Atuagagdliutit - 29.05.1980, Blaðsíða 17

t
ne najugaKardlune, tåssångånit-
dlo umassut inungnut autdlarti-
tardlugit. Sedna, imap arnå utor-
Kan aorfit anånånik tjuktinit tai-
neKartarpoK.
Beringip imåta nunartaine kul-
turime nerssutinik titartagkat i-
nungnik titartagkanut sanigdliu-
kåne takussariaKarpon inuit er-
KainartortaKånginerussumik ti-
tartarneKartarsimassut. nerssu-
tit umassut inussutigineKarput.
nerssut pingårnerssauvon inuit a-
vatangissimingnik påsingningne-
råne. taimåitumik saunernik sa-
nalugtartup nerssut pingårtine-
ruvå. nerssut piniagkatut pissari-
ssagssatut inup soKUtigissarå, i-
nungmile pingårnerssaussoK tå-
ssauvoK inup KanoK-iliornera.
inuk pingitsailineKarpoK ner-
ssutip piniagkap issikua Kanordlo
pissarnere tamaisa ilisimåsavdlu-
git. nerssumik åssilivdlugo titar-
tainen tåssauvoK tåussuminga
PåsingningneK, namagtuiniaineK
Pissanarsinaunerdlo.
eskimop erKumitsuliortarne-
rata atorneKarKilernera
Beringip imåta nunartaine kultu-
rime erKumitsuliornermut aorfup
tågåvanik atortoKarneK ilisar-
nautautitdlugo kulturimile tåu-
ssuma tugdliane saunermik tug-
tuvdlo nagssuanik atortonarneK
n^alungnarneruvoK. tukat KaKU-
tiguinan pinersausersorneKartar-
Put. tamatumunga navsuiautau-
sinaugunarpoK tugtuniarnerup
PingårtineKarnerulernera.
nuna piniarfigineKarneruler-
Pok tugtunigdlo nujuitsunik pigi-
ssaKartoKalerdlune. erKumitsu-
hornerme ilutsit KanoK-ineritdlo
avdlångorput.
ukiut 1700-t tungånut atassut
eskimut Asiamitut erKumitsuli-
°rtarnerånut tungatitdlugo ilisi-
jnassaKarfiungitdlat. ukiunit tåu-
kunånga navssåt ikigtuinåuput,
ukiutdIo tåuko perKigsårutdlugit
nalunaerssuivfiusimångitdlat. a-
kerdlianigdle ukiut 1700-mit
1900-mut ingerdlanerine emu-
nntsuliat Moskvame, Leningradi-
fne, Magadanime Anadyrimilo
katerssugausivingne piginenar-
dluarput. tåukunane piginenartut
takutitsiput Beringip imåta nu-
^artaine kulturimitdlo ercumit-
suliornerup ataKatigigdluinarne-
ranik.
ukiut 1700-mit 1900-mut inger-
ulanerine sananenardluartarsi-
Hnåput aorfit, arferit, puissit,
Kingmit tingmlssatdlo åssinge a-
^gissuseKaraj ugdlutigdlo 2-8 cm-
‘nik. sanåt tåuko inonutainut år-
huagssatut nautsorssflssåuput a-
Wssanut merssOnenartartut. Ki-
Perugkat ilarpagssue pinersau-
SersorneKartarsimåput tårnernik
Denne artikel findes i sin hel-
hed på dansk i tidsskriftet
Grønland nr. 2-3,1980.
»sCinersut sulugtagdlit« ukiut untritigdlit
■nit 5.-nut atuneråne pissut.
»Vingede genstande« fra 1. —5. århund-
rede.
titarnérKanigdlo agtikutigigsåg-
kanik kigartuivfigalugit. taima-
tutdle pinersausersuineK ugperi-
ssarssornermut tungatineKa-
rungnaersimavoK. taimatut isu-
maKarnermut ugpernarsautåu-
put sunigdlunit tamanik piner-
sausersuisimanerit, Beringivdle i-
måta nunartaine kulturime sut pi-
niarnermut tungåssuteKartut ki-
simik pinersausersorneKartarsi-
mavdlutik.
ukiut 1800-t nåjartulernerine
arfangniat takornartat Tjukotka-
mut tikitaleralugtuinarsimåput,
niuvertutdlo tamånimiunik niu-
verfigingnigkiartuinardlutik. sa-
nalugkanik takornarianut tuni-
ssagssiorneK autdlartipoK. tama-
tumunåkutdlo erKumitsuliorner-
rae avdlångornerssuaKarpoK. må-
namut uvdluinarne inunermut a-
vigsårtitagssaunane ilausima-
vok: pujortautigissaK åssilissa-
nik agdlalersorneKarsimavoK, u-
miap Kuleruå Kagtunerssalingnik
kigartuivfigineKarsimavoK, imer-
tautip ipua aorfup tugåvanit sa-
nånik ivertissuivfigineKardlune
pinersausersugauvoK. erKumitsu-
lianigdlo tuniniagagssanik sana-
ssalernermut penatigititdlugo er-
KumitsuliorneK inunermut ata-
ssuneranit, piniarnermut ugperi-
ssarssornermutdlo atassuneranit
kångartineKarpoK.
arfangniarnerdle anersåkut su-
liatut itutut sule misigineKartar-
poK, erKumitsuliornermut ilångu-
nenartitdlune eskimop erKumit-
sulioriausianit avdlanit avdlåu-
ssuteKalersitsissardlune.
1920-kune saunernik sanalug-
tartut piniartunit tugtutilingnit-
dlo peKatigingnit åssigingitsunit
pissut ukiunerane Uelenime ka-
terssfltalerput. tåssanilo 1931-me
sånavingmik atajuartumik piler-
sitsineKarpoK, tåunalo ukiune ki-
ngugdlerne 50-ine tjuktit eski-
mutdlo erKumitsulioriausiåne Ki-
tiusimavoK pingårtOK.
Uelenime saunernik sanalug-
tartut måna tamatuminga ani-
ngaussarsiuteKartutut nålagauv-
fingmit akilerneKardlutik ernu-
mitsuliortuput, ilait ardlagdlit
nersornausigaussarsimavdlutik.
Uelenime tåssane eskimot tjuk-
titdlo erKumitsulioriausiata ing-
mingnut katigunerat sukasumik
ingerdlavoK. tjuktit eskimutdlo
erKumitsuliortuisa åssilissanik
kigartuinerit aorfuvdlo tugåva-
nik Kiperuinerit åssigit sanassar-
pait. taimåitordle tjukterit erKu-
mitsuliortuisa sananerussarpait
tugtuteKarnermut tjuktitdlo OKa-
lualårutitoKåinut tungassut, ig-
dluliortardlutik, såkuliortardlu-
tik atissaliortardlutik avdlalior-
tardlutigdlo tjuktit periausiat a-
tordlugo, eskimotdle sanajuma-
nerussardlugit arfangniarnermut
tungassut avdlatdlo eskimonut i-
lisarnautaunerussut.
erKumitsuliorneK taineKartu-
tut ineriartorpoK ilutsit mardluk
atorneKardlutik: KiperuineK åssi-
lissanigdlo kigartuineK. inussa-
nik avdlanigdlo KiperuineK ang-
nertumik issigalugo periausitor-
Kamik avdlångorsimångilaK: pi-
viussuserpalårneK, erKumitsuli-
ornermut suniutinik tugdluarså-
rineK, iluserissuseK nalerKatigig-
sårinerdlo pigineKardlutik. tai-
måitordle itinerussumik isuma-
Kartitsinerit taorserneKarput pi-
niartup umassut KanoK aulariau-
sinik tagpissuseKarneranik. sa-
nåt umåssuseKarpaluvigtarput i-
nungavdluinartuvdlutigdlo. pi-
ngortitarssuarmut Kanigdluinar-
ssuseK, åmassunik påsisimang-
nigdluarneK silarssuarmigdlo i-
ngerdlåinardlune nuånårutiging-
ningneK misiginarput.
Kangånitdle pissarneK malig-
dlugo nerssutåinarnik pingorti-
tarssuarmutdlo itinerussumik i-
sumaKartitsivdlune malungnau-
teKartumik KiperuineKartitdlugo
tauva KiperueriauseK 50-ikut i-
ngerdlaneråne KanoK imaKartine-
Karnermigut aulajangissumik i-
»auvermik pilangneK«, aorfup tugåvanut Kalipautilingmik kigartugaK. Østkapimit 1920 — 30.
»Hvalrosflænsning«. Farvelagt indridsning i hvalrostand. Fra Østkap 1920 — 1930.
neriartorsimavoK. taimailinerme
inuit inunerat OKalugtuariniarne-
KalerpoK piniarnermilo misigi-
ssartagkat nerssutitdlo ingming-
nut kamåutarnere. saunernik sa-
nalugtartup inuit uvdluinarne su-
liarissartagait OKalugtuarilerpai,
tåssa sanåmigut. tåssa sunut pi-
ssusiviussunut ineriartorneKar-
poK. taimåitordle emåissutig-
ssarpalårtitsineK KimåneKarane.
åma åssilissanik kigartuineK
takussagssaKarnarnerulersitsi-
nermut ineriartorsimavoK. 30-i-
kune imamut Kanigtume inuneK
peratårtungitsumik kigartuini-
kut OKalugtuarineKartarpoK sut
ingmikualugtortaussut erssersi-
neKaratik titarneritdlo erssersit-
sissuinait atordlugit. eskimot nu-
naKarfiåne Østkapime taimatut
kigartueriautsimut iliniarfeKa-
ngajagtumik oKarneK ajornångi-
laK.
ingmikut soKutiginauteKarne-
russut tåssa aorfit tugåve OKa-
lugtuatorKanik åssiliartalersug-
kat. tåuko takussutigssåuput pe-
riausitomap sule atorneKardluar-
neranut. åma anersånik ugperi-
ssaKarnermik takussutigssau-
juarput. OKalugtuane inugtau-
ssut pingårnerit tåssåuput åma-
ssut, sivikitsumik inugtut issiko-
Kalersartut inugtutdlo pissusiler-
sordlutik.
OKalugtuatomat saniatigut ki-
gartorneKartarput emumitsulior-
tup Kanitåne takussagssaussut,
ugpernarsautigssartalingmik o-
KalugtuarineKarajugtut. inuitdle
aulajangersimassumik kinåussu-
seKarneK ajuinarput. inuit aulaja-
ngersimassut kinait sananeKar-
neK ajorput, inuitdle nalinginau-
ssut kikdsinaussutdlunit åssi^g-
slnardlugit.
sordlo matumane oKautigine-
Kartutigut takuneKarsinaussoK
eskimåt Sibiriame kulturiata ine-
riartornermine avKutå sivisusi-
mavoK atassuinauvdlune, agdli-
nerpausimavdlune taimanerssu-
aK Beringip imåta nunartaine
kulturime nutångorsarneKarsi-
mavdlunilo ukiune nutåjuneru-
ssune, erKumitsuliortup erKumit-
suliorneruvdlo pingåruteKarnerat
tunga vilissumik avdlånguteKar-
simavdlutik. eskimut erKumitsu-
lioriausiat erKumitsuliorneruvoK
umåssusilik, ineriartortoK nutå-
nigdlo avKutigssarsiortoK. ukiu-
ne måkunane KiperuissarneK åssi-
lissanigdlo kigartuissarneK ki-
ngumut ineriartortineKarpoK nu-
tåmik ilusilerdlugo, aorfit agdle-
rue arferitdlo sauné atordlugit, a-
tortugssat aorfup tugåvanit ator-
neKartartutOKaussumit avdlauv-
dluinartut. atortugssat tåuko a-
torneKarnerat aitsåt autdlartini-
arneKamissåraluartoK emumit-
suliornermigdlo ilisimatut isumåt
maligdlugo KanoK iluseKarnig-
ssaminik tigusilerérsimavoK.
åma inuit issigtormiut erKu-
mitsuliornermut iliniarfigssånik
anginerussumik Sovjetunioneni-
me pilersitsiniarneKarpoK. emar-
sautigineKarpoK inuiait tåuko i-
nuiåussutsikut avdlanit avdlåu-
ssutait, erKarsariausiat kulturi-
kutdlo tungavigisimassait aut-
dlarnerfigalugit iliniartitsinermik
ingmikut ilusilingmik ineriartor-
titsinigssaK. neriutigissariaKar-
poK erKumitsuliortut pikorigsut
sungiussisimassutdlo inuiaKati-
mik oKausinik ilemuinigdlo ilisi-
massaKartut erKumitsuliorner-
mut iliniarfiup nutåp tåussuma i-
luarsåuneKarnerane pingåruteKa-
rumårtut.
Sibiriame eskimut erKumitsulioriausiat Alaskame, Canadame Kalåtdlit-nun3-
nilo takussartagkanut amerdlasunut erKainartOKarpoK. agdlautigissaK åssit-
dlo Kupernerne xiterdlernTtut atuåkit. sarxåne åsse tåssa aorfup tugåvanit
1973-ime KiperugaK.
Den erkimoiske kunst i Sibirien har mange lighedspunkter med de ting, man
ser i Alaska, Canada og Grønland. Læs artiklen og se billederne på midtersi-
derne. Billedet på forsiden er en figur skåret i hvalrostand 1973.
17