Atuagagdliutit - 29.05.1980, Blaðsíða 7

AG
igdlutorKat Nanortagdlip pisoKartåne. såmigdliuvdlutik nåparsivik savaussausivigdlo, talerpigdliuvdlutigdlo igfiorfik imiorfigdlo.
Stenhuse i det gamle Nanortalik. Til venstre ser man bødkervaerkstedet og gedestalden og til højre bageriet og bryggeriet.
Frederik Silassen nulialo Maria, iluliarmio.
der stammer fra llulissati nord.
Frederik Silassen og hans kone Maria,
natserssuit
nunane
sikorssuit pingåruteKaxaut nunavtine igdloxarfTt
kujatdlersånut inugsiarnersunik inulingmut.
agdla., åss.: Jørgen Fleischer
sikorssuit tulåvdlutik
avingalitdlarångata
pissagssaKarfiuvdlutik
katerssuivfiugpatæ
kitårssuaK senersimåK
utarKissardlo uvdlulån
Kavangmut kåkak KimanaKl
taimatut verseKarpoK nunavtine
erinarsslltit nuånarineKarnerpåt
ilåt. taigdliortorssuarput Henrik
Lund erssersitsivdluarpoK sikor-
ssuit tåkuneråne misigissytsinik.
sikorssuit pissagssanik tikiussi-
ssarput. nuénårneK ikinenarta-
raoK Kavaup timatåne, sikorssuit
tutsiuneiat »kitårssuaK senersi-
Riån« issigssaulerångat. Henrik
Lund intingorpon nunavtine ig-
dloKarfit kujatdlersåne ukiut 100
sivnenartut matuma sujornagut.
taimanernit pissutsit avdlångor-
simaKaut. niuvertugssanarférå-
ngtisimagaluardlune Nanortalik
sgdlisimavoK igdlonarfingordlu-
he nutåliaussoK. sulile pingorti-
taK taimåipoK. upernåt taimaisa
sikorssuit erssertarput puissinik
nagsardlutik. taimailigångat na-
vait ernigsivértitaraut kipartar-
dlutigdlo natserssuarniardlutik.
kitårssuaK senersimån alutor-
ssautiginarpoK nanigtukut Na-
Wortalik pernåumik tungmarav-
ko.
autdlarpunga BagsværdimTt
såruname uiartererujugssuarnår-
dlunga aitsåt natserssuit nunåt
tikipara. Nanortalingmut tikerår-
dlunga autdlarpunga Bagsværdi-
mit Københavnip avatingåtsiå-
®it. Bagsværdip avisiane årnig-
ssQparput takornarianut tunga-
titcUugo avisiliarput, uvdlune si-
samane ulapårfioKissunne uvdlor-
tout nal. ak. 15 sulivfigissardlu-
git. taimåikaluartordle pivfigssa-
Karsimavunga taserssuit Furesøp
kma Bagsværdip tasiata sinaisi-
gut pisugtuarnigssamut, orpig-
Pagssuit pilutanigkalugtualersut
akornisigut. angatdlavik alianae-
KaoK. Danmarkimiuna upernat-
dlarKigsoK, sftrdlo taigdliortor-
ssdp Holger Drachmannip OKau-
tigigå: nunavtine måje avdlanit
nagdlernigssaKångilaK!
emumlpoK aputip sermivdlo
nålagauvfianut utemigdlune. ta-
matumdnåkumiuna aitsåt ukior-
tugut aprile Kåumat! Narssar-
ssuardle aputaerdluinalerérsima-
vok orpigkatdlo pilugtagssait
suångarivigsimavdlutik.
akiinerit ardlalialuit seKinarig-
ssuarme utarKisimavdluta heli-
kopterimik nangåtarpugut Na-
nortalik sujunerfigalugo.
tamåssa sikut puissitdlo
Kulåningånitdlo takuvdlugo ig-
dloKarfik nuånerunavigpoK. sia-
maseKaoK, ilanutaringnut atausi-
åkåginangajangnut nautsorssfl-
ssanik igdlonardlune. tamåne ta-
kuvara nunavtine ilivenarfit ku-
ssanarnerssåt. issigingnårtitsi-
ssarfigtut ungeriartortunik igsia-
vigssalersorsimassutut suliau-
vok, kugssangajåme kangerdliu-
marngup alianaitdluinartup timi-
nguane. såningassorujugssuaK
KaKortOK cementiussoK nåparne-
KarsimavoK kangimut isuane sig-
ssap Kulinguane. ilivenarfik Tage
Nielsenip titartagarå.
sordlume avane mérauvfigisi-
massavnut tikinartunga. Avang-
nåne piniartoKarfit nunavtalo ku-
jaterpiå åssigissuteKaKaut. tamå-
ssa sikut puissitdlo. natserssuar-
niarneK autdlartlsimavoK ardlag-
dlitdlo kipakåsimåput piniariar-
dlutik. åmåko arnat sigssame pi-
lagtut inungnit unguneKarsimav-
dlutik. tamåssa igdlarpalåK inuit-
dlo Kunguj ulassut.
nunavta kujaterpiåne avangna-
mutdlo sineriåne sule uvdlumikut
kalålenarpoK inugsiarnersunik. i-
nuit nalussardluinait Kungujulav-
dlutik aperissaraut: ivdlit kinå-
nginerivit, suminginerivit?
inuit pissusiat måne avdlauv-
dluinarpoK. kiavmitauvame tug-
dline isumakulåtigisavå sineri-
ssap Kernane igdloKarfigssuar-
me? ingmivtinume sussagssa-
riungnaeriartuinarpugut.
nunavtine orpigpagssuit
Nanortalik igdlonarfik evKiluit-
såvoK. Kivdlertåssakut imiårnat
pCikue avdlatdlo ernagkat måne
takugssåungitdlat. suna tamar-
me emigsisimanarpoK, nuåner-
pordlo avKUsinertigut pitsauv-
dluartutigut inerdlaoruj ordlune
bilit emarsautiginguarnagit.
igdlonarfik Kenertame manig-
sumlpoK kangerdliumanérarpag-
ssualingme. silasenigame naggo-
rigpiångilan, orpigkanik sujumu-
gagssanarnane. akuneritdle mar-
dlugsuit ilungmukaråine tikita-
rianarpoK nunavtine orpigpag-
ssauKarfituan Tasermiut kanger-
dluamtOK K’inguane. orpit avåla-
Kiakulåt tamåne méterit arfinig-
dlit anguvdlugit portutigilersar-
put. tamåmportaoK nunavtine or-
pingnik ikussuivfiusimassut pi-
ngasåssut ilåt. Sibiriap orpia
mernutaussalik nunavta aussåne
nausinauvdluartoK påsinenarsi-
mavoK. maigtungårame Ntip au-
ssåta nigdlatårnga agdlåt akorsi-
nauvå. ukiup issinga pemutåu-
ngilan nunarput orpenånging-
mat, aussardbuna kiagssaileKi-
nartoK. Sibriap ukiua nunavtinit
pingasoriåumik issingnerusinau-
ssarpoK, tagpavnale orpigpagssa-
ruarujugssuaKarpoK.
orpigpagssuanalersugssauvu-
gutdligtin. radioavisime nanigtti-
kut tusarparput Tasermiune iku-
ssugkat Europamisut siligtigi-
ssunik kanånalerumårtut ukiti-
ngtin 200 Kångiugpata!
nunarput nangaunerussoK
Nanortagdlip igdlonarfiata piso-
nartå KaKutigortumik alianåi-
poK, ineriartornerssuarmit agtor-
neKångivigsimavdlune. tåuna nu-
navtinit nangaunerussoK ernåi-
ssutigssat avdlångorsimånginer-
påt ilagåt.
intisungnivne kåmalautima
Frederik Silassenip unuit ilåne a-
ngatdlåpånga méraunermine ig-
dloKarfigisimassamingnut. tåuna
ilisimassortarigatdlardlugo issi-
gissåka CimaigikalusoK. takusori-
lerpåka inuit ulapårtut. nanga
plastikinik kuminigdltinit nar-
dlingnik, tåssa erisånik (amernik
memuigkanik) atugkerssorsi-
mavdlutik korerssuarnut avale-
KUtémanik nuitissanut imiutdlu-
git angatdlåpait orssut nivdlalår-
tuinait sujatsiviup tungånut. iga-
piltinersstip kångusaussup sinåne
angut utornagssaK nimavigsoK
nenarpoK korit tikitinenartutdlo
imait igarssuarmut ikissardlugit.
arnan utornånguan sagdlormut
parngutmalerneK Kilertivarssu-
ngualik, merKuertiternernik sér-
ninilik nungutdlarnernigdlo ka-
milik, nissugtuivfiane igsiavon
sujatsivik Kissutdlagtårdlugo.
puj ortautinguan kingmivenå-
ngitsoK atunissorujugssuaK king-
miarpå, nungujugsimavordlo ki-
nånguane tamåt sugssåkérdlugo
kigutingue nailisimassorujug-
ssuit nuivdlutik.
åjuna pisiniarfik nalinginarnik
niomutigssalik, åjunalo igfiorfik
imiorfigdlo kisalo igdloKarfiup
diskotekia, nåparsivik. tåssane
nuånivigsumik tåpagtarput nå-
partat nåpartagssatdlo tulåusso-
riardlugit.
intinerdle alianaitsuinauvdluni-
lo nuånårnerinåungilaK åma tai-
mane. sujatsiviup Kanigtuampon
nåparsimavitOKaK. sakiagdlug-
tut salugtut asingassutdlo issait
Kamunga isersimassutut itut se-
Kinissårujårput nitserarfitik ti-
guvdlugit. ardlanartut emåmiui-
nit aggersimåput arritsumik to-
Kujartordlutik. Frederik uvanga-
lo nalungilarput taimane sakiag-
dlugttivdlune Kanon isimassoK.
nangminerme åma sakiagdlugsi-
mavugut iluanårdlutale ånagsi-
mavdluta...
igdloKarfitonaK sordlume ka-
terssugausiveKarfigssatut iluar-
sarttitinagaK. taimailissugssau-
vorme. kommunip avdlångutsaili-
niarpå.
issigissat nuånersungortipait
tikeråt natserssuit nunåne Kasug-
karsimårsinåuput pingortitar-
ssuan inimitcOisårfigineKarsimå-
ngitsoK atausioKatigalugulusoK.
silarssuarme ardlaKarunångit-
dlat hotelip matuanit puissivfiu-
sinaussut. Nanortalingmile tai-
mailiorneK ajornångilaK. igdlo-
Karfingme hotelinit pingastissu-
nit mardluk tasiussaussamlput
Kånarssuit Kutårdltissunik ingig-
ttit tungånut alianaivigsumik i-
ssikivilingme. tamåne Kiviagan i-
nornerungångilaK avane seKiner-
sstip kåvinalersarneranit.
Nanortalik uvavnut tåssåusa-
vok igdlonarfik alianaitson inug-
siarnersunik inulik. ernaimåsavé-
ka ikingutit akornåne katisimaor-
tarnerit nuånersut erinarssuatår-
nertagdlit. misigissatdle åma kiv-
dlingnartonarput. utornait ig-
.dluamiut ilåt onarpon: nuånårpu-
nga tonutinanga takugavkit.
borgmesterip intisugtup erni-
nguata pinguanatine uparuartti-
pai: åkavna angut ajtingitson sai-
masson!
inuinuko issigissat nuånersu-
ngortitarait. ilumårton tamåna
Nanortalingme uvdlut ugpernar-
sarpåt.
KajaK Nanortalingme sule tåmarsimångilaK. ungatdliuvdlune erssipoK niorKUtigssior-
fik.
Kajakken er endnu ikke forsvundet i Nanortalik. I baggrunden ses produktionsanlæg-
get.
7