Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 12.06.1980, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 12.06.1980, Blaðsíða 3
AG xmmMåmmm © G RØN LAN DS POSTEN årKigssuissoKarfik annonceltssarfigdlo (Kalåtdlit-nunåne): Postbox 39, 3900 NQk. Tlf. 2 10 83. Postgiro 0 85 70. agdlagfiup angmassarfé atauslngornermit tatdlimångorner- mut nal. 9—12 åma 13—17. igdloKarfingmit annoncelinermut tuniussivigssaK kingug- dleK: kingusingnerpåmik mardlungorneK sarKumerfigssaK sapåtip akunera sujorKut- dlugo. akissugssauvdlune årKigssuissoK: Jørgen Fleischer. naKltarfia: Kujatåta na- Kiterivia. Annonceafdeling i Danmark: Harlang &. Toksvig Bladforlag A/S, Dr. Tværgade 30, 1302, København K, tlf. (01) 13 86 66. Telgr.adr.: HARFENCO. Annoncechef Børge Briiel. Redaktion i Danmark: Jørgen Holst Jørgensen, Dr. Tværgade 30, 2. sal. 1302, København K, telefon (01) 15 95 91, telex 1 58 05 agpres dk. Redaktion og annonce- afdeling i Grønland: Postbox 39, 3900 Nuk. Tlf. 2 10 83. Telex 9 06 31. Postgiro 6 85 70. Åbningstider for kontoret på Sdr. Herrnhutvej: Mandag-fredag kl. 9—12 og 13—17. Indleveringsfrist for lokalannoncer: Senest tirsdag ugen før udgivelse. — Ansvarshavende redaktør: Jørgen Fleischer. Tryk: Sydgrønlands Bogtrykkeri. taimåitumik agdlariånguarit! SM. atautsimfsitalia« inungnik isu- rnagingningnerme nutåmik ånug- ssussinigssamik sujunersusiorKiiv- dlugo pilersi'neKarsimassoK angisu- mik imåinåungitsumigdlo suliagssa- KarpoK: inungnik isumagingningner- rne inatsisigssamik nunavtine pissu- siviussunik ukiune måkunane atutu- aik torKåmaveKartumik ilusilfnig- ssaK. atautsimfsitaliame ilaussortaussut isumai<atigTssutigåt nukTt pitsaussut tamarmik peKataussariaKarnerat inatsisitågssaK inuiaKatigingnut ka- låtdlinut tamanut pitsaunerpåmik ki- nguneKåsagpat. tåssalume nukit pit- saussut ukuinåungitdlat agdlagfig- ssuarne atorfigdlit »påsisimassaKar- dluartutdlo« avdlat. nåmivik, inuia- KatigTt kalåtdlit tamarmik peKatau- ssariaKarput inungnik isumaging- ningnerme pissutsit OKatdlisigine- Karneråne. taimatut isumerneK ilua- tingnaKaoK, kigsåussivdluarfigissa- daKarpordlo. OKatdlinerup tamatuma siaruarni- arnigssånut imaKardluartumigdlo ingerdlatiniagauneranut Atuagag- dliutit — avise naKitaK nuna tamå- kerdlugo sarKumertartutuaK — pe- Kataorusugput. oKatdliseKataoru- sugtunut Kupernivut angmatikuma- vavut, inungnik isumagingningner- me suliaKartunut, inungnik isuma- 9ingnigtunit ikiorneKarsimassunut avdlanutdlo inungnik isumaging- ningnermut tungassunik sujunersu- tigssaKartunut. atautsimititaliap ilaussortai suju- narsutinik avKutigssiussivdluarsi- naussunik piumaKingmata Kularnå- H'givigpoK ilångussat soKutigivdluf- nardlugit atuarneKarumårtut inung- nit tamatumunga aulajangiumårtug- ssanit. OKaluserissagssatdlume ikinge- Kaut. ukiorpagssuångulersune ino- Katigingne ajornartorsiutit nunavtine åniautaussarsimåput. amerdlanerit isumaKatigTssutigisinaugunarpåt ajornartorsiutit tamåko pingortine- Karsimangmata inuia«atigTngne år- Kigssussinerdliornernit imalunit år- Kigssussinernit inuiaKatigingnut na- lerKutingivigsunit. tamåkulo inuit auiajaitsumik inunigssaraluånut akornusersuilersimåput. tauvalo ajornartorsiutit tamåko akiordluarsi- naulerumavdlugit pissariaKarpoK su- jumukarusugtumik, avKutigssiussiv- dluarsinaussumik nunavtinilo inuia- Katigit KanoK itunerånik sianiging- nigdluartumik politikeKarnigssaK. amerdlanerit isumaKatiglssutigi- gunarpåt Kalåtdlit-nunåt nangmi- nérneruleriartuinåsassoK. sujunerta- mut tamatumunga ikorfersuissut ila- gissariaKarpåt inungnik isumaging- ningnerme politike pitsaussoK nu- navta inuinit 50.000-iussunit artor- ssautiginago erssuneKarsinaussoK. nunane sulivfigssuaKarnikut sujuar- simassorssuarne inoKatigingne aju- ngitsorsiagssat pitsaussut imaiimar- dlugit inuiaKatigingne kalåtdlisut itu- ne ajungitsorsiagssatut pitsaussutut atortineKarsinaussarnaviångitdlat, OKimaitsorsiutauginaleratarsinåu- put. ajornartorsiutit itinerussumik aki- orneKarsinaussariaKarput aningau- ssånguanik tunissTnarnermingarnit. taimåisagpat KanoK ilivdlune pivdlu- ardlune inussoKarsinauneranik er- KarsariartauseK pigiliufinagaK avatå- niterKUSsaK KimåtariaKarpoK. årkissutigssanik ujardlernerme inugtaussut peKatåusåput. måna periarfigssauvdluarpoK takutisavdlu- go OKauseK inugtaussut OKartug- ssaoKataunerat OKausmaunane timi- taKartoK. taimåitumik agdlagaKariånguarit! Grib pennen! SM. Socialreformkommissionen, som er blevet nedsat efter hjemme- styrets overtagelse af det sociale område i Grønland, er gået i gang ^ed en vældig opgave: At udforme en helt ny sociallov, som bygger på Øtønlandske forudsætninger, som de netop tegner sig i disse tider. Kommissionen er enig om, at skal denne nye sociallov udformes til be- dste tarv for hele den grønlandske befolkning, ja så skal alle gode kræf- ter inddrages i dette store arbejde. Og gode kræfter hentes ikke alene bos embedsmænd og »eksperter«, biej, hele den grønlandske befolk- ning skal inddrages i en bred diskus- sion om, hvad vi vil med Grønland På det sociale område. Denne ind- stilling er prisværdig, og den skal ha- Ve alle gode ønsker med på vej. Atuagagdliutit/G rønlandsposten ~~ vores eneste landsdækkende trykte avis — vil gøre sit til, at denne bebat bliver så bred og indholdsrig som muligt. Vore spalter vil være åbne for alle læserbreve og debat- indlæg fra læsere, som blev har væ- ret i kontakt med socialvæsenet — enten som medarbejder ved en insti- tution eller som klient, eller fra folk med forslag til den kommende soci- alreform. Og med kommissionens positive holdning til konstruktive forslag, ja så kan vi garantere, at alle indlæg vil blive læst med den største interesse af de folk, som skal træffe den ende- lige beslutning. Der er emner nok at tage fat på. Gennem efterhånden mange år har de sociale problemer været et smer- tensbarn i Grønland. De fleste er vel enige om, at problemerne er affødt af lidet velopbyggede eller slet og ret upassende samfundssystemer, der har grebet forstyrrende ind i folks liv. Og for bedre at kunne danne et platform til at modvirke disse sociale problemer, kræves en progressiv og viceborgmester Thomas Petersen, Påmiut: nangminerssornerunerup ineriartortfsavåtigut Kalåtdlit-nunåne Nangminerssor- neruvdlutik OKartugssat atautsi- mik ukioKalerérput. ukiordle a- tauseu ukiungilaK, taimåikaluar- tordle ukioK tåuna kalåtdlinut inuiaKatigingnut agsorssuau pi- ngåruteKarsimavoK. pingårutå såkortumik ardlaligssuarnit er- ssewigsarneKarsimavoK. taimatut åma Påmiune kom- munalbestyrelsip atautsiminera- ne kingugdlerme viceborgmester Thomas Peter sen-ip Emanuel Berhelsen-ip penånginerane a- Grønlands Hjemmestyre har fyldt sit første år. Et år er jo in- gen alder, men alligevel har dette år været uhyre vigtigt for det grønlandske samfund. Betydnin- gen er kraftigt blevet understre- get fra mange sider. Således også på det seneste kommunalbestyrelsesmøde i På- miut, hvor viceborgmester Tho- mas Petersen i borgmester Ema- nuel Berthelsen fravær åbnede mødet med nogle betragtninger omkring Hjemmestyrets første år. — Inføreisen af hjemmestyret har givet os grønlændere større indflydelse på afgørelsen af de ar- bejdsopgaver, som vedrører os selv, siger Thomas Petersen. Jeg tvivler ikke på, at de igangværen- de overtagelser af forskellige om- råder vil give en sund udvikling for grønlænderne. Det er både af vælgere og af politikere blevet sagt, at der med Hjemmestyret nu er åbnet mulighed for en grøn- landisering af absolut nødvendige løsninger på grønlandske proble- mer. Vi må ofre os — Hvis tanken om en øget grøn- landisering skal gennemføres på den mest acceptable måde, fort- konstruktiv politik, der er sig vort samfunds beskaffenhed bevidst. De fleste er vel enige om, at Grøn- lands udvikling skal gå i retning af en mere og mere selvstændighed. Den- ne skal støttes af en god socialpoli- tik, der kan håndteres af vort lands 50.000 indbyggere. Et socialt gode i det industrialiserede, vestlige vel- færdssamfund behøver ikke at være et gode for et samfund som det grønlandske. I sidste ende kan den kun være en overflødig byrde. Problemerne skal kunne bekæm- pes dybere end at stikke folk nogle kroner i hånden. Dertil kræves, at den importerede vanetænkning om hvordan et social velfærd skal være bliver lagt på hylden. Det skal de enkelte borgere være med til at finde ud af. Og her er altså en vigtig mulighed for at vise, at de- mokrati i Grønland ikke er en tom frase. Derfor: Grib pennen! tautsimlneK angmaramiuk Nang- minerssorneruvdlutik OKartug- ssat ukiuat sujugdleK pivdlugo ardlalingnik oKauseKarpoK. — nangminerssornerulernerup emuneKarnerata uvagut kalåtdlit suniuteKarnerulerslsimavåtigut suliagssanut ingmivtinut tunga- ssune, Thomas Petersen oKarpoK. Kularingilara åssigingitsunik ti- gusiortorneK ingerdlassoK kalåt- dlinik ajungitsumik ineriartortit- sisassoK. Kinersissartunit politi- kerinitdlo oKautigineuartarpoK satte Thomas Petersen, må og skal vi grønlændere ofre os endnu mere. Vi må dygtiggøre os, så vi kan overtage flere og flere stillin- ger på alle områder indenfor de enkelte arbejdspladser. Nu om dage er mulighederne for at dyg- tiggøre sig blevet meget bedre i forhold til vor ungdomstid. Der er oprettet mange flere arbejdsplad- ser, som skal udfyldes. Det bety- der i dag, at hjemmehørende ar- bejdskraft er en mangelvare i alle brancher. Nangminerssornerunlkut måna periarfigssaKalersoK kalålingor- sainigssamut kalåtdline ajornar- torsiutit anigorniardlugit iliåsig- ssanik. ingminut akigissariaKarpugut — kalålingorsainerup angnertusi- nigssånik isuma piviussungorti- neKåsagpat nåmaginarnerpåmik, Thomas Petersen nangipoK, tau- va uvagut kalåtdlit angnerussu- mik ingminut akigissariaKarpu- gut. pikorigsartariaKarpugut a- torfit amerdlanerussut tigusinau- jumavdlugit sune tamane suliv- fingne. uvdluvtine pikorigsarnig- ssamut periarfigssat uvagut inå- sungnivtinit pitsauneruleKaut. sulivfit amerdlanerujugssuit pi- lersiortorneKarsimåput inugtali- gagssat. uvdlume tamåna kingu- neuarpoK suliane sunilflnit naju- gaKavigsunik sulissugssanik ami- gauteKarnermik. sulivfigssaerusimaneK — nalungivigdlugo inåsugtorta- vut sivikitsuinarmik suliagssanut illniartisinåungikivut agsut ema- såtigåra sujunigssarput kalåtdlit akornåne sulivfigssaerusimassor- pagssuaKalisanasoralugo, Tho- mas Petersen OKarpoK. inhsugtut amerdliartuinartut kalåtdlit a- tuarfinit anissarput, uvagutdlo inuit suliagssanik iliniarsimassu- nik iliniartitsissariaKarpugut nu- nalisitat pissariaeruniardlugit. -urt. Pensionen sikret for alle uanset alder og erhverv med Privat-pension Er De selvstændig erhvervsdrivende, of- fentligt ansat, eller er De over 50 år, som er aldersgrænsen for selvpension, kan De med fordel starte en Privat-pension. For Deres opsparing køber vi garanterede pantebreve, der lægges i depot for Dem i Bikuben. Pantebreve giver en meget høj effektiv ren- te. Og af de beløb, der kommer som ydel- se på pantebrevene, er afdragene normalt skattefri. Forat Deres Privat-pension rigtig skal bli- ve til penge, hjælper vi Dem til hurtigt at kunne købe de første pantebreve. Når De har opsparet 10.000 kr. på en særlig konto, kan vi tilbyde Dem at låne 30.000 kr. @ Bikuben Viceborgmester Thomas Petersen, Påmiut: — Hjemmestyret giver os en sund udvikling 3

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.