Atuagagdliutit - 14.05.1980, Qupperneq 15

AG
Hudsonip kangerdliumarnane Ja-
mes Bayimut atasson atugartu-
jussusermut ilångunexåsassumik
imaxartox Quebec Cityme kater-
ssorsimassunut sarxumiuka-
miuk. »James Bay aningaussati-
gut inussutsikutdlo Quebecime
sujumukarnigssamut matuersau-
tauvoK, Quebecime nålagkersui-
nikut patajåinigssamut matuer-
sautauvoK,« katerssorsimassu-
nut nuånarrateKissunut OKarpoK
nangitdlunilo: »oxautiginexar-
KigsinaujungnåisaoK nuname tai-
ma pisujutigissume pitsuvdluta i-
nunerput.«
Bourassap pilerssårutivia u-
nauvoK, kuit ilait tatdlimat arfi-
neK-mardlugdlo akornimtut —
tåukualo ilait Amerikame avang-
nardlerme anginerpånut ilauvdlu-
tik — sapussuarnik sanavfigine-
Kåsassut imalunitdlo ingerdlane-
rat avdlångortiterneKåsavdlune,
tatsit nangminea tasingortitag-
ssat 10 pilersineKåsassut, taima-
tutdlo saputit åssigingitsut 218-
it, tåukunungalo ilautitdlugit ta-
måne 1971-ip tungånut kuit tåu-
kussut avKutigineKartarnerisa
saniatigut avdlatigut piorsaivfi-
gineKarsimångitsume avxuser-
ngit tingmissartoKarfitdlo. tauva
ervngup nukingata kagdlerup-
ingniliorfit arxanigdlit ingerdlati-
savai, tåukulo katitdlutik ukiu-
mut kagdlerup-ingniliarissåsavåt
100 milliarder kilowatt-timenut
nalerxutox. kagdlerup-ingnera
taima angitigissoK Amerikame a-
vangnardlerme tamarme atugau-
ssup (1971) Kulerarterutåta mig-
ssigå, Canadame nangminerme a-
torneKartartup agfånit angineK,
tåssalo nåmagtorujugssusavdlu-
ne Amerikap kangiane igdloxar-
figssuit kagdlerup-ingneranik a-
jornartorsiuteKarnerata sujunig-
ssamut ungasigsumut ajornartor-
siutaujungnaernigssånut.
misigssuineKångilaK
kisiånile aperxuterpagssuput
Bourassap agtungitsugai avisi-
liortunigdlo katerssortitsinexar-
mat onauseKarfigiumångisai.
nuna James Bayimut ilaussoK
350.000 kvadratkilometerit mig-
ssåne angissuseKarpon, tåssa
Norge angerxatigalugo, Englan-
dimit anginerungåtsiardlune
Danmarkimitdlo arfinex-pingaso-
riardlune angineruvdlune. avdlor-
niussat sanimukartut 49-nit 55-
inut atavoK, kujatålo orpigpag-
ssuaxaxalune, avangnarpasing-
nerussordle masarsugtujuvdlune
Keriuåinardlunilo. tåssalo tåssane
pinenarpoK ingmingnut ataxati-
gigsunik imertigut atortoxaler-
nigssax. tamatuma naussut silav-
dlo ingmingnut KanoK suniute-
Kartarnerånut kingunexarsinau-
nera Bourassap erxartungilå.
oxautigingilålunit taimatut pi-
lerssåruteKarneK sujorxutdlugo
sunik misigssuisitsinexarsima-
nersoK. kingornale påsissorne-
KarpoK angnertumik issigalugo
misigssuisitsineKarsimångitsoK,
aitsåtdle pilerssårutaussup sar-
Kumiunexarérneratigut Bouras-
sap dollarsit 30 miil. migssinge a-
ningaussallssutigai taimatut pi-
lerssåruteKarnerup erxortunera
misigssuinertigut åssigingitsuti-
gut takutiniardlugo. taimailine-
Karérmat suliagssap agfå sujug-
dlex autdlartineKarpoK. kisalo
Bourassap emartungitdluinarpå
tamåne OKarneratut »nuname sui-
sagtume iluaKutigineKångitsumi-
lo« Cree-indiånerinik ardlalingnik
tbsintilingnik inoKarnera, åmalo
pilerssårut tåuna torKåinartumik
kingunenartugssaussoK Quebe-
cip avangnarpasigsuane Cree-in-
diånerinut 7500-nut Inungnutdlo
4500 tamanut.
tamåne inussut najuganavig-
sut Bourassap nautsorssutigi-
ngitdluinarpai, nunavdlo Karssut-
sivigitiniarneranik pilerssårutau-
ssut tusatsiautåinartigut tusar-
pait. junime 1971 nålagkersuissut
penatigit Cree-indiånerit nalunae-
rasuarfigalugit Kinuviginenarput
ikiorKUvdlutik.
»uvagut, Cree-indiånerinut siv-
nissussugut, James Bay pivdlugo
pilerssårutaussumit agtorneKar-
tugut pilerssårut isumaKatauvfi-
gingilarput, isumanaravta kiggi-
ssat kisimik nunagissavtine sapu-
siornigssamut pisinautitaussut,«
agdlagput nangitdlutigdlo: »tai-
måitumik ministere Kinuvigårput
atugagssane inatsisinik tungave-
Kartut atordlugit Kanordlunit i-
liordlune akuliuniarnerit unigter-
Kuvdlugit.«
taimailivdlune tamåne najuga-
Kavigsut »ukiune untritilingne pi-
lerssårutaussut angnerssånut« a-
kerssunerat autdlartipoK, aut-
dlarKåumutdlo isumaKarnarsiga-
luarpoK nålagauvfit penatigit nå-
lagkersuissuisa tåuko tapersersu-
sagait. Quebecip avangnarpasig-
sua Northwest Territoriap ilagi-
ssåtut 1912-ime atorungnaeralu-
arporme, 1930-mile emartussuti-
kut aulajangerneKarpoK tamåne
najuganavigsut pisinautitauvfisa
atarKinenarnigssåt nålagauvfit
percatigit akissugssauvfigiuåsa-
gait. december 1971-ime indiåner-
nut avangnarpasingnerussumitu-
nutdlo tungassut pivdlugit mini-
steriussoK KanoK-iliuseKarpoK
tamatumingalo ugpernarsaivdlu-
ne: »nunat indiånerit nunagissait
akissugssauvfigaka, taimåitu-
migdlo soKutigissait igdlersorta-
riaKarpåka.«
sunaiivfale nålagkersuissut pe-
Katigit erngerdlutik tunuarput.
James Bayimut pilerssårutau-
ssok nuånarineKångilaK, kisiånile
nunap ingmikortuane nålagkersu-
issune partéKatigissat sarKumi-
ssumik isumanatauvfigineKaru-
mångitdlat ilåtigut pissutigalugo
nålagkersuinikut ingmikorniar-
tut franskit-canadamiussut nå-
lagkersuinikut pissauneKaleriar-
tuinarnerat ilåtigut pissutigalu-
go. tamatumalo inernerivå una:
nunat penatigit nålagkersuissui-
sa indiånerit Inuitdlo 250.000 dol-
larsinik akuerssissutenarfigait
penatigigfingmingnut aningau-
ssalersutigssånik, tamatumunga-
lo taorsiutdlugo nangmingnérdlu-
tik kisimik akerssutariaKalerdlu-
tik.
erKartussissutigut
suliagssångortitsinex
1972-ip Kåumataine sujugdlerne
pexatigigfigssuit piginangorsar-
put. Indian Association of Que-
bec åma Northern Quebec Inuit
Association suleKatigigdluarxig-
sårput tamarmigdlo ingmfkut i-
natsisilerinermik åmalo naussut
silåinauvdlo ingmingnut ataxati-
gingnerånik påsisimassanar-
dluartunik atorfinigtitsivdlutik.
James Bayimik pilerssårusiax ta-
marmiussumik akerssuvfigiu-
mavdlugo nautsorssutigåt, aprili-
milo 1972-ime James Bay Deve-
lopment Corporationimik, piler-
ssårutip tåussuma piviussungor-
tiniarneKarnigsså pivdlugo nålag-
kersuissut pilersisimassåinik er-
Kartussagssatut unerdlutiging-
nigput. tamatuma nalåne sanaor-
tornerit sujugdlit autdlartinexa-
rérsimåput, indiåneritdle Inuitdlo
aulajangersumik OKausexarput
taimailiorneK autdlarnåumutdle
pisinautitauvfingmingnik nunat
pexatigit nålagkersuissuinut nu-
navdlunit ingmikortortåne nålag-
kersuissunut tuniutingisåinarsi-
massamingnik narrunarsaineru-
ssok. åma inersussutigisinauvåt
nunap 1912-ime tuniuneKarnera-
nut tungatitdlugo ersserxivigsu-
mik pingårtitdlugo oxautigine-
xarsimassoK nunap ingmikortua-
ne nålagkersuissut tamåne naju-
gaxavigsut pisinautitauvfinik xa-
nox-itåssunik påsinartungortitsi-
sassut, taimailiortoxångisåinarsi-
massordle.
erxartussissutigut suliarititsi-
nex ukiup agfåne ingerdlavox.
påsisimassaxartut untritiligpag-
ssuit kigdlisiornexarput. taimaili-
ikårtarfit avKUserngitdlo Quebecip avangnarpasigsuane indiånerit Inuit-dlo nunåne atorneKardlualersimåput.
nexarérmatdlo erxartussissup
Albert Maloufip ama ukiup agfå
atorpå erxartussutigssame ilusi-
lernigssånut. 1973-ip ukiåne er-
xartussut sarxumerpox, tamar-
migdlo tupåtdlautigissånik indiå-
nerit Inuitdlo isumaxatiginexar-
put. erxartussissox Maluof er-
xartussivox pilerssårutauussox
errunardluinax unigtinexåsassox,
agtornexarxisångikatdlartordlo
tamåne najugaxavigsut pisinau-
titauvfé pivdlugit tamåne najuga-
xavigsut nålagkersuissutdlo a-
kornåne ersserxigsumik isumaxa-
tigissutexarnigssap tungånut.
nunap ingmikortuane nålagker-
suissut tupagtitaorujugssuarput.
erxortusorissaminik matuminga
aulajangiussiuarsimavox tamåne
najugaxavigsut pilerssårut piv-
dlugit agssortutexatigiumanagit-
dlunit, åmalo Robert Bourassa pi-
ngåkujugdlune oxarsimavox su-
milunit nålagauvfingmut pigi-
ssagssångortitsinexarsinaussox
taimailiornigssax tamanut soxu-
tiginartusagpat.
erxartussuminut pissutaussu-
tut erxartussissox Malouf suliag-
ssångortitsissut (indiånerit Inuit-
dlo) igdlersutigissait pivdlugit ag-
dlagpox:
»ugpernarsautit misigssorxig-
sårångavkit tauva påsissarpara
suliagssångortitsissut pisinauti-
tauvfingmik suliarissarsimassa-
mik aserornexarnigssanut aker-
dliunermingne erxortumik pissut.
naussunik umassunigdlo aserui-
nexarérsimavox. sulianutdlo må-
na ingerdlatarinexartunut tunga-
titdlugo sule angnertumik aserui-
nexartugssauvox. ajoxutigssa-
nigdlo sule angnertunerussunik a-
seruinerussunigdlo pissoxåsaox
suliax angnertusigalugtuinartit-
dlugo.
tamåne kuit angnerssait avdlå-
ngortitdluinarnexartugssåuput.
ingerdlanerat kipitinexåsaox,
migdlinexardlune, agdlinexardlu-
ne imalunit avdlåkortinexalerdlu-
ne. avdlat taserpagssuarnut kåg-
tugssångortitdlugit pingitsailine-
xåsåput. kuit ingerdlanerinik av-
dlångortitsinerit tasernigdlo nu-
tånik pilersitsinerit taserpag-
ssuarnik xarssutsissungortitsiså-
put. kuit narxe sinaitdlo nunguki-
artusåput. nunat panertut ang-
nertut xarssutsiviginexåsåput.«
pingortitarssuarmutdlo kingu-
nerissagssanik taiguinine ima
naggaserpå:
»ugpernarsautit takutipåt pi-
lerssårutit tamåko tingmissanut,
aulisagkanut, nerssutinut imerni-
lo umassunut tamanut aulajangi-
ssussumik suniutexåsassut, ta-
månalo aulajangerfigisavdlugo
nåmagpox. nerssutit ikilingåtsiå-
såput. suliagssångortitsissut nu-
nap inerititainik atuisinaujung-
nåisåput. nunane tamatumånga
agtornexartune autdlainiarsinau-
jungnåisåput, piniarsinaujung-
nåisåput aulisarsinaujungnåisav-
dlutigdlo. naussut silåinauvdlo
tamåne oximaexatigigsumik nali-
gigdlutik ingerdlanerat agsut ulo-
rianartorsiortitaulfsaox. inussu-
tigssat ingmingnut ataxatiging-
nerat aserornexardluinåsaox. pi-
ngortitax tamarme avdlångordlu-
inåsaox.«
tamatuma kingornatigut er-
xartussissup Maloufip unerdluti-
ginexartut (James Bay Develop-
ment Corporation) igdlersutigi-
niagait isumerfiginialerpai, suli-
agssap ingerdlanerane tåukua ilå-
tigut oxautigalugo pilerssårutip
Amerikap avangnardliup kuisa anginerpåt ilåt QuebecimTpoK. uvdlumikut tamåko nukiliutinut atortulerssutitigortineKarput amerika-
me avangnardlerme suliorfigssuarnik inugdlit nukingmik pilersorniardlugit.
15