Atuagagdliutit - 29.03.1979, Blaðsíða 8

AG
Kujatåne pinerdiungniartarneK
nunavta kujatå
pinerdlugtulior
fiunerpaussoK
nunavta kujatåne igdloKarfit K’anor-
tOK, NarssaK fima Påmiut inugtussut-
simingnut nalendutdlutik 1978-ime
pinerdlugtuliorfiunerpausiméput —
distriktit isordlit pinerdlugtuliorfiå-
nginerpausimavdlutik.
taména nalunaerutigineKarpoK na-
lunaerusiame politimestereKarfingme
suleKataussut ilåta Leif Stenholt-ip
suliarisimassåne 1978 pivdlugo politit
kisitsisingordlugit nalunaerssåsiait
tungavigalugit.
pinerdlugtuliornerit nalunaerssuiv-
fiéne K’aKortOK autdlerpauvoK nuna
tamåkerdlugo avguaKatigigsitsineK
65 procentimik sivnerdlugo (piner-
dlugtuliortarnerit atautsimut issigi-
nenarput inugtåssutsimutdlo naler-
KiuneKarsimavdlutik). Påmiut tug-
dlerssortåuput nuna tamåkerdlugo
avguaKatigigsitsineK 62 procentimik
sivnerdlugo, tugdliuputdlo NarssaK
54 procentimik åmalo Sisimiut 46 pro-
centimik avguaKatigigsitsineK siv-
nerdlugo.
Ausiait tatdllmiuput avguanatigig-
sitsineK 27 procentimik sivnerdlugo,
kisiåne Nuuk åma Manitson avguana-
tigigsitsinermut Kanigtumitdlutik —
tåssa tugdleringnermikut 4 procenti-
mik åma 5 procentimik avguaKatigig-
sitsineK sivnerdlugo.
igdluatungåne Angmagssalik pi-
nerdlugtuliorfiunginerpausimavoK
nuna tamåkerdlugo avguanatigigsit-
sineK 82 procentimik atautdlugo.
UmånaK 79 procentimik, Thule 77
procentimik åma Upernavik 69 pro-
centimik avguaKatigigsitsineK ataut-
dlugo.
taimåtaoK igdloKarfit avdlat ta-
marmik avguaKatigigsitsineK atåusi-
mavåt:
Nanortalik 18 procentimik ataut-
dlugo, K’eitertarssuaK 10 procentimik
atautdlugo, K’asigiånguit 54 procen-
timik atautdlugo, Ilullssat 30 pro-
centimik atautdlugo åma Scoresby-
sund 33 procentimik avguaKatigigsit-
sineK atautdlugo.
K'eKertarssuaK avdlåussutøKarpOK
kisitsisit tåuko pinerdlugtuliortarneK
atautsimut issigalugo atorput. nakå-
semeK aserorterinerdlo ingmikårti-
kåine angnertunerussutigut pissutsit
taimaiginangajagput. taimåitoK na-
kåsemeK aserorterinerdlo pivdlugit
Sisimiune kisitsisit taima amerdlati-
gingitdlat — Ausiait taima amerdlati-
gissunik kisitsisitaKångitdlat, Leif
Stenholt nalunaerumine taima onarsi-
mavoK. taimaingmat Ausiangne pi-
nerdlugtuliortarneK tåssausimåsaoK
inåp nangmineK ilunåruteKarniardlu-
ne pinerdlugtuliomere.
kitåta avangnåtungåne tamarme
Diskobugte ilångutdlugo nakåserneK
aserorterinerdlo pivdlugit kisitsisit
angnikitsuinåuput. taimåitoK atau-
seK avdlåussuteKarpoK, tåssa K’ener-
tarssuaK, tåssane nakåserneK aseror-
terinerdlo pivdlugit angnertOKingma-
ta.
pinerdlugtuliortarnerit 58 procantå
tigdlingniarnerussut
Leif Stenholt-ip nalunaerutåne piner-
dlugtuliortarnermik inatslmik 1978-i-
me uniomutitsissarnerit ingmikårti-
terneKarsimåput. tåuna maligdlugo
iluanåruteKarniardlune imalflnit pig-
ssarsiniardlune pinerdlugtarnerit pi-
nerdlugtuliornerit tamarmiussut 58
procenterait. nakåserneK 15 procen-
tiuvoK, aserorterinerdle 13 procen-
tiuvdlune, OKantårnane inuit avdlat
pinik tigdligdlune atuinerit 8 procent,
arneriniardlune pinerdlugtuliornerit 3
procent, navianartumik pinerdlugtu-
liornerit åmalo inatsisinik uniontutit-
sivdlune kalerrisårinerit taimainga-
jagtutdlo 2 procent åma avdlat 1 pro-
cent.
pigssarsiniardlune pinerdlugtulior-
nerit, tåssa tigdlingniartarnerit, piv-
dlugit Leif Stenholt agdlagpoK, piner-
dlugsimassut 1/4-isa 100 kr. sivner-
dlugit pigssarsiarineK ajorsimagait.
pinerdlugtuliortut 90 procentisa mig-
ssait 5.000 kråninik kigdligssap atå-
nlput.
kisalo nalunaerume OKautigineKar-
simavoK, arnat angutitdlo 39 Kånger-
dlugit ukiugdlit ikigtunguit kisimik
pinerdlugtuliorsimassut. pinerdlug-
tarnerit tamardluinangajangmik su-
liarineKartarsimåput angutinik 15-i-
nit 39-nut ukiulingnit. taimåitumik
politéKarfingne atausiåkåne piner-
dlugtarnerit nautsorssorneKarnerat
Leif Stenholtip suliarissai inuit tåuko
tungavigalugit åma suliarineKarsima-
vok. bhc.
Meddelelse
Under forårssamlingen i 1977 vedtog Grønlands Landsråd at
anmode justitsministeriet om at fastsætte regler, hvorefter
der kræves førerbevis for at kunne føre traktorer, arbejds-
redskaber, bulldozere m.v.
Justitsministeriet har nu udfærdiget et udkast til sådanne
regler.
Reglerne går i store træk ud på, at traktorer og arbejdsred-
skaber kun må føres af personer over 18 år, der har førerbe-
vis til almindelig motorvogn.
For at undgå, at nyordningen skal medføre ulemper for fåre-
holdererhvervet, er det forudsat, at reglerne kun skal gælde
fer den kørsel, der foregår på vej, som benyttes af een eller
flere færdselsarter. Ude i terrænet vil der således fortsat kun-
ne finde kørsel sted med traktorer og arbejdsredskaber, selv
om føreren ikke har førerbevis.
De nye regler ønskes sat i kraft pr. 1. august 1979.
Den forestående ændring vil berøre personer uden førerbe-
vis, der har interesse i at kunne fortsætte med at være førere
af traktorer og arbejdsredskaber.
Sådanne personer bør derfor allerede nu indrette sig på at
skulle erhverve førerbevis.
POLITIMESTEREN I GRØNLAND
Godthåb den 13. marts 1979.
NarssaK.
K’aKortOK:
igdloKarfik ulåpuvfiussoK
i n usugto rpagssual i k
— såruname nuånitsåvoK tusardlugo
pinerdlugtuliornerit måne amerdla-
nerpaussut. pissutaussoKarsimåsaoK,
såtdie pissutaussut naluvåka.
taima OKarpoK K’aKortume borg-
mestere Henrik Lund, pinerdlugtu-
liornerit nalunaerssåtåne nuna tamå-
kerdlugo avguaKatigigsitsineK 65
procentimik Kångerdlugo K’aKortup
Kutdlersaunera pivdlugo OKauserissa-
mine.
—K’aKortOK Kalåtdlit-nunåta kuja-
tåne igdloKarfit pingårnerssaråt Små-
lo inugpagssuarnit omigarneKartar-
dlune, åma inåsugtorpagssuarnit,
Henrik Lund taima nangipoK. — ig-
dloKarfik Kalåtdlit-nunåta kujatåne
angatdlånermut KitiuvoK Narssar-
ssuarmit ungasingnane åmalo atuar-
feKarfiuvdlune nuna tamåkerdlugo
atomeKartunik ardlalingnik atuarfe-
Kardlune. isumaKarpunga taména
nagsataKartOK igdloKarfit avdlat a-
merdlanerssåinut nalerKiutdlugo suli-
niutinik angnertunerussunik — åmalo
igdloKarfingnut avdlanut nalerKiut-
dlugo K’aKortOK igdloKarfiuvoK ulå-
puvfiussoK.
— pinerdlugtuliortarnerit amerdla-
vatdlårnerånut igdloKarfiup avatånit
aggersimassut pissfltiniarniéngilåka,
Henrik Lund taima erssenrigsaivoK.
— kisiåne inåsugtorpagssuit ornigu-
tarnerat såniuteKångitsårneK ajor-
poK. igdloKarfik inåsugtorpagssuaKa-
rérpoK, åmalo inåsugtorpagssuit eKi-
terutarnerat navsuiarneK ajornartu-
mik pissflssutit ilagisinauvdluarpåt,
nauk pitsaungåtsiartunik inåsugtu-
nut iluaKusersåteKaraluartugut.
igdloKarfingme sulivfigssaerusima-
ssoKarpoK, tamånalo åma pinerdlug-
tuliortarneit amerdlåssusiånut pissu-
taussut ilagisinauvåt, kisiåne igdlo-
få
¥'
SIU.
mut
’J
nagguveKatigit
Inuit peKati-
glgsut, sulexatigigsut!
Karfingnut avdlanut sanigdliåkåine
måne sulivfigssaerusimassut amer-
dlasårssflngitdlat.
pinerdlugtuliortarnerit pivdlugit
nalunaerssåt tusautigssatut tigusi-
mavarput. såruname isumaliuterssor-
nernut åssiglngitsunut pissutauler-
sugssauvoK, Kujanarpordle tåkusi-
mangmat, tauvalo ajornartorsiut téu-
na OKatdlisigisinångorparput, Henrik
Lund taima naggasivoK.
kisKsisinik nalunaerssåtåinaK
K’aKortume politéKarfiup pissortå,
Hans Mogensen:
— pinerdlugtuliortarnerit måne tai-
ma amerdlatiginerat såruname ajå-
ssårnartåvoK, kisiåne tåssauginar-
poK kisitsisinik nalunaerssåt. tåssani-
lo sianigissagssatut ilånguneKarsimé-
ngilaK Nanortalik kommunip inuisa
800 migssait polititut sulivfigissavti-
ne najuganarmata. tamåna ilångut-
dlugo issigigåine pinerdlugtuliortar-
nerit pivdlugit nalunaerssflme nuna
tamåkerdlugo avguaKatigigsitsine-
rup 65 procentimik Kångersimanera-
nit K’aKortOK åpariartugssauvoK 32
procentlnarmik Kångisimalerdlune.
tauvale nalunaerssflme Nanortalik
KagfariartugssauvoK avguaKatigig-
sitsineK 18 procentimik inoraluarsi-
nardlugo 15 procentimik Kångerdlu-
go.
tamåna uvavtinut igdlersuiniutåu-
sångilaK, Hans Mogensen nangipoK,
isumaKarpungale pinerdlugtuliortar-
nen måne angnertårssflngitsoK. malu-
gisinåungilarput. kisitsisinik nalu-
naerssflme påsisinauvdluaraluarpara,
kisiåne uvdlut tamaisa tamåko naner-
tfltigingilavut. tamatumånga atatit-
dlugo puigortariaKångilaK igdlo-
Karfingne angnerussune tamane inå-
sugtualuit atautsimårdlutik angalau-
lersarmata imanalo atautsimårdlutik
tigdlingniaKatigigtardlutik. taimatut
tigdlingniarnerme sårdlo åssersåtiga-
lugo tatdlimausimagunik tamarmik
erKartånenartarput, tauvalo kisitsisi-
ngordlugit nalunaerssflme suliausi-
massut tatdliméusåput. igdloKarfit
angnerugångata inuit amerdlaneru-
ssut åma atautsimårdlutik piner-
dlungniartarput.
— isumaKarpunga KaKUtigoru-
jugssuaK aitsåt inuit atausiåkåt tig-
dlingniartartut. tigdlingniat tamati-
gut mardlåssarput amerdlaneruvdlu-
tigdlflnit, Hans Mogensen taima
naggasivoK.
pfisissanut avdlångåtåungitdlat
politimestereKarfingme sulenatau-
ssok Leif Stenholt, pinerdlugtulior-
tarnerit pivdlugit kisitsisingordlugo
nalunaerssflmik suliaKarsimassoK,
Hans Mogensenip issornartorsiuine-
ranut OKarpoK-.
— såruname inuit nikingåssutåt
taineKartoK atåsagåine K’aKortOK å-
parialårtugssauvoK Nanortaligdlo
Kagfarialårdlune. kisiåne påsissamut
matumånga avdlångåtåungitdluinar-
poK, Kalåtdlit-nunåta kujatåne piner-
diungniartarneK angnertOKissoK,
K’aKortordlo åma taimåitoK. nuna-
Karfit ilångunagit K’aKortup igdlo-
Karfia pivdlugit kisitsisit nuna tamå-
kerdlugo avguaKatigigsitsineK 66
procentimik Kångersimavåt. soKUtau-
vatdlångilarme 30, 40, 50 imalflnit
procentiugpat. pingårnerpåK unau-
vok, ilerKåssartunit angnerungmat,
Leif Stenholt taima naggasivoK.
bhc.
Henrik Lund.
Lærlingeskole-handelseksamen-fagprover-specialkurser
8