Atuagagdliutit - 16.06.1977, Blaðsíða 22

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
uliasiortitsexinase
pmgitsailivdluta
ukiune tusintilingne nuna måna
inuvfigisimavarput. pårisimavar-
put, nunavdlo pilersorsimavåti-
gut.
sujuaissavta takordlorsimångi-
låt, inuiaKatigiussugut agdliartu-
sassugut siaruariartordlutalo. inu-
nerput ingerdlåtugssauvarput ka-
låtdlit-eskimutdlo inuit åssigalu-
git. kigsautigissavta angnerssaråt
nunavta kinguåvtinut kinguåg-
ssavtinutdlo avdlångortinago u-
vagut tigusinivtitut itoK tuniuti-
savdlutigo.
isumaKardluinarpunga Kavdlu-
nåt takorusugkåtigut Kanganitsa-
nit amiåkutungitsoK, kisiånile i-
nussutut, nalilingmik periausig-
dlit, Kavdlunånik periarfigssaKa-
lersitsissut sujunigssame inuinar-
nigssamut. kalåtdlit kinguåve i-
nusugtut nutåt piumåssuseKarput
avitseKatigingningnigssamut. isu-
maliutigisimångilarput Kavdlunåt
uvaguvtitut inulersiniardlugit, ki-
siånile piarérsimavugut pisinau-
titauvfivut igdlersusavdlugit —
ingmivtinut kinguågssavutdlo
pivdlugit.
uvdluvtine inuit ilaisa nalungilåt
iliniartitauneK Atuagagdliutitigut
avisitigutdlc åssigingitsutigut ag-
dlauserineKartartoK åmalo radiu-
kut GKaluserineKartartoK.
pingårtumik mérKat inerérner-
me kingcrna Danmarkimut atua-
riartortartut månilo Kalåtdlit-
nunane atuaifiussunut atuariar-
tortartut erKartorneKartarput.
Danmarke tamanut angmassoK
ima angutausernialisagpat aula-
jangissalerdlune, uvaguvtinut tu-
ngassunik uvagutdlo inunivtine
tungavigissavtinut tungassumik,
nunarputdlo aserorterdlugo, inu-
iaussugut nungutitdluta, pigissa-
vut nungutdlugit, sujunigssaerut-
dluta — nålagauvfiup nunarput
tiguarpago uliasiorneK pingitsai-
lissumik ingerdlatititdlugo nauk
akerdlerigaluarigput, tauva av-
dlamik Kinigagssaerutisaugut.
tauva angutauserdluta akissaria-
Karpugut.
kigsautigenåra, tamåna pissari-
aKalisångitsoK, taimatume peri-
auseKarnigssarput sujunertaringi-
larput. avdlatut ajornartortine-
Kardluta uliasiorfik imåne napa-
ssok imalunit uliasiorfik umiar-
ssuaK KaertitariaKalisaguvtigo,
neriugpunga, Kavdlunåt kalåtdlit
iliorneråne angutausernerinaK ta-
kunago åmåtaoK nangmingneK
inuiagtut angutausernertik taku-
jumåråt, uvaguvtinik avdlatut a-
jornartumik taimailiortariaKaler-
sitsisimassoK,
soruname taimatut atuariartor-
titsissarneK iluaKutaussarpoK, ki-
siåne pingårtumik nunaKarfing-
miut atuariartortineKarångamik
ilait ilikagaKarpiarneK ajorsimå-
put. kisalo ilaisa nauk pikorigka-
luardlutik takuneK ajugkatik iki-
arornartut åssigissaitdlo sunerne-
Karnermikut pilerisårneKarner-
mikutdlo atortarsimavait.
KaKugulunit angutausernerit
autdlartinaviångilagut, kisiånile
Danmarkip nunarput ulorianar-
torsiordluinalersigpago pissug-
ssaunane pisinautitaunanilo, tau-
va Danmarkip avdlamik Kinigag-
ssisimåsångilåtigut.
landsrådip aulajangernere, uva-
gut EF-imut någgårnerput, inuit
Kinigaisa suliniutait piumassavta
iluarsissaunigssånik åmalo inuit
piumåssusé ersserKigsorujugssu-
armik takutitsiput. taimatut isu-
maKatigingneK, inuit piumåssusi-
at atarxineKångigpat, silarssuaK
avativtinitoK sågfiginiarparput a-
tarKerKuvdluta åmalo taperser-
sorKuvdlutalo nunavtine demo-
kratip atutilersendngnigssånut.
Kavdlunåt nålagkersuissue ing-
mingnut aperiput: kikut igdler-
sorpait? inuit kivfåungissusermik
ujardlersut igdlersorpait? tåssaug-
pat takutitsissut politikimik de-
mokratiskiussumik, akerdlilersui-
ssumik uvagut kivfåungissuser-
mik angussaKarniarnivtine?
takuk, KanoK isumaKartugut,
kisiånile Kavdlunåt nålagkersui-
nalungilarputaoK Kalåtdlit-nu-
nåne ineKarfiutigalutik atuarfiu-
ssunut kollegianut atuartugssat
inigssineKartartut. uvangauna er-
Karsautigissariga nunaKarfingne
igdloKarfingnilo mérKat agdliar-
tortut inungorumårtugssatdlo er-
Karsautigalugit kollegiånguanik
atuarfiussunik nunaKarfingne pi-
lersitsissoKarnigsså. atago imai-
liortoKalerniariardle: Kalåtdlit-
nunåne nunaKarfit misigssorne-
Kariardlutik kollegialiorfigineKar-
sinaussunik piukunartoKarpat pi-
lersitsissoKarniardle.
soruname aperKutigineKångit-
sornaviångilaK sok Kalåtdlit-nu-
nane nunaKarfingne kollegianik
pilersitsissoKåsanersoK. ukulo pi-
ssutaussuiut akissutåusåput:
1. kalålingorsainiarneK.
2. kalåtdlit OKausé puigorne-
KarKunagit.
3. kalåtdlit sujulivta ingerdla-
riausiånik suleriausiånigdlo
atuartut sungiusarneKåséput.
4. nunaKarfit nunavta sujunig-
ssånik erKarsarfigisavdlugit
piukunarneruput nipåineruv-
dlutigdlo il. il.
taimatutdlo nunaKarfingme kol-
legiamik piler sitsissoKåsagaluar-
pat atuartitsineK ima ingerdlåne-
KarsinauvoK:
CKaruvta ukioK atuarfiussoK a-
lauseK avigdlugo mérKat tamar-
mik atuartineKartåsassut, agfåne
suiugdlerme nunaKarfingme agfå-
nilo kingugdlerme igdloKarfing-
me.
kisiåniåsit taimatut pilersitsi-
ssoKåsagaluarpat aporfiussartug-
ssat angnerssaisa ilagisavåt ani-
ngaussaK.
taimatut naitsunguamik iliniar-
titauneK agdlauserilårpara suju-
nersuteKarfigalugulo. neriugpu-
nga atuartartunit tamåna påsine-
KarumårtoK inatsissartuvtinitdlo
atuarneKardlune KancK iliuseKar-
figineKarumårtoK tusautitutdlu-
nit tiguneKarumårtoK.
Tønnes Jakobsen, Sisimiut.
ssue imaisinardlutik aulajanger-
put, kalåtdlit nålagauvfigtut to-
Kusassut. sorssutigårput akueri-
neKarnigssarput Kavdlunåt nålag-
kersuissuinit silarssup inuinit
nålagkersuissuinitdlo nangminér-
dluta aulajangersinaunigssamut.
silarssuaK nutåK silarssup ilå-
ne avdlanisut nunasiaKarnermit
nålagauniarnermitdlo nanertor-
neKarsimavoK, månåkut toKussu-
mit toKulersumitdlunit. ukiune
kingugdlerpåne issigingnigtusi-
mavugut nålagauvfit nutåt piler-
tarnerinut imalunit nålagauvfi-
tcrKat umarKigtarnerånik, nuna-
siaKarsimanerup arssakuinit. sor-
dlo Europa tåssaussoK, europami-
ut nunånik takuvfigssaK europa-
miunik nålagkersuissulingnik eu-
ropamiunigdlo inulik, åmåtaoK
rusulerpait afrikamiunik asiamiu-
Afrikap Asiavdlo månåkut tako-
nigdlo nålagkersuissugdlit inug-
dlitdlo.
afrikamiut asiamiutdlo inuit —
inuit silarssup pingajuanltut —
sorssugsimåput ajugausimavdlu-
tigdlo pisinautitaulerdlutik nang-
minérdlutik aulajanginigssamut,
pisinautitaulerdlutik akuerine^
Karnigssamut inugtut nålagauv-
figtutdlo.
Kavdlunåt nålagkersuissue aku-
erssårtussariaKarput nåmaginar-
tumik Kinutigssanut, ajungitsu-
mik sujunertaKartunut. månåkut
pissariaKavigsoK tåssa politikime
periauseK nutåK, politikikut
nangminérdlune aulajangisinau-
lersitsissoK nunap inuvinut ilua-
Kutaussumik, måne nuname oKa-
lugtuarissaunivtine nåmagtorsi-
mångisavtinik.
Kavdlunåt inuit atautsimordlu-
tik kalåtdlit ajornartorsiutait pi-
sinauvfilo påsisinauvatoK-una å-
malo ilumordlutik isumaKatigini-
ardluta, atorsinaussumik inunia-
leruvta — taimåingigpat Kular-
nångitsumik nangminérnialisau-
gut.
Loxe Ostermann
kfsa meriångu-
narsfput
Atuagagdliutit sarKumerångata
Kuperaleråine åsit tåukua åssit,
kisa Katsutdluinarpavut. åssersut:
martsip nålernerane normo sar-
KumersoK landsrådit åssinginik
13-inik åssertaKarpcK inuvdlo a-
tautsip normume atautsime åssi-
nge mardlussardlutik. tåssaukua
åssit tåukujuartut ukiup atautsip
ingerdlanerane sarKumeKåtårtu-
artut. ardlåt Kancrdlo OKartoK ki-
piniartoKarfingne nunaKartugut
KGH-p martsip 8-åne puissit a-
minik kåutåussisitsinerane tuni-
ssat akisa 30 procentimik åparia-
rujugssuarnerisa kingunerånik
bonusisingitsornigssaK tusaravti-
go tupingnångitsumik nakeriat-
dlangneK, nuånångineK piumassa-
Karniarnerdlo pilerput.
kingumut-åsit piniartunit tuni-
ssagssiarineKartartut ajornartor-
siortitaulerput. Kanga orssut ti-
nguitdlo tunissauvdluaraluartut
tunissaujungnaersineKarsimåput
Danmarkime atorfigssaKartiné-
rungmata, uvfale åjuna Norgeme
ima piumaneKartigissut agdlåt
New Foundlandimut aineKartar-
dlutik.
Canadame puissit piaråinik to-
Kcrainerssup amersiniat sunivigi-
simagpagit piårtumik nunat a-
mersiniartartut påsitiniartaria-
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigarput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarkuvdlu-
git. ilångutagssiat Okautsit 200
sivnersilnagpatigit amerdla-
nertigut årkigssuissokarfiup
nai lis artar iakar tar pai. atslorsi-
mangitsut iiångunek ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
siåne åssinga ilångutdlugo. ila
inup atautsip åssinginålunit ukiu-
mut taimånariardlune sarKumer-
sartoK Atuagagdliutit imagssara-
luinik ilångartutaussaKissoK na-
lunångilaK. sujornåginaK Atua-
gagdliutit åssitcrKanik sarKiimer-
sitsissaleraluaramik taimailiu-
saernerat uggornaaKOK.
K. M., ManitsoK.
erxarsaut
kussanartoK
tamalåne „radio avKutigalugo tu-
sardliukumassat“ne kigsautigssat
erKartorneKarput, tåssa oKautigi-
neKardlune tugsiutit eriagissag-
ssatut issigineKartariaKalersut. ta-
månalume pingåKaoK, taimåita-
riaKardlunilume!
sapåtip uvdlåva påtagiarssuar-
ssugkanik ilalik åma taimåitaria-
KalerpoK. sapåtime uvdlåvisa ilai-
ne Gudrun autdlakåtitsigångame
tugsiutit avångunarsåinardlugit
uvdlåkorsiortitsissarpoK, tugsiutit
„eriagissagssatut" pinagit. sapåtip
uvdlåva 17. april 1977 ilumut er-
Kumik! sunauna sapåtip uvdlåva?
„nukagpiatoKånguaroK Kajartor-
dlune autdlarpoK", taimatume o-
Karåine ajungineruvoK, Spindleri-
me åma Kajartortikamiuk.
tamalåne 27. april tugsiutit eri-
agissagssaunerånik erKartuissoK
ilalernaKaoK, ilumorame. tamå-
nalo kingornamut pigiliuniardle,
taimåitariakarméme.
Eli Olsen, Nanortalik.
Karput kalåtdlit pmiartut piarar-
niartungitdluinarnerånik. Dan-
markip nunanut avdlanut aut-
dlartitaKarfé angnertumik ikiuta-
riaKarput pisissartut påsitiniar-
nigssåinut. påsineKartariaKarpoK
Canadame puissiniat piniariausi-
sa nunavtinilc piniartut piniari-
ausisa åssigingitdluinåssusiat.
isumaKarpunga puissit piaréi-
nik piniartånginerput umassunik
ilisimatut ugpernarsartariaKaråt.
CKautsitdlo ilumortut ugperineKå-
ngigpata nunavtine piniartut pui-
ssiniartarnerat tamåkissumik fil-
miliarissariaKåsaoK. Canadame
puissérarniarneK ima angnertuti-
gissumik suniungmat piniartunut
tugdluartusacK Canadame piniar-
tut taorsissuteKarnigssåinik piu-
mavfigisavdlugit.
Pavia Nielsen, 'OmånaK.
Let tjente lommepenge
Jeg betaler 25 øre for hvert helt stemplede frimærke på
kuvertpapir fra Grønland. Send mindst 100 stk. til T. Anders-
son, boks 3, DK-5400 Bogense, Danmark.
Ungdoms- åma
seniorklubinut
konsulentigssarsiorpugut
Kalåtdlit-nunåne ungdoms- åma seniorklubit kåtuvfiat „SU-
KORSEQ" 1. august 1977 atorfinigtugssamik konsulentig-
ssarsiorpoK.
konsulentip piginauneKarfigisavai ingerdlatsinermut, su-
julerssuinermut pilerssårusiornermutdlo tungassut, kåtuvfiup
øgdlagkatigut aningaussatigutdlo ir.gerdlatsinera nåkutigi-
savå, åmalo kåtuvfiup klubinut sulinermine pilerssårusiai
nåmagsitiniartåsavdlugit pissariaKartitsinerdlo najorKutara-
lugo klubit sinerissamltut angatdlavigissåsavdlugit. atorfinig-
tugssap GKautsinik mardlungnik aluisinaunigsså pingårtine-
KarpoK. akigssautit uvdlumimut atutut najorKutaralugit 24.
lønramme, tåssa Kåumåmut 6.300 kr. atorfinigtineKartugssap
suliagssane igdlcKarfingme najugkamine ingerdlatisavai. på-
sissutigssanik angnertunerussunik piumagåine kåtuvfiup su-
juligtaissua Tittus Karlsen sågfigineKarsinauvoK.
KinuteKaut iliniarsimanermik sujornatigutdlo suliaKarsima-
nermik, soraerumérutinik avdlanigdlo ilalerdlugit nagsiune-
Karsinåuput kingusingnerpåmik 15. juli 1977, unga:
„SUKORSEQ"
v/Tittus Karlsen . box 21 . 3920 K’aKortou
Kanormita fsagaluarpa?
Canadame puissérar-
niarnerup kingunera
22