Atuagagdliutit - 12.06.1980, Blaðsíða 15

årxigssuissox: Svend Møller
kinamiut
ingmingnut
amerdlagissut
■laxutarit atausTnarmik mérartagdlit kajumigsautisi-
ssarput
nalunaerpoK »iluaKUtaringne pi-
lerssårusiortarnermut penatigig-
fingmik« pilersitsissonarsima-
ssok, penatigigfigdlo tåuna ilau-
ssortanarton inuit amerdliartor-
tarnerånik ilisimatunik, nakorsa-
nik inungnigdlo isumagingning-
nermik sulianartunik.
atautsimik méragdlit sagdli-
utitåuput
peKatigigfiup sujunertarå inuit a-
merdliartorpatdlånginigssånik
nålagkersuissut politikiata piviu-
ssungortiniarnigsså. åma suju-
nertarineKarpoK kisermånik mér-
Kiortarnigssamut kajumigsåri-
nigssaK.
igdlorpagssuaKarfingme Peki-
ngime ilanutarit atautsimik mé-
rartagdlit kajumigsausernenar-
tarput kisalo mardlungnik pinga-
sunigdlunit méragdlit »pitdlarne-
nartardlutik«.
åiparit atautsimik méragdlit
Kåumåmut aningaussanik tapiv-
figineKartarput mérnap nulinik
ukioKalernigssåta tungånut. åi-
pagssånik mérartårunik taplssu-
tisiarisimassaraluatik tamaisa u-
tertisavait. ama mémat kisermåt
børnehavene nåparsimavingnilo
sagdliutitaussarput universiteti-
milo (iliniarnertut atuarfigssuå-
ne) nåmagsinigssartik tikivigdlu-
go iliniarnermingne tapivfigine-
Kartardlutik. Pekingip ernåne
naussorigsaissut atautsimik mé-
ragdlit anginerussumik nunaute-
Kartinenartarput karrinigdlo a-
merdlanerussunik avguagarsisi-
neKartardlutik.
nunarssuarme nålagauvfit inug-
tunerssåne Kina-me suliniutigine-
KarpoK ukiume 2000-ime inuit a-
fnerdliartorungnaersimanigssåt.
inuit Kanon amerdlatiginerånik
pissortatigortumik nalunaerutit
kingugdlit nåpertordlugit Kinap
nunavigtåne 970 milliuninik ino-
KarpoK. taima »ikigtigineragau-
nerat« tupåtdlangnarpoK, tåssa-
nie amerikamiut nautsorssuine-
rat maligdlugo ukiut ardlagdlit
niatuma sujornatigutdle milliar-
dit sivnerérsimangmatigit.
Kina-me inuit amerdliartorung-
naernigssåt Kangalile suliniutigi-
nenarpoK. nalunaerutiginenar-
Pordle tamåna sule iluagtisimå-
ngitsoK. taimåitumik pissortat
tusagagssanartitsiviat Xinhua
Pippi méircanut naler-
KutmgilaK
mérKat filmé pivdlugit Sverigeme
nålagauvfiup sujunersuissonati-
givisa Pippi Langstrømpe-mik fil-
niiliaK 1969-imérsoK mémanut
nalerKutinginerarpåt, taima nalu-
naerpoK avise »Arbetet«. erKar-
sautigivdluagåungitsumingoK
suliauvoK isumanigdlo pigiliutl-
nagkanik tungavenardlunångit-
sunik ulivkårdlune. taimane
svenskit TV-iatigut ingmikortu-
nut 13-inut avgordlugo issiging-
nårtineKarpoK.
nunarssuavtmut uter-
tut
silåinarssualiartartut Valerij Ku-
basov, rusen, kisalo Bertalan Far-
kas, ungarnimioK, nunarssuavta
ayatåinarssuane uvdlune arfinen-
Pingasune angalarérdlutik junip
nydluisa pingajuåne uterdlutik ti-
kiput. mardluvdlutik majip 26-iå-
ne autdlarput silåinarssualiartåu-
mik Sojus 36-mik. anaguane tiki-
put silåinarssuarme akunitarfing-
mut Saljut 6-imut. tåssanérérput
silåinarssualiartartut avdlat mar-
dluk Popov kisalo Ryumin, apri-
lip Kulinganile tåssarusimassut.
tauva angatdlatertik tåukua a-
ngatdlatånik taorseriardlugo Ku-
basov Farkasilo uterput.
pmernemisautut
emautorssuit
akornåne
Korea Kujatdlen ungasingitsu-
kut aungmik kuissinertaKanissu-
mik ernigsivitdliorfiugaluartOK
manalo inuit såkutunit anernu-
ssaujungnaertaraluartut nålag-
kersuissut aulajangerput piler-
ssårutiginenartutut Korea Kujat-
dlen arnat pinernemisauvfigisa-
gåt. unangminen pisaon julip uv-
dluisa 14-iåne arnat nunanit 85-i-
nérsut peKatauvfigissånik.
AG
Nordsø-me norgemiut oliasiorfigssuinut sulissugssanik agssartuissarneK helikopterit atordlugit pissarpoK, akikitsuinausså-
ngeKalunilo. taimåitumik norgemiut umiarssualiorfisa ilåt Akergruppen sanaortugssamålerpox umiarssuarssuarnik sulissunik
agssartutigssanik, titartagkamTtutut itunik. tåuko angatdlåssititdlutik 26 knobinik sukåssuseKartarniarput, 400-nik ilausso-
Karsinauvdlutik umiarssup taima itup sananera ukiunik mardlungnik sivisussuseKåsaoK.
sorssusiortartut
sumniartorssuput
såkugssakitdlisarnigssax OKatdlisaulerutortOK
USA-me såkugssanik sanaortorfit sunTniarput sor-
ssungnermut atortunik pisiortornex migdliartule-
rxunago
— USA-me såkugssiorfigssuit a-
ningaussat milliuniligpagssuit a-
tordlugit ninersissartunik politi-
kikut suniniartarput, taima ag-
dlagpoK Jørgen Dragsdahl nav-
dlunåt avisiåne Informationime.
nålagauvfit pissauniligssuit a-
kornåne pisanganartorsiornerup
migdlisarnenarnigssåta onatdli-
siginenalerugtorfiane såkugssa-
kitdlisarnigssavdlo pingårtinena-
lerugtorfiane såkugssiorfigssuit
avisine annoncelissarput ernar-
tordlugo sorssungnenaleriatår-
nigssånut USA-p piarérsimanig-
ssåta Kanon pingårutenartigine-
ra.
»kivfåungissuserput igdler-
sordlugo«
åssersfitigalugo erKartornenar-
poK såkugssanik sanaortorfigssu-
it ilåta United Technologies-ip a-
visime Washington Postime avi-
sinilo avdlane sapåtip akuniku-
tårtune annonceliutarsimasså.
annoncerne oKautiginenarpoK så-
kugssakitdlisarnigssamik suliniu-
tit amerikamiunut singnagsaissu-
ginarsimassut, taimåitumigdlu-
gOK rusit navianartorsiortitsiv-
dluinarnerat sonutiginångitsu-
tutdlusoK pinenartoK. rusit per-
Karnitsorssuvdlutik Afghanista-
nimik tiguainerat åssersåtigssa-
tut tainenarpoK. taimåitumigdlu-
gOK amerikamiut neriugput nåla-
gauvfiup såkutonarnikut pissag-
sarneKarnigsså nålagkersuinikut
pissortarissamingnit suliniutigi-
nenåsassoK.
United Technologies-ip annon-
cemine åma ernartorpå Kanon a-
merikamiut teknikikut sujuarsi-
måssutsimikut avdlanit nalisig-
ssåungitsigissusiat. taimåitumig-
dlugån »kivfåungissuserput ig-
dlersorniardlugo teknikikut ator-
tunik pitsaunerpånik pilersuissa-
rianarpugut«.
NATO-p pissarianarnera
såkeugssanik åssigissåinigdlo sa-
naortorfigssuan tåuna USA-me
såkuténarnikut nutdlersanar-
fingmut Pentagonimut pilersui-
ssåssut angnerit ilagåt. 1979-ime
atortutinik åssigingitsunik 15
milliarder kruningaj angnik nali-
lingnik Pentagonimut tunissa-
narpon. United Technologies-ip a-
torfiligtaisa nuimanerit ilagåt A-
lexander Haig, nunat kitdlit ig-
dlersornigssåkut kåtuvfiåne
NATO-me nålagaunertausima-
sson.
sorssåtinik tingmissartulior-
tarfik McDonnell Douglas åma a-
visitigut ugsagsåriumatunerit i-
lagåt. tåuna 1979-ime Pentagoni-
mik sutdlissisimavon aningau-
ssat 3,2 milliarder dollarsit naligi-
ssåinik. tåuna atuagårångualior-
titsisimavon såkutonarnikut kå-
tuvfiup NATO-p Kanon pissaria-
nartigissusia pivdlugo. avisitigut
ugsagsårutaisa ilagåt tingmissar-
ton sorssfit sukasorssualian F-15
Eagle, »alapernaerssutausinauv-
dlunilo naertartunik nåkåtitsisi-
nausson såkutuvut nunasiortut
igdlersordlugit..
iluanutaunaviångilan
sulivfenarfit avdlat såkugssior-
nermut tungassunik sangmissa-
nartut annoncelissarpt politikerit
nuimassut såkutonarnerup pior-
sarnenarnigssånik pingårtitsi-
ssut takornusårusiutdlugit, onar-
titardlugit såkugssanik sanaor-
tornerup Kanon pingårutenartigi-
neranik.
såkugssanik sanaortorfit taima
politikikut suniniarnerat aitsåt
taima såkortutigilersimanerar-
dlugo aningaussarsiornermut tu-
ngassutigut ilisimatåt ilåt ameri-
kamio dr. Gordon Adams onar-
pon. suniniarnen tamåna imaili-
atdlåinardlugo unigtitagssaugu-
nånginerarpå. onarpordle såkug-
ssiornerup angnertusinenarnig-
sså USA-p aningaussarsiornikut
ingerdlarnganut iluanutaunaviå-
ngitson, påtsivérusautauginåsav-
dlunile.
perdlorKussaK akueri-
ssaussoK
nanortumik amigdlit nålagauvfi-
åne Afrika-Kujatdlerme universi-
tetime iliniartitsisson nernertu-
mik amilik Neville Alexander
Tyskland-Kitdlerme kulturikut
nåpenatigingnigssamut atassu-
mik onalugiariartorniaraluarton
itigartitausimagaluarpon parnae-
russauvdlunilo. taimaeriarmat
tyskit pissortait Afrika-Kujat-
dlerme nålagkersuissunut såkor-
tumik nåmagigtaitdliorput, ta-
matumalo kingunerissånik Afri-
ka-Kujatdlermiut Tyskland—Kit-
dlerme autdlartitanarfiatigut na-
lunaerutiginenardlune piumagu-
ne autdlåinarsinausson.
Neville Alexander ajortuméri-
niatut ukiune nuline parnaeru-
ssaorérsimavdlune iperagaugame
nålagkersuissunit perdlornussau-
simavon piumassaminik angalar-
nussauj ungnaerdlune.
15