Atuagagdliutit - 15.07.1976, Blaðsíða 5

rusit aulisapilungnerat
EF-ime OKatdlisaulersoK
Danmarkime partit ardlagdlit akerdlerigåt igdluinå-
siortumik nunavta kigdlexarfianik avasigdlisitsinig-
ssax
rusit Tunume sulugpågkanik pi-
niapalungnerat tupåtdlautigine-
Karpoic Danmarkime politikimut
aulisarnermutdlo tiingåssutexar-
tut akornåne. rusit Tunume pi-
niapilungnerånik tusardliussissu-
ukiut pingasut matuma sujorna-
gut autdlarnernexarpox nunavti-
ne pisungmik takornariarnermut
udvalge, nunavtine landsdomme-
riorKårsimassup J. Kisbye Møl-
lerip sulissutigingningneratigut,
ilaussortaralugit Danmarkime pi-
sungmik takornariartartut pexa-
Ugigfé åssigingitsut åma Kalåt-
dlit PeKatigit Københavnime. ud-
valgip Kujatåne savautigdlit sule-
Katigivdluardlugit igdluine igdlu-
arautåinilo pisungmik takornariat
unuissalersinaunigssåt åma er-
Kordluartunik angatdlavit nunap
åssiliornigssåt igdluarKat sumine-
rat nalunaerdlugo.
udvalgip sulinerata kinguneri-
ssånik sarxumerpox atuagårå-
nguaK xavdlunåtox 48-inik xu-
Pernilik Kujatåne tåssa K’axor-
tup Narssavdlo erKåne pisungmik
takornariarfigssarxigsunik tatdli-
vok Islandime aulisagkanik mi-
sigssuivfingme pissortaK dr. Ja-
kob Magnusson.
Magnusson oxarpox rusit umi-
arssuait 80 migssåinitut 2000
tonsinit 5000 tonsinut angissusig-
manik agdlautigingnigtoK, avxu-
tigssat nunap åssingane tortarni-
ngordlugit nalunaerssordlugit. a-
tuagånguaK imaKarpoK pisung-
mik takomarianu-t påsissutigssar-
pagssuarnik. avKutigssat uvdlor-
mut ingerdlavigssåkutårdlugit
avgugåuput nal. ak. 5—10 sivisu-
ssusilingnut sukumissumigdlo ag-
dlautiginexarsimavdlutik. erxar-
torneKartut ilagåt nunavtine ini-
migissariaKåssusia, nalunaersi-
mavordlo nunap åssinge sume pi-
siarineKarsinaussut kisalo auli-
sarnigssamut akuerssissutit sume
pisiarinexarsinaussut.
atuagånguaK åssiliartarpagssu-
aKarpoK åssilissanik titartagka-
nigdlo. 22 kr-nik akeKarpoK nu-
navtinilo pisiarineKarsinauvoK
Narssame K’aKortumilo takorna-
riartitseKatigingnit.
Julut.
dlit imap narxa mitdluaivfigåt
sulugpågkanik Kanordlunit angi-
ssusilingnik. Kangilinguane såku-
toxarfingmit alapernaerssuissut
sujornatigut tamåne takusimåput
rusit kilisautåinik 35—40-nik.
rusit aulisarput Angmagssag-
dlup avatåne ikånerne sulugpåg-
kat pingoriartortarfine. Jakob
Magnusson isumaKarpoK tamåne
sulugpågkat suaisa tukertarfé na-
vianartorsiortineKalersut, tåssa
rusit aulisartuisa sulugpågarniar-
nertik unigtiniångingmåssuk ta-
matuma pé tamåkertinagit.
nunat tamalåt oKatdlinerat
majimile Magnusson mianerssor-
xussutexarpox nunavtine Dan-
markimilo pissortanut rusit auli-
sarnerata KanoK kingunexarnig-
sså sianigerKuvdlugo. aitsåtdle
tamåna måna Danmarkime oxat-
dlisiginexalerpox nunat tamalåt
akornåne imåtigut pisinautitau-
nermik OKatdlinermut atatitdlu-
go.
Kalåtdlit-nunåne EF-ip kaju-
migsåreriarnerigalua iluagtingit-
sorsimavox. inuit isumåt EF-imut
akerdliujuarsimavcx, måssa ar-
dlaleriaKissunik isuma avdlångor-
teriardlugo suleriartoxartaraluar-
tOK.
Finn Gundelach-ip „iluarerxu-
sårdlune" sujorna tikeråraluarne-
ra iluagtingilaK. Kalåtdlit-nunane
nunat avdlanut tungassumik a-
ningaussarsiornikut ministere
Ivar Nørgaard nunanut avdlanut
ministerit Bruxellesime atautsi-
mlneråne OKarpoK EF-ip kom-
missionia sujunersusiortariaKar-
tOK EF-ip malingnaunigssånik
Norge, Canada USA-lo kigdle-
Karfingmingnik 200 sømilinut a-
vasigdlisitsisagpata. OKarpoK na-
lunaerutigssaK piårtumik suliari-
ssariaKartoK sarKumiuneKarsi-
nåusavdlune ministerrådip atau-
singorpat Bruxellesime atautsi-
mlnigssåne.
tuluit nunanut avdlanut tunga-
ssumik ministeriat Antony Cors-
land akuerssårpoK EF-ip piårtu-
mik 200 sømilisut aulisarnikut
kigdleKarfeKalernigssånik. Gors-
land OKarpoK nunat avdlat tai-
matut kigdleKarfeKalerumavdlu-
ti'k aulajangernigssåt xanigtukut
ilimanarsinaussoK ama Sovjet-
unionip. EF-imut atassut kigdle-
Karfingmingnik avasigdlisitsi-
ngigpata ilimaginexarpoK rusit
iluaringnigtigssarsioraluarpoK
Kalåldlit-nunånut ministeriaxar-
i'ik danskitdlo nålagkersuissue a-
ni'ngaussanik „unigtiterissartune-
rardlugit". taimåitOKarsimångi-
lardle.
ukiumut nalunaerume EF-kom-
missionemérsumit, oxautiginiarne-
xarpox, ilumutdle Kalåtdlit-nunå-
ne inuit EF pivdlugo ilisimassa-
xarnerusimagaluarunik EF-imut
Kinersisimåsagaluartut.
manalc kingugdlermik Bruxel-
les-imi udenrigsministerit ataut-
siminerine agdlagtugausimassut
najorxutaralugil ilisimasulersitsi-
simåput tusarxuvdlugo, EF inuiait
takornartat Kalåtdlit-nunåne au-
lisapilungnerånik unigtitsisinau-
ssox.
piviussutdle imåiput, nunat EF-
imut ilaussortat Kalåtdlit-nunåta
avatåne nangmingnex soxutigi-
ssåinatik igdlersorait — aitsåtdle
kingusingnerpåmik Kalåtdlit-nu-
nåta soxutigissai. rusit Tunume
sulugpågarniarnerat — måna EF-
ip iluarerxusårutå — Ka-
låtdlit-nunånut agtumåssutexå-
ngivigpox suniutexarnermigut —
ajortumik iluaxutaussumigdlunit.
nunat avdlat tamatuma erxåne
kisimik aulisarnikut soxutigissa-
xarput — tåssa europamiut (Nor-
gelo). aulisarnikut tamåne kigdli-
liniarnerit taimågdlåt navsuiau-
tigssaxarput EF-imut Danmark-
imutdlo soxutigissatigut igdler-
suinermik.
Poul Schlutter konservativinér-
sox ersserxivigsumik oxarpox
nangminex partinilo isumaxatau-
sinaunatik igdluinarsiortumik
Kalåtdlit-nunåne Savalingmiuni-
lo aulisarnikut kigdlexarfit ava-
sigdlinigssåt akuerisinaunago —
EF-ip aulisarnikut politikia isu-
maxatiglssutiginexartinago.
landsrådip sujuligtaissua Lars
Chemnitz xanigtukut AG-mut o-
xarpox, Kalåtdlit-nunåne aulisar-
nikut kigdlexarfit avasigdlisita-
riaxartut USA-p Canada-vdlo a-
vasigdlisitsinerat pexatigalugo. —
taménalo peratarsinauvox augu-
stime imat pivdlugit atautsimér-
ssuarnerup kinguninguagut, o-
xarpox.
aulisariartalisassut EF-mut ilau-
ssortat imartåinut.
Københavnimit radioavisimut
oxautiginexarpox rusit Tunume
aulisalersut EF-imut ilaussortat
kigdlexarfingmingnik avasigdlisi-
ngitsåne.
akerdlerigåt
Danmarkime aulisarnikut pexati-
gigfit akerdleråt nunat atausiå-
kåt igdluinarsiortumik imåkut
kigdlexarfingmingnik avasigdlili-
nigssåt. tamatumunga pissutigåt
tuluit ardlaleriardlutik piumassa-
xartarnerat kigdlexarfigtik 75 i-
malunit 50 sømilinik avasigdlini-
ardlugo. taimåisagpat danskit au-
lisarnerat angnertoxissumik ajo-
xusernexartugssauvox.
taimaingmat åma Danmarkime
politikikut partit ardlagdlit aker-
dleråt igdluinarsiortumik avasig-
dlisitsinigssax nunavta Savaling-
miutdlo aulisarnikut kigdlexarfi-
nik, taimailiortoxartariaxarsori-
nago EF-ip xanox iliorniarnere
påserxårtinago.
Sisimiune atautsimérssuamer-
me inusugtut akerdliussutsimik
takutitsiput nunane avdlamiut
nunavta erxåne aulisapilungne-
rånut. taimailiortoxarpox rusit
igdloxarnikut ministeriata G. V.
Fominip tikerårneranut tungatit-
dlugo. inusugtut atautsimérssuar-
neråne akerdlilernexarpoK „sine-
rissavtine aulisapilungnex".
-de*1
uvlut kingugdlit ingerdlanerå-
ne påsinarsisaox Kalåtdlit-nunå-
ne kigdlexarfiup avasigdlisiniar-
nigsså ajornakususassox, EF ta-
marme avasigdlisitsingigpat. EF-
ilo taimailiusagune Kalåtdlit-nu-
nåt pissutiginago EF-ile nangmi-
nex pivdlugo taimailiusassox.
månåkorpiax ardlaxaxaut påsi-
nartitsissut EF-imut ilaussortat
aulisarnikut kigdlexarfit pivdlu-
git isumaxatigingnex sapissavig-
sut. Tuluit-nunåt nangminex 50-
75 sømilinik kigdlexarfexarnig-
ssamut soxutigingnigpox, dan-
skitdle aulisartue — aulisarni-
kutdlume inussutigssarsiutit ta-
marmik — Tuluit-nunane taima-
tut avasigtigissup iluane aulisar-
nermik napåssutexardluinardlu-
tik.
taimatut isumaxatigmginex er-
sserxigtigititdlugo nunat takor-
nartat Kalåtdlit-nunåne aulisapi-
lungnerssuat ingerdlåinarpox —
rejerniapilungnerujugssuax. tå-
ssarpiax-una pinexartox uvagut
tungivtinit.
taimåitumik tamaviårutivigdlu-
go landsrådip sulissutigissaria-
xarpå danskit nålagkersuissuisa
kigsautigissavtinut akuerssinig-
ssåt. ugpernarsautigssaxartaria-
xarpugut — EF nautsorssutigina-
go — xularnaerdlugo aulisarfiup
kigdlexarfiata avasigdlisinigsså
nunarujugssuit USA Canadalo a-
vasigdlisitsinerat pexatigalugo,
taimailivdluta — sordlo Lars
Chemnitz sap. ak. mardlugsuit
matuma sujorna oxartox — ta-
kornartat nunat avdlat sineriåinit
pérsitaussut umiarssuarpagssuisa
ornigåsavåtigut.
Der er købekraft
i Grønland — og
man finder frem
til den ved at
annoncere i
GRØNLANDSPOSTEN
For første gang siden de to første FDF- og FPF-kredse i Grønland begyndte deres arbejde i henholdsvis 1971 og 1972,
har repræsentanter for de to kredse mødt hinanden. Det skete på FDFs og FPFs store landslejr, Julsølejeren ved
Himmelbjerget i Jylland, der fandt sted fra den 2. til den 11. juli, og hvor repræsentanter fra FDF og FPF i ManitsoK
og Ausiait mødte hinanden. Her ses repræsentanter fra ManitsoK og Ausiait sammen med repræsentanter for FDFs
og FPFs hovedbestyrelse. Ialt deltog 27 piger og drenge fra Grønland i lejren - 16 fra ManitsoK og 11 fra Ausiait. Ialt
deltog 13.000 drenge og piger i lejren.
sujugdlermértumik Kalåtdlit nunane FDF- ama FPF-kredsit pilersitaungmatale 1971-me 1972-milo, tåuko autdlartitait
nåpeKatigérKårput. tamåna pivoK FDF-p FPF-vdlo tangmårsimavfigssuåne. Julsølejren Himmelbjergipe Jyllandime,
tamånalo pivoK 2. -11. juli tåssane FDF ama FPF Manitsumit Ausiangnitdlo pissut nåperKårdlutik. auko Manisormiut
Ausiangmiutdlo ilagalugit FDF-p FPF-vdlo hovedbestyrelsimut autdlartitait. katitdlugit ilåuput niviarsiarxat
nukagpiarxatdlo 27 Kalåtdlit-nunånit - Manitsumit 16 Ausiangnitdlo 11. katitdlugit nukagpiarxat niviarsiarKatdlo
13.000 tangmårsimåput.
pisumardlugo
takornariarfrt
aulisarfilemgussåineK
... oKauseKaut agdl. Jens Brønden
5