Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 21.09.1978, Blaðsíða 23

Atuagagdliutit - 21.09.1978, Blaðsíða 23
atuartartut agdlagait. læserne skriver inusuk, jdmarugtortutit suttt, suBt uningnatit...! isumaga aulajangiusimajuarpara imåitoK: iliniagagssat aulisarner- mut piniarnermutdlo agtumåssu- teKartut angnikigpatdlårput nu- narpul tamåt erKarsautigigåine. taimaingmatdlo Kularnångitsu- mik inusugtuarKat pingårtumik nukagpiarKat imaKa aulisarner- mik piniarnermigdlo soKutigissa- Kartorpagssugaluit „nunap Kåne atorfeKartugssatut" iliniarnigssa- mut sanguinartarput. ilait nunav- tine, amerdlavatdlårtutdle Kav- dlunåt nunåne. tamånalo KanoK kinguneKartar- pa? amerdlanerpagssuartigut må- na tikitdlugo imaitarpoic: atuar- fingne åssiglngitsune inertorpag- ssuit, amerdlanerpåtigut inusug- tuarångussut, aningaussarsiorfigi- sinaussamingnik sulivfigssaeru- tarput. ajungåraluaKissumik a- merdlaKissut tavagtungordlutik, pinerdlungniartungordlutik. ajor- nerpåmigdlo: angajorKåmingnut nanertuissungordlutik. tauvalo naggatåtigut inuiaKatinguaming- nut kalåtdlinut amerdlångeréKi- ssunut ajornartorsiorértigissunut- dlo nanertuissungordlutik. ima påsineKarniaKinane Kav- ungasingitsukut Nuk igdloKarfig- tut atanermine ukiunik 250- inguivdlune nagdliutorsiorpoK ig- dlcKarfingmiut amerdlanerpår- taisa nuånårdlutik peKatauvfigi- ssånik. nagdliutorsiorneK taimåi- toK Kularnångitsumik ardlalingu- anik erKarsalersitsivoK. 1. inuiagtut ukiumortumik nag- dliutorsiortarneK nunane ardlalig- pagss uarne atorneKartoK uvagut nunavtine iluamérsumik atungi- larput. nunavtine Kangale aussa- rigsinerane „seKerngup unigfiane" nagdliutorsiortarneK aitsåtdliuna umarigsagagssaugaluaK. 2. nagdliutorsiornerup nalåne dronning Ingridip nåparsimavig- ssuane avdlanilo nipilerssortartut ardlaripiluit nipilerssordlutik all- kusersuissarmata tamanit nuåna- Nuusior- feqalerli Nunatsinni nipilersorsinnaasor- passuupput, tamakkulu siunerta- risarpaat nipilersortartuunermin- ni siuariartornissartik, ajornar- torsiutaasullu annersarisarlugu nunatsinni nuusiorfeqannginneq. Uanga isumaqarpunga nuusior- feqaraluarurri imminut akilissa- galuartoq. Soorlu makku aallarniisinnaa- galuarput: Atuakkiortut peqati- giiffiat, Inuit Ataqatigiit kiisalo Aasivik allarpassuillu. Qularutis- saanngilluinnarporlu nuusiorfeqa- leraluarpat nipilersornermut u~ nammeqatigiinneq annerulissaga- luartoq, soorlu: Grønlandstoppen imaluunniit kalaallit tipparadeat — nunatsinnimi tusarsaajuarpoq rock aamma beat. — Inuulluaqqu- sillunga Niels G. Platou, Napasoq. dlunåt nunånut iliniariartortar- neK tungaviatigut tamåt akerdle- rigiga; kisiåniuna sordlo Kulå’tu- ngåne taerériga tagpavunga ili- niariartcrtartut amerdlavatdlår- tutut isumaKarfigigika. isumaKa- rama: inusugtuarKat amerdlaKi- ssut nunarput Kimangnago sumik iliniagaKarsinaussut, pingårtumik aulisarneK piniarnerdlo encarsau- tigaiugit. erKartortuarniarpara: 1978-ime aprilime Savalingmiune angalaor- tunut ilauningne påsissara misi- gissaralo KanoK maligkuminarti- gigaluarmat. inuiånguit tåuko nangminer- sscrnerunerme ukiune 30-ne i- ngerdlarérsimassume imatut o- Karsinaulersimåput: — mérarta- vut inusugtuarartavutdlo timimi- kut anersåmikutdlo inardlutigdlit nangmineK nunavtine najugaKar- tipavut iliniagaKartitdlugitdlo, perKigsutdlo ilångutdlugit, inuiå- nguatut pissusiussut Kimånagit sulisinaunigssåinut ineriartorKUV- dlugit. soruname amerdlångeKissunik inusugtortamingnik Kavdlunåt nunåne iliniarnerénik nangigter- rineirardluarput. erKarsautigingit- sornerdle ajornaKaoK ukiune må- kunane aningaussarpapilorujug- ssuit igdlerscrnigssaK pivdlugo - isumangnaitdlisautitut nunane su- juarsimassune atorneKartartut i- låinamininguilunit atorneKartu- galuarpata inoKatit nuånårutig- ssiorniardlugit inuiait åssigingit- sut ingmikut piginaussaisa — i- maKa nipilerssoKatigit takussavta åssinge åssigissaitdlo — angalaor- titsissarneK avKutigalugo akuniv- tine ajunginerussumik suniute- Karsinaugaluartut. 3. ilåniuna pissariaKartartoK su- juaissat uvdlumilo inussut suli- nermikut angussait ajungitsut nuånårdlune nagdliutorsiutigisav- dlugit. ilåniuna pissariaKartåsa- ssok avdlat suliarisimassait aju- ngitsut hurårutigisavdlugit uv- dlormik atauslnånguamigdltinit ukiup ingerdlanerane iliuseKar- tarnigssaK. Inuit AtaKatigit pissusilersorne- rat ingassagtajårpatdlårpoK. so- runame akerdliussutsimingnik ta- kutitsisinautitåuput, kisiåne pi- ssusilersornerat ima ingassagta- jårtigaoK kiavdlunit igdlua’tungi- liutuvdlune suleKatauvfigisavdlu- git sapissuseKarnaviarane. issor- nartorsiuinigssamut måtuneKångi- laguti kisiåne issornartorsiugka- vut ajagtordlugit pisaguvta ine- riartorneK ilumérsoK akunivtine pilersinaviångilarput. atuarfingne iliniarfingne uvdlut Kavsimitauva inusugtut peKatau- ssut asiutitarpait? uvdlume inu- sugtut sulivfingne åssiglngitsune pivfigssamut malingnauneK sa- persut Kavsiupat? pinerdlugtu- liortarnerime? tamåkunginerpat åma agdlagartarssualerdlune niv- tarsåuneKarsinaugaluartut? taku- vat, utorKait kisimik pinatik inu- sugtut åma sångéKuteKarput. a- kerdlianigdle åma pitsaoKuter- pagssuaKardlutik, tamåkukua pit- saoKutit pivdlugit pissariaKartar- Kigtitsissarsimåput, tåssame nåla- gauvfeKatigingnerup iluanikamik. påsinarpordlo inuiånguit tåuko „aulisarnerup anersåvata" ataut- simut nimersimassutut ikai. ig- dloKarfingne nunaKarfingnilo ar- dlaKaKissune tikisavtine mérKat — nalunångitsumik atuarérner- mikut — ningitagkanik neKitser- suissarfingne igdlaersenatauvdlu- tigdlo neKitsersueKataussut. ta- matuma takutipå — nauk uva- gut igdloKarfivtine atausiåkåtigut takussaraluarivut — mérKat ta- matumane ikiortaussartut. taku- ssavut imåiput: niviarsiarårångu- anut agdlåt ikiutarput. sorme uvagut nunavtine nauk Kangale ilisimaréraluardlugo au- lisarneK nunavtine inussutigssar- siutit pingårnerssariumåråt tai- matut periuseKarsimångilagut? i- sumaKarpunga aperxut tåuna su- leKatigigdluta akiniardlugo OKåtå- rumåriput — nangminersscrneru- lernermut isersimalersigata. angnertunerulårtumik agdlaru- sugkaluaKalunga nainiåinalerpa- ra ima OKardlunga: nangminerssornerulernermut i- serusulersimavugut, imala piår- toK uvdlut ardlåne akuitsumik nuånårumavdlune nåpeKatigigfe- Karnigssarput. naggatågutdlo: umiat Nup så- vanut tikingmata piniartorssusi- massut ilånguat angutérångug^- luardlune Kanga umialitoKarssuåK Morten Mathæussen måna utor- Kait igdluåne najugalik aperåra: Mortat, aliånaerpit? ima akivoK: alianåikaluaKaut, KajartaKartugu- nik. isumaKatigåra erKåtårtumik atautsimik ardlalingnigdlunit Ka- jartaKartugunik sule alianåineru- sagaluarput, imaKalo sule pitsau- nerusagaluardlune tikivdlutigdlo silåkut iggerssårtugunik. aperKutdle sivnerutoK auna: Kaicugo inuiagtut ingmikut uv- dlormik aulajangersimassumik nagdliutorsiorfeKalisaugut? Samuel Hard, Nuk. nailisagauvoK, årKigss. Imaassooq Allaasitaamik atuisut amerlasuut — immaqaluunniit amerlanerit — ataasiminnguakkut kukkusarput. Tassa soorlu ima allaattaramik: nunattinni (nunavtine), atttifts- sat (augtitagssat), nutterisoq (nug- terissoK). Kisianni tt aamma ts taasiner- mi assigiilluinnarput i/-ep sio- raani, taamaattumillu allaasitaa- mi tamaasa ts-itut allattarpavut nipi tulleq i/e-ugaangat. Imaas- sagamimmii: Nunatsinni, aatsi- tassat, nutserisoq, atsiorpaa (atsi- orpå). Assersuutit a-p sicraani: Nu- natta (nunavta), aatsaat (aitsåt). Avannaamiut namminneq taasi- ertik malillugu „aattaat" (il. il. allaassinnaatissanerivut? Henrik Aagesen, Nuk. patdlårata. una åssersutigiuåsa- gavko Savalingmiune misigissara: ukiune 30-ne angussat KanoK i- luatingnartigis^yt takusimagav- kit. nangminerssornerulernermut i- silivigpugut, isumaKarpungalo taissinigssame nangåssortoKåså- ngitscK ineriartornigssaK pivdlu- go. pivfigssångorporme. kisalo naggaterpiåtigut inusug- tunut sågi,#ingnigkusugpunga, scKutigingilara Kuiasutigisagalu- arpånga: imaKa ilaisa atuarniartartut på- serérsimåsavåt taigdliomialugtar- tunga — pisorKat nutåtdlo nalå- ne. tauva neriugpunga una taig- dlåraK atuarniarssariumåråt. ku- låne agdlauserissavnut tungatit- dluinarpara. inusugtortavut påse- KatigerusugkaluaKåka — nunar- put Kimangnago ilungersutivut a- ngujartcrtariaKaravtigit. e”inå „angigpat påssutagssat tiguk“ i,a- mavta nalungeKårput. 1. inusuk, Kimarugtortutit nipe tusåviuk? citaK sulisinarnago nukik tapersiutdlugo sulit, sulit, uningnatit nunarput pivdlugo! 2. takuk! talit inutingilaK sule inugavit! suliniartuåinarit Atuagagdliutit kigsautigåt alu- artartut aKdlagarissait ainerdla- sut sapåtit akunere tam aisa sarKumiutarumavdlugit. tai- måitumik Kinutigårput ^laitsu- kutdlangnik agdlagtarwhvdlu- git. ilangutagssiat onautsit 200 sivnersimagpatigit ainerdla- nertigut årKigssuissoKarfiup nailisartariaKartarpai. atsiorsi- mångitsut ilånguneK ajorpavut, kisiånile ingmikut pissutigssa- Karsimagpat atermut taorsiut- dlugo ingmikut ilisarnausinar- sinaussarput. ilångutagssiat nagsiuguk Angå: Atuagagdliu- tit, postbox 39, 3900 Godthåb. nunat KimangnaMérdlugo tarr.åssalo utai’Kftså nunap inuvfivit. 3. tamaisa nikaglnarnagit iliniarigit! „nalorngissatit" tåukua aperKutigilårigit, utorKalilerérsunut nunarKataussunut. nunarKataussunut. 4. aperKutit»kisavdlugit uiarKerérmata sume inoKataussutit, tamåt tusarumårujat; tusåsavatit susassut ingerdlatagssatit. o. utorKalåt iginardlugit inussoKangilaK. aper Kutit angigpata „ikioKatigigdlata". angusavarput susassoK: „nunap utarKisså! Peter Olsvig, Ilulissat. Jeg er med på Monaco uvangåtaoK Monaco- tortunut ilaorusugpunga Monaco er særlig let Monaco kimikeKaoK Monaco er cerutten med de line tobakker smukt afstemt så smagen bliver særlig let. Derfor er moderne cerutrygere med på Monaco. Vær selv med. Monaco sikåvarauvoK tupartarigdluartOK ingmingnut naler-rusagkanik taimaingmat kimikipoK. taimaingmat uvdlumikut sikåvarKeritut Monaco-tortunut ilaorusugput. GR/loo- nagdliutorsiomerme erKarsautit 23

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.