Atuagagdliutit - 21.09.1978, Blaðsíða 5

siumukormiut avigsårtungitdlat
partip aulajangiusimavå nålagauvfeKatigingnerup ilu-
ane nangminerssornerulisassugut, kisiåne ineriartor-
neK ingerdlåinåsaoK
— uvdlumikut nålagauvfeKati-
gingnerup iluane nangminerssor-
nerulernigssaK Siumup aulajangi-
usimavå. nunavtinut tungassuti-
gut akissugssaunerup tungavig-
ssat piviussut patajaitsutdlo tu-
ngavigalugit nangminerssorneru-
lerneK avKutigalugo angnertusi-
artuårtineKartuarnigsså Siumup
suleKatauvfigiuarniarpå ...
Siumut-partip atautsimérssuar-
nermine oKauseKautigisså taima
OKausiliorneKarpoK. oKauseKaut
isumat åssigingitsut nåpigtinexar-
nenisigut pingorpoK. tåssa atautsi-
mérssuaKataussut ilait sujunersu-
teKarmata OKauseKausiortoKåsa-
ssok nangminerssornerulernigssaK
tåssauginartoK inuiait kalåtdlit
nangminerssuleriartuinarnigssåta
tungånut uvdlumikut kigdligfiu-
ssck, atautsimérssuaKataussutdle
ilait isumaKardlutik isumat tai-
måitut partip atautsimut issigalu-
go anguniagaine ersserKigsumik
nalunaerneKarérsimangmata o-
KauseKaut taimåitoK pissariaKå-
ngitsoK — agdlagsimangmat: „pi-
lersikumavdlugit inuiaKatigit nu-
narnik tuniusinaussai akissugssåu-
ssuseKartumik atordluardiugit, a-
vatånitdlo pissut pissariaKagkatik
iluaKutigalugit dngmingnut napa-
tisinaulerdlutigdlo aKusinaulersi-
massut".
ersserKigsarneKarpoK
Siumup atautsimérssuarnera inuit
amerdlasut isumåt uniordlugo
ingerdlavoK. parté avigsårtungi-
laK. atautsiminerit endgsisima-
ssumik ingerdlåput, ilungersunar-
torssuaKarane singunersimårtoKa-
ranilo — kåmalåtigingneKardlu-
arpoK.
landsråddp sujuligtaissuata tug-
dlia Jonathan Motzfeldt sujuldg-
taissungortineKarKigpoK. folke-
tingimut ilaussortaK Lars Emil
Johansen sujuligtaissup tugdlia-
nut torKarneKarpoK partivdlo år-
KigssuneKarneranut tungassunik
suliaKartugssångortineKardlune.
Storch Lange partip agdlagtåtut
torKarneKarpoK, sujulerssuissu-
nutdlo ilaussortagssatut torKarne-
Karput Moses Olsen, Mette Abei-
sen Henrik Lundilo.
partip sulinermine avKutigi-
ssagsså ersserKigsarneKarpoK —
nunap pisussutaisigut, inussutig-
ssarsiornikut, atuarfeKarnikut
kulturikutdlo anguniagagssat er-
sserKigsarneKarput partivdlo EF-
ip tungånut isumane avdlångorti-
nagulunit såkukitdlisingilå: EF-
imit aninigssaK.
Moses Olsen, Siumume sujuligtai-
ssugaluaK, atautsimérssuarnerme
nalunaeruteKarpoK. (åss.: LIL).
Moses Olsen, daværende formand
for Siumut, aflægger beretning un-
der landsmødet. (Foto: LIL).
socialdemokratit såmerdiit SF-
itdlo akornåne
Danmarkime nålagkersuinikut
partinut Siumup tungåssuteKar-
sinaunera aperKutigineKarmat su-
juligtaissup tugdlia Lars Emil Jo-
hansen parté sivnerdlugo oKar-
Pok: — Siumut kalåtdlit partéråt.
aperKutigineKarmatdle Danmark-
ime partit akornåne sumut inig-
ssineKarsinaunersoK OKautigisa-
varput socialdemokratit såmer-
diit Socialistisk Folkepartivdlo
akcrnånut inigssineKarsinaussoK.
Siumup Kalåtdlit-nunåne nå-
lagkersuinikut suleKatigigfingnut
atåssuteKarnera åma navsuiarne-
KarpoK. partip Inuit AtaKatigit
suleKatigisinaunerarpå Siumup
politikiata åssinganik politikeKar-
fisigut, sordlo EF-imut nunavdlo
pisussutainut tungassutigut.
ersserKigsarneKarpoK Siumut
Atåssutdlo tungavingmikut åssi-
gingitsussut — kisiåne Atåssumik
suleKateKarsinauneK inigssaKarti-
niarneKarpoK. Siumup sulissartut
kåtuvfiånut SIK-mut pissusia a-
jorsinertaKångivigpoK, nauk kå-
tuvfiup nålagkersuinikut pitugfe-
Karniarnane aulajanginera pakat-
sissutigineKalåraluartoK.
inussutigssarsiorneK
partip inussutigssarsiornerup tu-
ngåtigut anguniagagssåtut mig-
ssingiusiaK peKatigigdlune inger-
dlatsinermik pingårnerpautitsi-
ssok takisoK perKigsårtorujugssu-
ardlo OKatdlisigineKartut pingår-
nerpåt ilagåt, atautsimérssuartu-
nitdlo kåmagtorneKardluardlune.
migssingiusiaK partip iluane
suleKatigigsitalianit suliarineKar-
simassoK Lars Emil Johansenimit
sarKumiuneKartoK ilåtigut suju-
nertaKarpoK aningaussarsiornikut
politikip årKigssuneKarnigsså pe-
KatigingneK ataKatigingnerdlo
nukigtorsarniardlugit.
inussutigssarsiutitigut suliagssat
pigingneKatigingnikut (andelssel-
skabitigut) ingerdlåneKåsåput, su-
liniut-itdlo anguniagkanut taimåi-
tunut nåpertutut kåmagtorneKå-
såput. erhvervsstøttip sagdliutit-
dlugit tapersersortésavai inger-
dlatseKatigigfit kalåtdlinit pigi-
neKartut nunavtinilo inungnit
amerdlasunit peKatauvfigineKar-
tut inussutigssarsiornikut tamati-
gortumik ineriartortitsinigssaK
suj unertaralugo ingerdlataussut.
åmåtaoK Siumup anguniarpå
aningaussat nunavtinit pigssarsiat
autdlarussorneKåinarungnaernig-
ssait pivdlugo inatsisiliornigssaK
— aningaussat nunavtine pigssar-
siat nunavtine aningaussalissuti-
gineKartåsassut 'inussutigssarsior-
nerup ineriartorterKingnigssånut
atugagssat.
kisalo migssingiusiame åma
kigsautiginartitdlugo erKartorne-
KarpoK inuiaKatigit aningaussau-
tait pissortatigortumigdlo ani-
ngaussalissutit inuit atausiåkåt
iluanårniutigssåitut atorneKångi-
såinåsassut.
inussutigssarsiutinik iliniartitsineK
aKutaK
inussutigssarsiutinik iliniartitsi-
ssarneK pivdlugo Siumut isuma-
KarpcK inussutigssarsiutinik ilini-
artitsinerit aulajangersimassumik
sujunertaKardlune aKuneKartut a-
nguniarneKåsassut — inussutig-
ssarsiutit pivdlugit politikerissaK
najorKutaralugo inuiaKatigitdlo
pissariaKartitåinut nåpertutumik.
— iliniarnermingne ingerdlar-
Kingniartunut nunavtine iliniar-
simanerit periarfigssissusåput
Danmarkime iliniarKigsinaunig-
Siumup nuna tamåkerdlugo sivnissunik atautsimisitsinera iliniarfigssup
iliniartunut inerssuane pivoK. åjuko peKataussut ilait. (åss.: LIL).
Siumuts landsmøde blev holdt i Kollegiesalen på Seminariet. Her er et
glimt af de delegerede. (Foto: LIL).
ssamut taimalo kingusingnerussu-
kut Danmarkime sulivfeKarsinau-
lernigssamutaoK periarfigssaKar-
titsissoKåsavdlune. ’tagpavane su-
livfeKalertoKarsinåusaoK tamatu-
munga pissariaKartunik iliniar-
Kerérnikut, ilåtigut taima agdlag-
simassoKarpoK.
erhvervsråd
Siumup kigsautigå inussutigssar-
siornikut ingerdlatsinerup ataut-
simut årKigssuneKarnigsså. nunap
ingmikortuine aulajangersimassu-
ne sujunersuissoKatigigfingnik —
regionalrådinik — pilersitsissoKå-
saoK, nunap ingmikortuine naju-
garissamingne ajornartorsiutinik
sangmissaKartartugssanik.
regionalrådinit atautsimut tor-
KarneKartåsaoK erhvervsrade,
landsstyremandimut Kalåtdlit-
nunåta landstingianut akissug-
ssauvfeKardlune sulissugssamut
su j unersuissussugssamik.
— taimailiornikut nunaKarfit
igdloKarfit ingerdlatsinermilo
KutdlersaKarfiup akornåne åtave-
KaKatigigdluarnigssaK pissaria-
KartoK pilersineKarsinauvoK, å-
malo ineriartornerup sukåssusig-
ssåta ineriartortitsinermilo peri-
usigssat iliusigssatdlo kalåtdlit i-
nuiaKatigit kigsautigissåinut nå-
pertutunigssait taimailiornikut
anguneKarsinauvoK, taima ilåtigut
navsuiauserneKarpoK.
nunaKarfit
piniartoKarnermut nunaKarfing-
nutdlo tungassutigut politikeri-
ssagssamut sujunersut Avangnå-
ne nunaKarfit Kangerssuatsiame
partip ingmikortortaKarfiata nag-
siusså sangmineKarpoK, atautsi-
mérssuartutdlo ersserKigsarpåt
Siumup nunaKarfingnut ikingu-
.tingnersumik politikeKarnine pi-
orsartuarniarå, ilåtigut erssendg-
sardlugo inuit igdloKarfingnut
katerssutitingindgssait piniartune-
rup napåinarnigssånut pingårute-
KardluinartussoK.
OKatdlisigssiame ilåtigut pingår-
titdlugo erKaineKarpoK sunik inu-
ssutigssarsiuteKarneK tungaviga-
lugo atuartitsineK taimalo piniar-
nermik iliniartitsinerup angnertu-
siartortineKarnigsså pingåruteKa-
KissoK. inusugtut igdloKarfingnut
avdlatut ajornartumik nugtertu-
arnerat kigaitdlagtiniardlugo pi-
ngårtineKarpoK nunaKarfingne a-
tuarKingnigssamut periarfigssali-
sscKarnigsså, sordlo 8. åma 9.
klassenik pilersitsinikut.
Kalåtdlit-nunånut nålagauvfiup
tapissutaisa eKungassumik avgu-
åuneKartarnerat åraerKuneKar-
poK, tåssame nunaKarfingmiut
nunavta inuisa 25 procentering-
matigik, kisiåne tapissutit 4 pro-
centinåinik avguaivigineKartar-
dlutik. mingnerpåmdk 15 procent-
ingornigsså kigsautigineKarpoK.
Siumut måtussmgilaK
suleKatigtngnigssamik
— isumaKarpunga atautsimérssuarnerup kingorna
Siumup akunermiliututut inigssisimanera suleKati-
gingnigsinaunermik piumassaKarnermik agsut ilaxa-
lersoK, partip sujuligtaissua KinigaorKigtoK Jonathan
Motzfeldt oKarpoK
— Siumut måtussmgilaK suleKa-
tigingnigssamik, kisiåne akuner-
miliututut inigssisimanera ersser-
KingnerulisaoK, igdlugingnutdlo
suleKatigingningnigssamik ang-
matitsinera ersserKigsarneKarpoK.
tamatumane erKarsautigaka Inuit
AtaKatigit anguniagkavta åssingi-
nik sujunertagdlit, igdlua’tungå-
nilo Atåssume isumat sarKumer-
sartut åma isumaKatigingniutigi-
neKarsinaussut. isumaKarpunga
atautsimérssuarnerup kingorna
Siumup akunermiliututut inigssi-
simanera suleKatigingnigsinau-
nermik piumassaKarnermik agsut
ilaKalersoK, taima AG-mut OKar-
poK Siumup sujuligtaissua Kini-
gaorKigtoK Jonathan Motzfeldt.
Siumut ama EF
— EF-imut ataneK KanoK isumer-
figineKarpa?
— ungasingnerussoK issigalugo
Siumup aulajangiupå EF-imit a-
ninigssaK, tamånalo inuit taissi-
neratigut pisassoK. misigssortaria-
Karpcrdle folketingime partit
Kavsit tamåna akueriumaneråt,
taimatut isumersimaneK socialde-
mokratit partildlo såmerdliussut
avdlat ajomartingilåt, talerpigdli-
ussutdle måna tikitdlugo akiumå-
ngilåt.
— imåipa EF-imut atåssuteKar-
nigssamik isumaK Kimagkit?
— issuarneKarnivkut tikuarsi-
mavara EF-imit aninivtigut atå-
ssuteKarneK KanoK itordlunit mi-
sigssorsimarértariaKarigput. åma
tikuarsimavåka niuvemikut år-
Kigssussinigssat. tamåko misigssu-
gagssatut issigåvut ingerdlatend-
savdlugitdlo.
— EF-imut atéssuteKarsinau-
nigssaK måtuneKångilaK?
— nålagauvfeKatigingnerup ilu-
ane ingerdlavugut, isumaKarpu-
ngalo EF-imit aniguvta Dan-
markip ilaussortaunera pissutiga-
lugo ajornartorsiortitåunginig-
ssarput folketingip angnerpåmik
akissugssauvfigigå. imame pisso-
Karaluarpat EF-imit anisavdluta
aulajangertugut tamånale folke-
tingip itigartikå tauva Danmarkip
nunavtalo akornåne erKigsiung-
naernermik angnertorujugssuar-
mik pilersoKartugssauvoK.
toriugsineKarpoK
— atautsimérssuarnerme aporåu-
tångitsorunångilase. imåipa ilu-
ngersornerussut sagdléinerussu-
migdlc ingerdlatsiniartut akornå-
ne piumassat migdlilertariaKarsi-
massut?
— naluneKångilaK partivta ilu-
ane isumat åssigingisinaussar-
mata. månåkutdle maluginiarta-
riaKartoK tåssa isumat åssigingi-
kaluartut, taimåitoK partip ilua-
ne inigssaKartineKarmata årKivi-
giniarneKarsinauvdlutigdlo. taku-
tiparput sajugpitdlangnerit OKa-
loKatigingnikut årKingniartåsav-
dlugit piumåssuseKartugut.
— ima påsissariaKarpa ingmi-
nut tuniutariaKarsimassutit?
— nålagkersuinikut isumavta
nåpitiniarnerane ilånikut avaler-
KUf kipilårtariaKartarpavut, ta-
månalo pissariaKarpoK suleKati-
gingneK ingerdlåsagpat. taimåitu-
mik isumaKarpunga suleKatiging-
nikut ilusigssait pitsangorsarne-
Karsimassut uvavnlnåungitsoK å-
male igdlua’tungånit.
— OKartoKartariaKarpa Siumut
atautsimérssuarfingmit anissoK
Kajangnåinerulersimavdlune?
— taimåisoråra, isumaKarpu-
ngalo kigsautigiligarput tåssa su-
liagssat torKigsisimassumik inger-
dlånigssåt anguneKartoK. Julut.
KOBBER-
.ARMBÅND
Millioner over hele
verden glæder sig
dagligt over virkningen . Løbende
bestillinger fra venner og bekendte
taler deres tydelige sprog, om det
i presse og TV så positivt omtalte
kobberarmbånd. Prøv selv. Køb
kobberarmbåndet i dag og gå med
det i 4 uger. Er De ikke tilfreds,
returnerer De og får Deres penge
retur. KUN 29.85 + porto. Forudbet.
portofrit. Skriv til
PLUSKØB • box 268 • 8600 Silkeborg j
5