Atuagagdliutit - 21.09.1978, Blaðsíða 21
atuartartut agdlagait. læserne skriver
Kalåtdlit-nunåne
inuiaKatigit imigagssaK
sungiuniart ariaK arp at
— nunat kigdlit åtavigalugit aniguisaguvta, sianiutit
nakorsåt Inge Lynge, Nuk, ilåtigut AG-me agdlagpoK
landsrådip imigagssaK pivdlugo oKatdlingnigsså su-
jorKutdlugo.
imigagssamut tungassut pingårtu-
migdlo upernåK imigagssap iner-
terKutaulernigsså imalunit kigdli-
lersugaulernigsså pivdlugo inung-
nik taissisitsisimaneK landsrådip
atautsimilernerane oKatdlisdgine-
KartorujugssuvoK taissinerup Ka-
noK påsissariaKamera. taisseKa-
taussut amerdlångitdlat, åmalo
kigdlilersuinigssamut tungassortå
OKausertaliornerdliugausimavdlu-
ne. erssarigsimångilaK taimåitu-
miigdlo påsiuminaitdlune sunar-
piaK inuit angerfigisimaneråt.
naulsorssuligissariaKarput Kiner-
sissartut tamarmik nnagminérdlu-
tik aperKume isumamingnik er-
ssersitsisimassut.
kigdlilersuinerup atuineK
angnertusitisinauvå
erKarsautigineKarsimagpat kig-
dlilersuineKåsassoK månåkut ator-
neKartartup agfåinånik atuissar-
nigssaK angujumavdlugo, tauva
kinguneKartugssauvoK atuinerup
ilåtigut angnertusinigssånik. atui-
nerup angnertussusia taima sia-
masigtigaoK. naluneKångilaK kig-
dlilersuineK nangminérdlune sia-
nigingisamik atuinermik angner-
tusisitsissartoK, pisiarisinaussat
nunguniarneKartarput!
igdluatungåtigut kigdlilersuineK
taima sukangatigissoK agdlåt nu-
nap ilåne tamane atuinermik mig-
dlisitsissoK årdlerinarnerulersitsi-
saoK ångiortumik piniartarnigssa-
mik plnarane åmale inerterKU-
teussumik sanassalernigssamut å-
malo kogespritimik, nujarigsåu-
mik avdlanigdlo ulorianartunik
atorneKarsinaussunik sordlo nai-
mårniarnermut avdlatutdlo aula-
komiarnerme atorneKarsinaussu-
nik atuinialernigssamut.
taimatut ulorianartusinaussut
inungnik iaissisitsinerme aulaja-
ngivigineKarnersut isumerfigine-
Karsimanersutdlo inerneratigut
takuneKarsinåungitdlat, kigdliler-
suinigssamik ernarsaut iluamik
navsuiarneKarsimångingmat i-
nerneratale takutipå, uvanga i-
sumaga maligdlugoi amerdlasunit
kigsautigineKartoK sukangnerne-
russumik kigdlilersuineKarnigsså.
pisiagssat amerdlåssusigssånik
kigdlilersuinermit iluarnerussu-
mik kigdlilersuisscKarsinauvoK.
nalungilagut imaKalo uvdlumikut
nåmagtumik atunginardlutigit.
nunane sulivfigssuaKarfiussune
atuineK agdliartortoK
„Finish Foundation for Alcohol
Studies" suleKatigalugo silarssu-
srme penringnigssaK pivdlugo
kåluvfik (WHO) atuagkamik sar-
KumersitsisimavoK imigagssamik
nåkutigdliniarnerme politikime
atorneKartartut åssigingitsut å-
malo nunane åssigingitsune ator-
neKartut pivdlugit (Alcohol Con-
trol Policies in Public Health
Perspective). atautsimut issigalu-
ne GKautigineKarsinauvoK, inuia-
Katigingne sulivfigssuaKarfiussu-
ne tamane åmalo nunat sujuar-
sagagssat ilarparujugssuine imi-
gagssamik atuineK agdliartorsi-
måkussusermik pingårtitsissoru-
jugssuit kisimik sordlo Saudiara-
jugssuit kisimi ksordlo Saudiara-
bien Libyen imigagssamik iner-
terKuteKarfiuput, avdlat sordlo
Ægypten, Jordan Irak imigagssa-
mik inerterKuteKartardlutik ug-
perissamut tungassumik nagdliu-
torsiortoKåsatitdlugo.
ugperissane avdlane vine Gutip
tunissutåtut issigineKarpoK, tuni-
ssutitut, atornerdlugagssåungitsu-
tut naluneKångeKaordlo, sordlo
ugperdluartune jutine angnikitsu-
ararssuarmik imigagssamut tu—
ngassutigut ajornartorsiuteKar-
mat.
Kalåtdlit-nunanut tungatitdlu-
go Leif Søllingip takutisimavå, i-
migagssamik atuineK igdloKar-
fingne angnerussoK, inuit nerdli-
viliartartut ikingneruvfiåne.
atuagkiame Kulåne taineKartu-
me ersserKigsarneKarpoK, nåku-
tigdlinerme politike nalerKutu-
ngorsartariaKartoK kulturikut,
uvdluinarne inunerme inutigssar-
siornermilo pissutsinut nunane a-
tausiåkåne atutunut. periautsip
atauslnaup ajornartorsiutit ani-
gortisinåungilai,
nåkutigdlinerme periarfigssat
silarssuarme atorneKartut ingmi-
kortiterneKarsinåuput åssiglngit-
sunut. Kalåtdlit-nunanut soKuti-
ginartutut ersserKigsartariaKar-
Pok:
akilerårusersuinerme politike
aningaussarsiat sivnerussat amer-
dliartortitdlugit atuineK agdliar-
tortarpoK, pingårtumik akigssar-
siakingnerussut akornåne. tamå-
na pingårtumik erssertugssauvoK
akigssarsiat agdliartornerisigut
niorKutigssatdlo avdlat akitsori-
artornerisigut, akitsutit akitso-
riartorneK ilutigalugo agdliartu-
ngigpata. imerpatdlånginigssaK
pivdlugo atautsimititaliat (ædrue-
lighedsudvalget) ardlaleriardlutik
uparuartarsimavåt tamåna Kalåt-
dlit-nunånut pingårutilerujug-
ssuaK. taimåikaluartoK akitsutit
ukiune kingugdlerne akitsoriartu-
tinut malingnautineKarsimångit-
dlat Kularnångitsumigdlo atuine-
rup angnertusinera kingugdleK
tamatuminga perKuteKarsimå-
saoK.
inatsisiliorneK
tamåna tåssaugunarpoK Kalåtdlit-
nunåne nåkutigdlinerme politike-
rissame ajornakusornerpauvdlu-
nilo kukulugtorfiunerpausima-
ssok. nunane avdlane misiligtag-
kat maligdlugit atuineK angner-
tusiartortarpoK savssaitdlerfiusi-
naussut pitsiviusinaussutdlo a-
merdliartornerat ilutigalugo. pe-
Katigititdlugo atuinerup angner-
tusiartornerata kingunerissarpå
pitsiviusinaussut amerdliartorne-
rat, kigdIilersimaneKånffikunik.
tåssalo piumåssuseK periarfig-
ssamigut kigdlilersimaneKångig-
pat ajortoK periarfigssaKalisaoK:
sutcrniartarfit amerdliartordlutik
imigagssanik niorKuteKarfit a-
merdliartordlutik atuineK angne-
rulersitdlugoj tamånalo åma ki-
nguneKåsavdlune sutcrniartarfit
sule amerdliartornerånik il. il..
nunaKarpoK inungnik nangmi-
nerssortunik imigagssamik nior-
KuteKarKussingitsunik. kiserngåu-
ssinermik årKigssussinerit, pissor-
tat imalunit ingerdlåsseKatigigfit
kisisa sutorniartarfiuteKarnigssa-
mut imigagssaerniarnigssamutdlo
akuerissarnerat imaKa erKarsau-
tigssarKigsugaluartoK, taimatut
sutorniartarfeKarnerup tungågut
ingerdlaneKartitdlugo.
akunitarfit imigagssardlo
tamåkutitdlit nangminérdlutik
OKauseKautaisigut tusarparput, i-
migagssamik nicrKuteKarnerat pi-
ngitsorneKarsinåungitsoK akuni-
tarfingnik neriniartarfingnigdlo
aningaussalersuinigssaK perKuti-
galugo. imåipcK ingminut ånåu-
niardlutik taimatut ingerdlatag-
dlit akiutuarniarput Kanordlunit
iliordlune imigagssartornermik
angnikitdlisitsiniarnermut. nåma-
leKaoK unisavdlune aperalunilo,
uvdlumikut akunitarfit sutorniar-
terfitdlo sumut atorpat? uvagut,
inuiaKatigit, sumut iluaKutaorKu-
vavut? sujunertat ilait avdlatut
årKingneKarsinåunginamik?
Nungme inugparujugssuit unu-
ivfigssånik atorfigssaKartitsivu-
gut. amerdlanerpåt pissortat aki-
ligagssånik angalassarput uva-
ngalo takusinåungilara sok tåukua
unuinigssåt imiåragdlernikut aki-
lersomeKåsassoK. igdloKarfingne
ardlalingne ajungitdluinartunik
sømandshjemeKarpoK akunitarfit
åma taimatut ingerdlåneKarsinåu-
såput.
sutorniartarfit, imemiartarfit
krostuitdlo agdliartorsimåput eu-
ropamiut periausiat maligdlugo
inuit inussausiata avdléngoriar-
tornera ilutigalugo. igdlutorKane
nutålianik iluaKusersutitaKångit-
sune inutigssarsiutitorKanilo, pi-
niarnerme aulisartuaraunermilo
sorpagssuarnik suliagssaKartarpoK
ilaKutarit tamaisa sangmissagssa-
Kartitdlugit.
sungivfingme kulture
inugparujugssuit igdlorssualianut
nutåliaussunut nugteriarmata au-
la jangersimassumik suliartortar-
feKalerdlutik sungivfeKarneruler-
titerput. periarfigssaKarneruler-
poK misigisimanigssamut sunane
kiserdliornarsivdlunilo. taimåitu-
mik atorfigssaKartitsineKalerpoK
ir.uit nåpeKatigigfigisinaussanik,
OKaloKatigigdlutik, Kitigdlutik,
nipilerssutinik tusarnårdlutik å-
male periarfigssamik sumik a-
tautsimorussagssamik imalunit
nutångorsautaunerussumik kaju-
ngernarnerussumigdlo sangmissa-
Karnigssamut.
imigagssaK uverinartuvoK pigi-
liussisitsissardlune. uvanga isu-
maKarpunga månåkutut itunik
sutorniartarfeKarnera akornutao-
ratarsinaussoK „sungivfingme
kulturimut" pileriartuårtugssa-
mut, tungaveKartumik tamarmi-
uvdlune atautsimordlune pilersit-
siniardlune iliuseKarniarnigssa-
mut. tamånauvoK pissortat tungå-
nit kajumigsårutigalugulo peKa-
tigigfingnik ikiorsivigingningniar-
figssaugaluaK, fritidsnævnit av-
dlatdlo soKutigissagdlit isumag-
ssarsicrKUvdlugit sujunersuteKar-
Kuvdlugitdlc sungivfingme sang-
missagssanik> nunalisitåinåungit-
sunik, kalåtdlinile inuiaKatigingne
sordlalingnik perKingnartumik a-
tautsimoKatigingnigssamut kå-
magtutaussugssanik.
imigagssap niorKutaussarfisa
pivfigssatdlo imigagssagdlerfiu-
ssartut kigdlilersorneKarnerat u-
kiune Kångiuiune Kalåtdlit-nunå-
ne åssigingitsorparujugssuarnik
misiliviusimavoK ilimanartoKå-
ngilardlo atautsimut maligtari-
ssaliornikut torersumik årKivigi-
neKamigssåt.
landsrådit imigagssagdlerfiu-
ssartumik sivikitdlisitsinerat nal.
12—14-imut åmalo 18—22-imut
Nungme kinguneKarsimavoK tu-
nissat amerdlinerånik åma erKai-
mavavut Kanga årKigssussinerusi-
massut unukut nal. 22,30 matu-
ssardltuik, kisiånile atorungnaer-
simavdlutik kingunipiloKarnerat
pericutigalugo.
isersimassut aulakortut
uvanga issigingningnera malig-
dlugo ajornartorsiutit pingårner-
ssaråt sutorniartarfit inungnik
aulakorérsunik pisititsiuarnerat.
ajornartorsiut tamåna anigorne-
KarsinåungilaK imigagssagdlerne-
rup unukut Kulinut matussarne-
ratigut, angmaneråne imerneK
angnertusinåsagpat. uvdlukut nal.
ak. mardlungne angmassarnerat
åma taimatut ulapinartumik su-
niuteKarpoK — matunginerine i-
mipatdlangniartitsissardlune.
isumaKarpunga uvdlukut ang-
massarneK unigtitariaKartoK. tai-
maisiorusungikåine pitsauneru-
sacK månåkutut pinane uvdloK
nåvdlugo angmassåinarunik.
åma isumaicarpunga månåkor-
nit angnertunerussumik kommu-
nit pisinautitaussariaKartut imi-
gagssat niorKutaunerånut sav-
ssaitdliutigineKartarnerånutdlo.
taimailivdlutik periarfigssaKarta-
riaKardlutik pinartunik pissoKar-
nerinåne åmalo Kåumatit atau-
siåkåginarnagit imigagssamik i-
nerterKuteKartarnigssamut kigdli-
lersuissarnigssamutdlo. inerterKu-
teKarneK tamatigut uniorKutiniar-
neKarnigssånut årdlerinartorta-
KarlarpoK åmalo perKingnigssa-
mut ulorianarnerussunik iliuse-
Kalernigssamut taimatutdlo ma-
ligtaringningnigssaK isumerniar-
nigssardlo nunaKarfikutårtumik
aitsåt pisinauvoK.
inerterKut isumatujussariaKarpoK
åma pingårtuvoK inuit misigisi-
manigssåt inerterKuteKalisagpat
Atuagagdliutit kigsautiRåt atu-
artartut aKdla^arissait amerdla-
sut sapåtit ak unere tamaisa
sa r k u m i u ta r u m a v d 1 u gi t. ta i -
måitumik Kinutigårput naiLsu-
kutdlangnik agdlagtarKuvdlu-
git. ilångutagssiat ouautsit 200
sivnersimagpatigit arne rd lå-
ne rt i gut årKigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
narsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausmar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
taimatut inerterKuteKarnerup su-
junertaKarneranik åmalo pivfig-
ssap atorniarneKamigsså ajor-
nart.orsiutinik pilersitsissartut
nungusarniarnerånut, imigagssa,
Karatdlarmat periarfigssaKarfigi-
simångisat. tamåna åma aitsåt
pisinauvoK pissutsit maligtariv-
dluinaråine imigagssaKånginerane
navssåriniardlugo pivfigssaK na-
lerKunerussoK åmalo KanoK ilusi-
lerdlugo imigagssap angmagaor-
Kingnigsså.
erKarsautima pingårnerssåt tå-
ssa, Kalåtdlit-nunåta nunanik
kigdlernik åtaveKarnine anigu-
sagpago pissariaKardluinarmat i-
nuiaKatigit iluåne imigagssaK su-
ngiutisavdlugo, inuit atausiåkåt
pissusigssåtut atortaraluarpåssuk
imalunit imernavérsaertugaluar-
pata. éssigingitsorparujugssuarni-
me Kangatut inuneK sule pigine-
KarpoK silarssuarmut avatangissi-
mut angnertunerussumik åtave-
Karane imigagssamik inerterKute-
Karfiusinaussunik taimaisiornig-
ssaK inugtaussut kigsautigisimag-
påssuk, sordlo Danmarkime pala-
seKarfigparujugssuarne taimaisi-
ortoKartarsimassoK 1800-kune
1900-kutdlo autdlartineråne.
landsrådimut månåkut atautsi-
mineråne OKatdlisigitdlarKussåka
tåssa
I akilerårutit årKiviginigssåt a-
kitsoriartutinut malingnauti-
lerdlugit åma sujunigssame.
II inatsiiip avdlångortinigsså,
kommunit angnertunerussu-
mik periarfigssaKartilerdlugit
najugkamingne kigdlilersuiv-
dlutigdlunit imigagssamik
niorKuteKarnermik savssait-
dlertarnermigdlo inerterKute-
Karsinaunermut.
III sutomiartarfiuteKarneK aku-
nitarfiuteKarnerdlo itemga
tikitdlugo misigssuivfigerKuv-
dlugo åmalo niorKuteKarfig-
parujugssuit.
Inge Lynge,
Nungme, 11. august 1978
Deres ur
er i gode hænder hos os .. .
Vort moderne reparations-
værksted modtager gerne De-
res ur eller brille til repara-
tion.
nalunaerKutårKat
uvavtinut suliarititarniaruk
årdlerKutiginago . . .
sutdlivivtine modern iussume
nalunaerKutårKat issarussatit-
dlunit suliariumaKåvut.
URMAGER JOHN GRAUTING
Torvel I - 7b2(1 Lemvig
21