Atuagagdliutit - 29.04.1976, Blaðsíða 27

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skrive
nungmiussugut soruna
nipangersimåinartugut?
nungmiussugut s6runa taima ni-
Pangersimatigissugut? nalungilar-
Put Kangale erKartomeKartartoK
Nup kangerdluane misigssuineKa-
lerérsimassoK saviminigssamik pi-
ainigssa« KanoK ilivdlune ingmi-
nut akilersinaunenisanersoK påsi-
niardlugo. pilerssårusiat taimåitut
tusartardlugit uvavtinut kalåliu-
ssunut måne Nungmitunut pi-
ngortitarssuarmik nuånarissaKar-
tussunut Kiåuminalåmångitsortå-
ngilaK. tåssame igdloKarfiliorto-
KamiarpoK, piaissoKallsagaluar-
Patdlo K’ugssungme umiarssuali-
viliortoKåsavdlune. taimalo KanoK
pissoKarnigsså sujumut encarsau-
tigineKalerérsinauvoK. imåinig-
ssålo uvanga sujumut takordlor-
sinauvara:
sujugdlermik: kalåtdlit sulivfig-
ssait amerdlisåput. kisiåne måne
kalålerpagssuvugut naKisimane-
aarata nuname angalassamig-
ssavtlnik pingårtitsissut. tåssame
nungmiussugut kangerdlugput
nunanit avdlamiunik inulersome-
Kalisagpat tamåna kalåtdlinut i-
luaKutaussugssåungitsutut issi-
gårput.
åipagssånik: ^ningaussautilig-
ssuit amerdliartuinåsåput, tamå-
nalo angatdlatit nuånåriutit mana
amerdlaréKissut sule amerdleri-
arKingnerånik kinguneaartug-
ssåusaoK. tamatumalo kingunerer-
Kisavå måne Nungme inuit au-
ssåkut kangerdlungmut aussissar-
tut pinialugkiartortartutdlo peri-
arsinauvfingmingnik måtukiartu-
åmeKarnigssait.
taimåitumik kommunalbesty-
relsimut isumaliutigerKunaralua-
KaoK misigssuinermut aningau-
ssat amerdlanerit sule atomeKå-
nginerine piårtumik pilerssårusiap
unigtineKamigsså, taimailivdluta
kalåliussugut aussame naicisima-
neaarata angalaortamerput ata-
tinarsinaugaluaravtigo.
nunarput angeKaoK. avdlame
saviminigssaKésaoK. igdloKarfivti-
nit 3—4 timinait atordlugit omig-
tarissame piaissoKalernigsså unig-
tiniartigo Nungme igdloKarfing-
me igdloKarfingme takornartatut
issigineKalerKunata.
kangerdlungmio
såkutungortarnigssaK
sujugdlermik martsip 12-iåne ra-
dio-avisikut såkutut pivdlugit o-
Kauseaaut unigfiginartariaKångi-
larput, uvagume sujunigssame si-
neriagput nåkutiginiartugssauvar-
Put, taimåitumigdlo sinerissamik
nåkutigdlissarnigssavtinut iliniar-
tineKartariaKarpugut.
såkutungortarnigssap erKarsau-
tigineKalernerane sujunigssami-
sbok såkutungortarnigssamut ilu-
atingnauteKartut amerdlaKaut. uv-
dlumikut takussarpavut inusug-
tut umiartornermik sungiussisi-
niassut amerdlaitissut umiartor-
figssaerutdlutik nuname sulina-
lersimassut, åmalo ilaKartarput
Danmarkime umiartortut iliniar-
fiåne atuarsimassunik sinerissame
såkutujunigssamut ilimanauteitar-
tunik, ama mingneningitsumik
taineKarsinåuput Nungme umiar-
tortut iliniarfiåne inusugtut atu-
arsimassut. nalungilarput ukiune
kingugdlerne Nungme Skipper-
skolerne inertartut piukunaute-
karlut ilarpagssuisa atuamer-
rningne angussatik maungåinarti-
tarpait sulivfigssaileKinertik pi-
ssutigalugo.
ilalersornaKaoK månåkut taima
angussisimassut angussissartug-
ssatdlo tiguneKartamjgssait tai-
tugsiutit agdlau-
sitåmut
mailivdlutigdlo sinerissamik nå-
kutigdlinerme iluaKutaulernig-
ssait, taimailiornikume umiartor-
tut akornéne sulivfigssaileKineK
oKilisaivfigineKåsagaluarmat. na-
lungilara . uvdlumikut danskit
sætteskipperitut angussisimassut
sinerissavtine umiarssuarne nå-
kutigdlissutine umiartomiartar-
tut, inerångamigdlo Danmarkime
aKugtut atuarfiånut nangerKigki-
artortartut, taimalo agsut iluaKu-
tigssarsissardlutik. isumaKarpu-
nga uvagut kalåtdlit periarsi-
nauvfingmut tåssunga magpiune-
KartariaKartugut.
neriusaunga nålagkersuissut ta-
måna påsivdlugo årKigssutdlua-
gaussumik suliarisagåt, tamånalo
piårtumik nåmagsiniartariaKar-
POK.
Niels Olsen, Nuk.
uvangåtaoK
nåmagmgilara
uvdluvtine avisivta pingåmersså-
ne Atuagagdliutine agdlagtautsip
nutåp atulemigssåne uvanga åma
isumaKatåungilanga. agdlagtauseK
nutåK ila uvanga narrugikuloKåra
taima toringitsigingmat. ilame na-
luvara KaKugumutdlunit ilikama-
viamago.
agdlagtausitorKamik soKutigi-
ssaKartugut avise pisiagssarput u-
vagut agdlagtausivtitut naKitertu-
inarnigsså kigsautigårput. nalu-
ngilara niorKutigineKartamerati-
gut sule ajomamerulisassoK. er-
KarsautigerKuvara agdlagtauseK
nutåK, pisoKardlo taisissutigine-
Kamigssåt.
Mathæus Gabrielsen,
EKalugårssuit.
kapisiligtagssat
landsrådilo
AG nr. 12-ime atuartartut ag-
dlagåinut ilångussissoKarsimavoK
kuleKutserdlugo „AG inuvdlua-
rit“. tåussuminga agdlagtOK isu-
tnaKatigivdluinarpara, nauk ag-
dlagtausitorKamik agdlagkångama
kukussaraluardlunga. agdlagtausi-
tårme atorneKalerpat sordlo å-
ssersutigalugo AG agdlagtausitåK
atordlugo naKineKarsimassoK atu-
arniaussårdlugo imaKa avdla ti-
kiuterisaoK. atuagagssiåtaoK av-
dlat tikiussusåput sule atuamiau-
ssårnivtine nikigpiångitsugut, ta-
niåkulo atautsimut asule kater-
ssutinalisåput.
tamatumunåkut isumaga tugsi-
ntinut tungatineruvara, tåssame
tugsiutit ama agdlagtausitåmut
naKiterKingneKartariaKalisang-
mata. atuleruvtigit kutagtortar-
nigssaK nikingassortamigssardlo
kussanasanerdlutik? sujunersuti-
Siumavara agdlagtausitågssaK ag-
dlagtausitoKa-dlo pivdlugit inuit
taisisineKåsassut. inuvdluancu-
ssivdlunga.
Hans Fr., Arsuk.
pingasungomerme 31/3 landsrådip
isumaKatigissutigå kapisilingnia-
lersarnerup uvdlunik Kulinik su-
juartinigsså.
piviussumik tamåna kingune-
KartugssauvoK, kalåtdlit tamar-
mik atautsimut kapisiligtaisa na-
lingat 4 miil. kroner migss. mig-
dleriartugssauvdlune!
peKatigalugutaoK kinguneri-
ssugssauvå kg-t pissagssat a-
nguniardlugit kapisigdlit 500.000
migssiliortut pissarissariaKardlu-
tik! ilumutdle 1975-ime aulaja-
ngigaK atuinartugpat 20/8 aut-
dlarnerfigalugo (imalunit sule
pitsaunerussumik _l/9-mit tauva
kg-t pissagssat namagtineKarsi-
måsagaluarput kapisigdlit 350.000
migssiliortut pissarinardlugit. tå-
ssa imåipoK nungutsailiuineK pi-
viussoK!
Jonathan Motzfeldtimut pissu-
tigssarsioruminåisaKaoK kalåtdlit
kigsautigissåt sarKumiutisavdlugo
kapisiligtagssat 1700 tonsinut a-
merdlinigssåinut inuiait tamalåt
autdlartitaisa Cuba-me atautsi-
minigssåne, peKatigalugo lands-
rådime taiseKatausimagame aula-
janginermik kalåtdlit aulisartui-
sa pissariaKavingikaluamik ikili-
saivatdlårnigssånik!
aulisarnermut ingmlkut Jona-
than Motzfeldtitut ilisimassalig-
ssungikaluardlunga, taimåitoK i-
måisangatipara, Cubame isuma-
Katigingniarneme pissagssat a-
merdlinigssånik akuerineKamavi-
ångitsoK Kalåtdlit-nunåta rådisa
atarKinamerssåt Kulåne taineKar-
tutut ltunik aulajangissartitdlugo.
uvdlune hjemmestyreKalemiar-
fingne kångutsiatdlangnarpoK mi-
sigalugo aulajangissartut najor-
Kutaralugo: „niaKorput pinago a-
ningaussautivut tiguvdluartiter-
dlavut". tamåna inersimarpalu-
ngilaK landsråde taisiuartarmat
nunaKarfinguartik kisiat encar-
sautigalugo tungavigssauvdluar-
tut piviussutdlo sugssaringivig-
dlugit.
aulisartoK C. H. Thomsen,
Sisimiut.
aserortemere
ingmikorti-
ternerilo
augtitagssat isumamingnik ag-
ssartutinut igssorartarput ka-
ngerdlugdlo Kulautdlugo piarér-
saissarfingmukåuneKartardlu-
tik. ingmikortiterivingme aKer-
dloK zinkilo ingmikortitigaussar-
put. sujugdlermik axerdlo« pér-
neKartarpoK, tauvalo zinkigssat.
salerérångata panerserérdlutig-
dlo piagkat inigkat Kuerssuarnut
pårineKarftnut agssartorneKar-
tarput. tåuko sujornagut marmo-
rimik piaivfiusimagaluartumTput.
Kuerssuit imaKarsinåuput 110.000
tons saviminigssanik. sivneru-
ssartut ujarKat Kassertut, savi-
minigssamernitdlo il. il. rOjoriti-
gut kangerdlup narxanut 30 me-
terisut ititigissumTtumut erxar-
nexartarput. perdlukut laborato-
riame misigssuissarfingme mi-
sigssornexartuarput taimatutdlo
pissortanit. kangerdluk 60 me-
terit sivnerdlugit ititigaoK.
saviminigssat inertut inger-
dlåinartumik avxuserdlugit tall-
tarfiliåussornexartarput. umiar-
ssuarmut usilersuissartox nal.
ak. 700 tonsinik usilersuisinau-
VOK.
saviminigssat Europap kitåne
saviminiliorfigssuarnut tuniniar-
nexartarput, tåukunane axerdlu-
vlngortiterdlugitdlo zinkivlngor-
titaussardlutik.
FORMALING OG
FLOTATION
Malmen læsses automatisk i
malmbanens gondoler og føres
over fjorden til videre forarbejd-
ning i opberedningsanlægget.
Gennem flotationsprocesser ud-
skilles bly- og zinkkoncentrater-
ne.
Først skummes blymineraler,
derefter zinkmineraler. Efter
rensning og tørring oplagres de
færdige produkter i koncentrat-
lageret. Dette er beliggende i
det tidligere marmorbrud. La-
gerkapacitet ca. 110.000 tons
koncentrater. Restprodukterne:
gråbjerg, jernmineraler m.v. fø-
res gennem rørledning ud i fjor-
den 30 meter under overfladen.
Spildprodukterne kontrolleres
kontinuerligt af laboratoriet samt
af myndighederne. Fjorden er
mere end 60 meter dyb.
Koncentraterne føres med
transportbånd til kajanlægget.
Sk bslasteren har en kapacitet
på 700 tons i timen.
Koncentraterne eksporteres til
vesteuropæiske metalværker,
hvor de omdannes til zink oq
bly.
27