigut a-
nguneKarumårtoK sianiutiluti-
mingnit ajorungnaernigssåt, ima-
lunit imaerrajårutertik anigusa-
gåt, isumaiiartoKardlunilo taimai-
sissoKartartoK. nåpaut taimåitoK
sianiutit misigssorneKarnerisigut
PåsineKartarpoK, ajoraluartumik
Kavdlunåt sianiutilugtut nåparsi-
mavine misigssuinerit taimåitut i-
ngerdlåneKartarput, taimåitumig-
dlo amerdlanertigut, erKartorni-
agkavtine pissavtine, pineKardlu-
tisaoK, sianiutimikut misigssorti-
kiartortineKartartut.
KaKutigungilaK, kalåleK, Kav-
dlunåt inigssissarfiånut inigssine-
KartoK, sapivigtartoK imalunit
ingmaralånguåinaK ilisimassaKar-
tardlune Kavdlunåtunut sujorna-
tigutdlo Danmarkimingisåinara-
jugdlune. inigssissarfingne suli-
ssussut igdluatungåne åma kalåt-
dlisut oKalungnermik sianigissa-
KarneK ajorput inuiaKatigitdlo a-
kornåne pissutsinik ilisimassaKå-
sanatik. kalåtdlinik sulissoKarneK
ajorput, åmalo OKalugtigssanik pi-
niartoKartaraluartoK KaKutigui-
naK pigssarsineKartardlune. tai-
matut inigssisimaneKarnerine pi-
ssutsit taimåikamik sunemeKar-
simassarput malungnavigsumik a-
taKatigingniarnikut påseKatiging-
niarnikutdlo ajornartorsiutinit,
taimailivdlunilo sulissussiniarne-
rugaluaK tamarme ajornarsivig-
tardlune, nakorsautausimångiku-
ne.
mardloriåumik pitdlagaussut
taimatut kugssinertut itoK, kalåt-
dlip nåparsimassup/isersimatine-
Kartup, OKardlune mardloriåumik,
ajagtugaunera, kalåleKatiminit,
„autdlartitsissiminit", inuiaKati-
gingnitdlo, tikivfigissaminit, pi-
lersitarpå. sulissussut OKaloKati-
gisinauneK ajorpai åmalo nåparsi-
massoKatine/isertisimaKatinilo o-
KaloKatigisinaussarnagit, åmalo a-
merdlasutigut ajungeKutinik pig-
ssarseKatausinåusanane, Kavdlu-
nåt pisinaussånik: anisinautitau-
neK, angatdlavigisinaussat kigdle-
icånginerånik, inigssissarfiup ava-
tåne sulivfeKarnermik il. il., per-
Kutiginardlugo Kavdlunåt akornå-
ne susinåungivigsugssaugame å-
malo nangminerssornigssamut pi-
umassarissanik påsitineKarsinau-
naunaviarane, påsingikunigit u-
niorKuteriåinagkaminik, taima pi-
niångikaluardlune.
kalåtdlimut, angerdlarsimav-
fingmit inigssissarfingnik sungiu-
simassaKångitsumut, tupangnar-
tusaoK Kavdlunåt matorKassumik
inigssissarfiånut pivdlune. sianiu-
tinik misigssuivfik pivfigssaK, ilå-
tigut OKautsine påsingningnermilo
kugssiniussunik patsiseKartumik
sivisorujugssusinaussarpoK (ilåne
ukiut mardluk angusinauvdlugit),
amerdlasutigutdlo tamåkorpiait
perKutigalugit avatangissit erKor-
tungitsut patsisigalugit kukussu-
sinaussarpoK, misigssuinerdlo a-
merdlasutigut nåparsimassumit
påsineKartardlune pinerdlugsima-
nermut pitdlautaussoK. tamatuma
kingorna tauva kalerrineKartar-
poK, erKartuneKarsimassoK inig-
ssisimaneKåsassoK sivisussusia
aulajangerneKångitsumik inigssi-
simavfiane tåssane imalunit på-
ringnigtarfingme Herstedvester-
ime.
ilåne nangminérdlune erKartu-
neKarnermine najusimaneK ajor-
poK, entartussutip oKautigineKar-
nerane, åmalo kingusingnerussu-
kut erKartussivingme suliarine-
Karnermine, aulajanginiartoKar-
titdlugo, KanoK pineKausiuneKar-
simassoK avdlångortineKåsaner-
sok imalunit atatinarneKåsaner-
sok, taimalo téukulunit peKatauv-
figsinåusanagit. naggatånut ing-
minut sumik kajungerissaKångit-
sutut issigilersarpoK pissortanit
nalussaminit nalinginarineKartu-
tut. malugisimalertarpå nangmi-
nérsinaunermik sungugaluamig-
dlunit piaivfigineKarsimavdlune,
nangmineK KanoK pinigssamine,
KaKutigortungilardlume, takussa-
ravtigit taima pineKarsimassut so-
Kutigissaerutdluinartut nalungi-
namiko, imaKa kingorna iperar-
neKarKingnavérdlutik.
påseKatigingnigssamut
periarfigssaileKinaKaoK
sianiutilugtut nåparsimaviat åma
paorKingnigtarfiat tamarmik suli-
put Kavdlunånik nåparsimassunik
isersimatitanik sujunertaralugo
arritsumik inuiaKatigingnut uter-
titsiniardlutik. autdlantautigine-
KartarpoK anissalerneK, najugari-
ssamik Kimatsigatdlarneir, tuku-
jartorneK, inigssineKarfigissap a-
vatåne sulilerneK il. il.-mik. ka-
lålerdle amerdlasutigut anérner-
mine mulusinautitaunerminilunit
kikunukarfigssaKarneK ajorpoK,
amerdlasutigut Kavdlunåtut OKa-
lugsinåunginine pivdlugo Kavdlu-
nåt sutdliviåne sulisinaussarane
imalunit periarfigssaKåsanane i-
nigssisimaneKarnerme nalåne ili-
niagaKarsinaunermut, avdlat nå-
parsimassut/inigssineKarsimassut
periarfigisinaussånut.
erKarsautigineKartugaluaK „pi-
ukunarsarKingneKarnigssaK“ tai-
mailivdlune sivisorujugssuångor-
tarpoK, inuiaKatigitdlume sut-
ukua, piukunarsarfigigai? nåmag-
tungorsarneKartarpoK inuiaKati-
gingnut, nangmineK tikikumav-
dlugit kigsautigisimångisaminut,
taimalo ungavaralugtuinartardlu-
ne inuiaKatigingnit, malugissutsi-
ne maligdlugit, åtavigissaminit.
amerdlasutigut Kalåtdlit-nunånut
atåssuteKarneK ånaineKardluinar-
tarpoK. imaKa ilaKutaminut ag-
dlagaKarneK ajorpoK, KanoK ilior-
simanine igtorutigigamigit, imaKa
agdlagtaraluarpoK, akineKåsana-
nile, imaKa ilaKutaisa igtorutigi-
gamiko, imaKa agdlagfigisså
nangmineK agdlangneK atuarner-
dlunit saperdlune.
inigssissarfingmime åma angni-
kitsuinarmik periarfigssaKarpoK
atåssuteKarnigssamut. nåparsima-
ssoKatine/isersimatitaoKatine oKa-
loKatigisinaugångamigit amerdla-
nertigut kinåussusersiorfigineKåi-
nartarpoK, ilaminit avdlaunine
pivdlugo. oKalugtuat nalungila-
vut kalålilerssårutit, avdlatut sa-
pilerdlutik atåssuteKarfigssaming-
nut, Kujanarniaraluardlutik, av-
dlatut pigssarsiarineK saperami-
ko, asule ajornerussumik piner-
dlungniarnermut sanguinartartu-
nik, aningaussamininguautiming-
nik nungulugsinaussunik Kavdlu-
nånut aningaussanornermut ili-
karnernut parnaerussivingméKa-
timingnut, ikiarornartunik atui-
lersunik, tamåkume Kavdlunåt i-
nigssissarfitåine amerdlaKigamik,
kalåtdlinut inigssivfigineKartar-
tune, imalunit imåisinauvoK kig-
sautigingisaugaluamingnik arnau-
ssatut pissusilersulersimassunik.
kiserdliorneK måtusimaneKarner-
dlo pitdlautåuput angnerpåt, ka-
låtdlip sågfigissartagkap KanoK i-
liorsinåungisai sapåtip akunera
avdlortardlugo pulaortamermi-
gut.
katsorsariarnigssåinut
periarfigssaileKinaKaoK
erKaisitsissutigissariaKarunarpoK,
Herstedvester-ime inigssissarfik
Kavdlunånut erKartuneKarsima-
ssunut taimågdlåt atomeKartar-
mat pinerdlugkajungnerpånut,
kalålerdle ilåne tåssunga pisine-
Kartardlune atausiardlune piner-
dluinardlune.
angnikitsuararssuåinarmik — i-
lame taimåitortaKarsimagune —
iluaKusiutausinaussumik sujuner-
taKartarpoK Kavdlunåt inigssi-
ssarfiutånut inigssineK, isuma-
Karfigårputdlo pitdlautaussoK så-
kortunerungårtoK, takordlorneri-
galuanit.
isumaKarpugut, periarfigssap
Kalåtdlit-nunåne nåparsimaving-
me tarnikut katsorsarneKarsinau-
nermut tåssungalo atatitdlugo
matorKassumik ingmikortortaKar-
nikut, taimailivdlune måna Dan-
markimitut åma inigssaKartiler-
dlugit, sujunertaringisamik suni-
uteKartineKartartut amerdlaner-
ssait, Kavdlunåt inigssissarfinut
inigssissamerup pilersitagai, ani-
gortisagaluarai. peKatigititdlugo
periarfigssarigsårnerungålisaga-
luarpoK tarnimikut nåpauteKartut
avdlat nakorsarniarnigssånut,
tåukuame åma ilarparujugssue
Danmarkiliartarmata, sianiutiti-
gutdlo misigssuinerit ingerdlati-
neKartalisagaluarput OKautsit su-
ngiusimassat atordlugit inuiaKati-
gitdlo nåparsimassup sungiusi-
mavdluagai najortitdlugit. matu-
manime inuit Kulingiluat pine-
Karput, ajornavigsinåungilaK aki-
lisavdlugo.
sulivfeKarfiup Kalåtdlit-nunå-
nånut inigssineratigut, åma ajo-
KutaussoK avdla månåkut årKig-
ssussinerup ajoKut åpérneKåsaga-
luarpoK, tåssaussoK erKartuneKar-
simassoK sule nangititsiniarfigisi-
naussane pivfigssaK nåtinago
DanmarkiliartineKartarnera tag-
pavanilo atåssuteKarfigssaKåsana-
ne, nangititsiniarnigssamine ikior-
tigisinaussaminik, kingusinårérti-
nago.
ajorsiartuinartarput
sujusingnerussukut OKautigine-
Kartutut Pok pinerdluteKarsima-
ssunik isumagingnigfik sivnerdlu-
go Danmarkime sågfigingnigfig-
ssaKartitsivoK. sågfigissartagkat
suliagssaråt nåkutigisavdlugo, su-
livfeKarfiussune inigssisimaneKar-
neK sivisunerusångingmat, pissa-
riaKartitsinera sivnerdlugo, suli-
agssaK, månåkutut årKigssussine-
Karatdlartitdlugo periarfigssaKar-
tiniagarput, kisiånile uvaguvtine
ajornakusorpoK takusavdlugo su-
liarput sukut iluaKutaussoK, ta-
kujuaravtigime, inuit uvaguvti-
nut isumagissagssångortitat, ajor-
sigalugtuinartut. isumaKarpugut-
dlo tamåna aitsåt pingitsortine-
KarsinaussoK, uvagut månitugut
atorfigssaerutititdluta, tåssa pi-
ssariaerutititdluta, kalåtdlit Kav-
dlunånut inigssissarfiliåsaertine-
risigut.
imaKa encarsautigissagssatut
taineKarsinauvoK, KavdlunåK nu-
name avdlamititdlune erKartune-
Karsimagpat tauva nunanut av-
dlanut tungassunut ministereKar-
fik suliniuteKalersarpoK erKartu-
neKarsimassoK Kavdlunåt sulivfi-
utånut nungniardlugo, isumaKar-
toKarmåme, inungnut nalerKuti-
ngitsoK, ukiut ardlerdlugit takor-
nartat kulturiata atåne inigssi-
ssarfingmitineKarnigssaK. tauva-
me KanoK kalåleK, erKartuneKar-
dlune DanmarkiliartineKartoK?
Elisa Fliigge
sågfigissartagaK
Sofie Andersen
sågfigissartagaK
Amalie Knudsen
sågfigissartagaK
Poul Madsen
sågfigissartagaK
Emil Abeisen
sujuligtaissoK PoK-me
Inger Bruun
socialrådgiver.
HJEMMEHJÆLPERINUT KURSUSE
Kalåtdlit-nunåne Social-pædadogisk Skole-p åmigssugånik
Sisimiune Knud Rasmussenip Højskoleane hjemmehjælperit
kursusertineKåsåput 17. majimit 19. juni 1976. kursusime pe-
Katauniardlutik KinuteKarniartut sulivfigssarsiussissarfit av-
Kutigalugit KinuteKarsinåuput, piårtumigdlo sågfigingning-
nigssåt kigsautiginarpoK. kursuse sinerissame tamanut ang-
massuvoK.
UDDANNELSESINSPEKTØREN
13