Atuagagdliutit - 08.06.1978, Side 5

imigagssap
matunigssåta
»ajungeKutai«
ASD måpersagaliorsimavoK imigagssamik matussi-
nigssap iluaKutigssainik ajoKutigssainigdlo imaling-
mik. pitsaoKutigssai tamaisa ingmikortisimavagut
imigagssauteKarneK pinerdlugtu-
liornertut issigissariaKarpoK
magpersagaK inungnik isuma-
gingningnerme KutdlersaKarfiup
inuit imigagssap kigdlilersugau-
nigssånik matussaunigssånigdlu-
nit apericume taissisineKarnigssåt
sujcrKutdlugo suliarisimasså ilu-
silerneKarsimavoK aperssuinertut
inuk kinaunersoK aperssuivdlune
åmalo avdla kinaunersoK akior-
dlune. akissutit ilåne matussi-
vingnigssap pissartagaKartitsinig-
ssavdlunit suniutigisinaussånik
migssinginerinaussarput. kisiånile
inungnik isumagingningnerme
KutdlersaKarfiup ersseridgsarpå,
taimatut nalilissarnerit nangmi-
nerssutåungitsut, tåssauvdlutigdle
sulissugssångortitat magpersag-
kamik sanaKatausimassut mig-
ssinginere.
takujuminarsarniardlugit ma-
tussivigtoKåsagaluarpat pitsaoKu-
tigssai ajoKutigisinaussailo uva-
gut AG-me magpersagkame pe-
riausiusimassumit avdlaunerulår-
tumik imai tugdleringnilersorsi-
mavavut. pitsaoKutaussugssat ta-
maisa agdlauserissame atautsi-
mortitdlugit ajoKutigisinaussaile
avdlame.
åjuko matussivingnigssamut
tungavigssausinaussut:
imertaråine nåpajanarneruvoK
kinalunit imigagssartorpatdlårtoK
inungnit avdlanit nåpajaneruler-
sarpoK, akiussutigssakinerulersa-
i'ame. imerajugtuvingorsimassut
ama nåpauteKalersarput imeraju-
ssutsip nangmineK nagsatainik —
pingårtumik aKajarKukut amalo
tingukut amalo Karatsåkut ajo-
Kuserdlutik.
ilaKutaussut ama erKorneKar-
tarput imerpatdlårtoKarsimagå-
ngat, magpersagkame agdlagsi-
mavoK — aningaussaKarniarneK
erKorneKartarpoK imigagssap a-
kisuvatdlårneratigut, amalo ilar-
pagssuisa imersimavdlutik suliar-
tungitsortarnerisigut.
aulakortut kikutdlunit inatsisi-
nik uniorKutitsigajungnerussar-
put, tåssa encarsardluarungnaer-
taramik. påsissat åma takutipåt
nåpautipiloKalersarneK amerdla-
sutigut aulakornikut pissartoK.
Kalåtdlit-nunSne imigagssamik
imerneK månåkut' sujornåkumi-
ngarnit angnikinerulårpoK. sulile
OKautigineKarsinåungilaK avdlå-
ngulernersoK. tåssa oKartoKarsi-
nåungilaK imigagssartortarneK
angnikitdliartortoK.
inungnik isumagingningnerme
KutdlersaKarfingmit takutineKar-
put titagkat takussutigssaussut
Danmarkime Kalåtdlit-nunånilo
1969-imingånit 1976 ilångutdlugo
imigagssartugarissanut.
titarnerit takutipåt inuit ta-
marmik nunane tåukunane mar-
dlungne imileralugtuinartut. ang-
nertusiartornerat åssigiussavig-
Pok. tåssa titarnerit naleKatigi-
ngajavigput. Kalåtdlit-nunånér-
sck nikeralåraluarpoK Kavdlunåt
nangmineK imiorneK toKunarto-
KalersitsisinauvoK
åma imigagssaliat sussutdlunit
nangminérdlune sanasimassat u-
lorianartusinaussarput — pingår-
tumik sule iningitsut imerneKar-
taramik sule Kåpiornere uningit-
sut. tamånalo toKunartoKalissu-
tausinaussarpoK.
1977-ime toKutsinerit toKutseri-
araluarneritdlo 33 pisimåput. tåu-
kunane taimaisiortut 31 aulakor-
dlune piliåuput. 400-riardlune a-
ngutauserneKarsimavoK, tåukuna-
nilo pissussut 350 aulakortusimå-
put. aserorterisimassunit 500 mig-
ssarpiainit 400 aulakordlutik tai-
maisiorsimåput. magpersagkap o-
Kautigåt KularutigssåungivigsoK
angutausernerit ikileriåsagaluar-
tut imigagssaK matussaussugpat.
aulajangersunik amerdlåssusi-
lingnik pisisinautitaulernerme a-
jornakusortugssauvoK ångiortu-
mik erKussuinerup amalo akitso-
rujugssuardlugit niorKuteKarne-
rup nåkutiginiarnigsså, taimalo
matussivingnigssaK ajornångine-
rusavdlune.
matussineK inuiaKatigit aningau-
ssatigut ilevKårutigisavåt
inungnik isumagingningnermut a-
ningaussartutit ilait sipårneKar-
sinåusåput inerterKuteKalisagpat,
kisiånile tamåna kingusingneru-
ssukut malungniutugssåusaoK.
tåssame inuit sulivfitik nåkutigi-
nerulisavait amalo ilaKutarit i-
kiortariaKånginerulisavdlutik.
magpersagkame OKautigineKar-
poK aningaussarsinerme, suli-
ngivfeKarnersiutit tuniuneKarne-
rine amalo mérKanut tapisiat tu-
niuneKarfine åssigissånilo imi-
gagssartorujugssuartoKartartoK.
ilimanarpoK, magpersagkame ag-
dlagsimavoK, matussivingnikut
sulivfingmik nåkutigdlineK pit-
saunerulisassoK.
aningaussat landskassip inuia-
Katigit iluåne atugagssane ami-
gautigiligagssai pigssarsiariniar-
neKarsinåuput akilerårusinlkut
taimalo nangmagagssat uvdlu-
mikut naligingnerulersinerisigut.
-den.
imernerat angnertusiartorneruv-
dlune.
Kalåtdlit-nunåne imertarnerup
nikerarneranut perKutausinauvoK
KGH Kuerssuarne uningassutigi-
ssartagaisa avdlångorarnerat, tai-
mailivdlune atuineK åssigingne-
russumik Kagfariartorsimasinauv-
dluardlune.
titarnerit nautsorssutit Dan-
markime nautsorssuigasuartarfi-
up suliarai.
kisitsisit kingugdlit — 1976-
imérsussut — takutipåt, Kalåt-
dlit-nunåne inuit 14 sivnerdlugit
ukiugdlit imertarsimagåt imigag-
ssaK kimigtoK akuitsoK 18,54 lite-
re ukiut tamaisa, Danmarkimilo
aitsåt 11,91 litere angumalerdlu-
go. 1969-ime kisitsisit sujugdleK
14,59 åma 7,94 literiuput. -den.
imigagssauteKarneK inerterKutigi-
ssariaKarpoK imigagssaK matune-
Kåsagpat. taimatut årKigssussi-
nigssaK isumaKarnaviångilaK imi-
gagssamik igdlumititaKarneK pi-
nerdlugtuliornertut issigineKåså-
Inunnik Isumaginninnermi Qul-
lersaqarfimmit magpersagaliame
inertei'KuteKardluinalernigssame
ajoKutausinaussut taigorneKar-
simåput.
— KularutigssåungitdluinarpoK,
agdlagsimavoK, — avdlat ator-
dlugit aulakorniartoKartalisassoK
sordlo ikiarorniutit, naimårniar-
neK, il. il. tamåkua åma angutau-
sernernik pinerdlugtuliornernig-
dlo kinguneKartarput.
ilevKågagssaKarpatdla-
sångilaK
ilimanarpoK inungnik isuma-
gingningnermut aningaussartuti-
gineKartartut matussinikut angni-
kitsuinarrr.ik ikileriåsassut. imaKa
ilimagineKarsinauvoK 1 imalunit
2 miil. kr-nik.
pingitsorane imigagssaerniar-
nermik sulivfigdlit iluåne suliv-
figssaeruneKalisassoK, isumaKar-
tcKarpordlo ilimanarsinaussoK a-
kunitarfit ilaisa matussariaKar-
nigssåt. katitdlugit inuit 400
migss. sulivfigssaerutisåput.
100 mili. kr-t pigssarsiari-
ssaiiaitarput
måtussivingnikut landskassip
isertitagai åmalo KGH-p iserti-
tagai katitdlutik 100 mili. kr-
ussut — tåssa landskassip 60 miil.
kr. sivnere KGH-p — ånaine-
Kåsåput. aningaussat tåukua av-
dlatut iliordlune isertitariaKåså-
ngigpat, politimester J. R. Karls-
son Atuagagdliutinut OKarpoK.
imigagssap inerterKutaulernigsså
peKatigalugo uvdlumik aulaja-
ngissoKartariaKarpoK igdlume
imigagssautit tamarmik imerne-
put. ilimanarsorinångilaK, nåla-
gauvfik tamatumane tapissute-
KarumasinåusassoK.
ajornakusortorujugssuvoK na-
lilerniåsavdlugo inuiaKatigit suti-
gut ilevKågaKåsassut matussivi-
sagunik, kisiånile ilimagissaria-
KarpoK aningaussat taimatut ilev-
KårneKartugssat tåukua ånaine-
Kartugssat 100 miil. kr. migssåni-
tut ilåinamininguarisagåt.
-den
Karérsimavfigssånik imalunit igi-
neKarérsimavfigssånik. tamatuma
kingorna iluaKutaunaviångilaK
OKåsavdlune: unauna puiau-
ssånguaK atsatcrKama sujornale
tuniusså!
sulinermut ikiuissarfingmutdlo
KutdlersaKarfingmut nalunaeru-
mine politimesterip itisilerpå imi-
gagssauteKarnerup pinerdlugtuli-
ornertut issigineKalernigssånik
kigsautigissane:
— taimailicrtoKåsaoK sujugdler-
mik akornuserniardlugo matu-
ssinigssaK sujorKusungardlugo er-
KanaersarnigssaK. imigagssaute-
KarnigssaK inerterKutaulerpat
åma OKinerulisaoK uniorKutitsisi-
massut erKartuneKåsagångata ug-
pernarsautigssanik pigssarsinig-
ssaK,
politimesterip åma kigsautigi-
nerarpå politit piginautitaulemig-
ssåt erKartussissunit akuerineKar-
Kåratik pasissaKarångamik igdlu-
nik kisalo inuit savtårdlugit mi-
sigssuissarnigssamut.
Julut
Annoncér i
GRØNLANDSPOSTEN
HOLLY BAR
Alle holder af Holly Bar
den er med hele hasselnødder
Holly Bar tamanit kajungerineKartOK
ilivitsunik KåKortarialik
Danmark-imitunit
imernerujuarpugut
imigagssamut
inerterKutit
ajoKutait
5