Atuagagdliutit - 14.03.1984, Blaðsíða 7

jEF-ip
isumaKatiglssutå
inatsissartut akueråt
{omdna pivoK oKatdlmertaKångitsumik, Siumup
Atassutivdlo ilaussortaisa tamarmiuvdlutik
Qkuerssineratigut
1984-ime EF-ermiut KanoK amerdlatigissunik aulisagartagssaKarnerat
Jens Geislerip (IA) nålagkersuissunutdlo ilaussortap Lars Emil Johansen-
ip akunermingne isumaKatigmgissutigilårpåt. nålagkersuissut latigiung-
naerdlugit taissinigssaK kingorna Jens Geislerip sujunersutigå.
I.A.’s Jens Geisler og landsstyremedlem Lars Emil Johansen var ikke helt
enige om de kvoter, som EF har til rådighed i 1984. Det var senere Jens
Geisler, der for LA. fremsatte mistillidsvotum mod landsstyret.
(Foto: Lil)
arfiningornerme martsip 10-iåne i-
®atsissartune atautsiminerme a-
"UerssissutigineKarpoK Danmark-
ltne nålagkersuissut nunavtiuilo
naugminerssorneruvdiutik oKar-
jUgssat isumaKatigfssutåt nunavta
*'r-imit aninigssåne piumassari-
SSaussunik. tamåna pivoK oKatdli-
0ertaKångitsumik Siumukormiut i-
natsissartune ilaussortaisa 12-iu-
ssut Atåssutikormiutdlo ilaussor-
•aisa åma 12-iussut tamarmik a-
»uerssineratigut. taimailivdlune a-
anerineKarpoK EF-ermiut nunavta
jntartaine ukiumut 135.000 tons-
■mk aulisagartagssineKarnerat, nu-
nafputdlo EF-imit anissugssångor-
P°K. januarip 1-iånit 1985.
'sumaKatigissut pitsaunerpåa
S’Umukut OKalugtuat Bendt Frede-
r'ksen ersserKigsaivoK EF-imik isu-
J^Katiglssut Siumukormiunut ku-
larutigssåungitsumik tåssaussoK
nunavtinut pitsaunerpåK. Siumut
aeriorssuteKarsimavoK OLT ator-
alUgo årKigssussinigssamik, akile-
faruteKångitsumik aulisagkanik
FF-mut niorKuterKarnigssamik kl-
sal° aulisagkat pissarisinåungisav-
ta EF-ermiunut pissagssatut tuni-
neKartarnigssånik. neriorssutit ta-
J^armik erKortmeicarput Anisav-
a|o anguniagai tamarmik piviussu-
J’gortitauvdlutik. månalo åma ku-
’akérneKarpoK puissit amé EF-er-
miunut tuniarneKarsinaussut kå-
ngisåruteKångitsumik.
aulisagartagssanik aulajangTsi-
nautitauneK tamåkerdlugo nunav-
ta isumagissugssångorpå, aningau-
ssanigdlo pigssarsissoKarsimavoK
EF-ip tapissutigissartagainit amer-
dlanerussunik agdlåt.
EF-imik iusmaKatiglssut kimit-
dlurnt uparuarneKarsimångilaK tu-
sagagssiutitigut oKatdlineK tori-
ngitsoK erKåisångikåine. taimaing-
mat erKortutuaK unauvoK inatsi-
ssartut isumaKatigigdlutik akueri-
sagåt isumaKatigissut ivna, nunav-
tinut nagsataKartugssaK ajungit-
sorsiagssanik takordlorsinaussamit
angnerungårtunik. isumaKatigissut
nangminerssornerulernerme sulia-
nit angnerssauvdlunilo pingårner-
ssauvoK, suliarssuarmutdlo tama-
tumunga Kutsavigssåuput nunanut
avdlanut tungassutigut ministere-
Karfik nunavtinilo nålagkersuissut.
nålagkersuissuvutdlo tuvisigut på-
talårtariaput isumaKatissumingme
pitsaunerussumik pigssarssissosi-
nåungingmat.
pingitsaiiissauvdlune
Atåssut akuerssivox
tauva tugdlingupoK Atåssutikut tu-
pingnåinartumik pisangnartorsior-
titsissut KanoK OKauseKarnigssåt.
Atåssutikormiut klnait ilungersor-
paseKaut atautsirmtarfingmilo na-
jutut malugisimavåt Kanordlumt
pissoKarsinaussoK.
Atåssutip OKalugtua Lars Chem-
nitz savssarpoK uivssumisitseKalu-
nilo nalunaerdlune Atåssut isuma-
Katiglssumut någgårusungnerusi-
magaluartOK kisiånile avdlatut a-
jornartumik akuerssissariaKartOK
pissutsinit pivfigssamitdlo pingit-
saiiissauvdlune. EF-imik OKatdlito-
Kartalitdlarmatdle aitsåt taima så-
kortutigissumik inuit tusagagssiu-
titdlo sangmisimavåt EF-imik isu-
maKatigissut, akuersserKussivdlu-
tigdlo OKauserissaussut nåpertut-
dluinarput Atåssutip årdlerisåru-
tainut.
Atåssutip akingmivfigissaisa
angnerssåt tåssa EF-ermiut taima
amerdlatigissunik aulisagartagssi-
neKarnerat, måssa Siumut OKar-
tuartarsimassoK OLT aulisagkanik
akeKåsångitsoK. måna avatåsiutig-
dlit sårugdlingniutinik pisårniartut
itigkåtineKarput sårugdleKånging-
mångOK. Atåssut isumaKarpoK
taorsigagssarsinigssamik unigtitsi-
neK taimaititariaKartoK Atåssutiv-
dlo piumassarå aulisarneK ima ine-
riartortineKåsassoK aulisartortavta
pissagssait amerdliartortineKåsav-
dlutik.
IA atornerdlugauvoK
IA kisime någgårtuvoK EF-imik i-
sumaKatiglssumut. partip OKalug-
tua ArKaluk Lynge takisumik nar-
suiauteKarpoK suna pivdlugo tai-
mailiortariaKarnermingnik. ani-
narneroK ajornartorsiutåungilaK,
aulisarnerdliuna! mana isumaKati-
gissut tåssaunerarpå Anisame isu-
maKatiglssutinik tunussineK, tupi-
gerKungilålo IA misigisimåsagpat
Siumumik suleKateKarnermine a-
tornerdlugaussutut.
Jens Geisler åma tapersivdlune
OKauseKarpoK angnertorujug-
ssuarmik påsisitsiniaineKarsima-
ssok påsissutigssineKartarsima-
ssordlo erKarKigsångitsunik. nå-
lagkersuissut Kavsériardlutik o-
Kautsisik mumitarsimavait. akile-
rårutaKånginissap ånaineKarnigsså
sujorasårutigineKarsimavoK tu-
pingnångilardlo Atåssut angerta-
riaKarsimangmat torKussåssine-
Kartutume misigisimagame.
tauva IA sujunersuteKarpoK isu-
maKatiglssumut avdlångutigssa-
mik, tåssa nunarput EF-imit isuma-
Katiglssutinit anisassoK, EF-imut
åtaveKångitsutut issigineKalerdlu-
ne, ukiordlo atausiåkårtumik auli-
sarnikut isumaKatiglssuteKarto-
KartåsassoK. sujunersutdle tåuna
taissinikut tunuartitauvoK.
Kalåtdlit-nunåt pivdluarit!
isumaKatiglssumut akuerssineK
Siumukormiut Siumup ilisarnautå-
nik sarKarmiuaralersorsimassut
nuånårutigeKåt. tugpatdlersima-
Kalune tugdlusimåKalunilo Jona-
than Motzfeldt OKalugtarfingmut
savssarpoK OKardlunilo:
— KujanerssuaK Siumup Atåssu-
tivdlo OKalugtuinut. nuånerpoK i-
sumat taimatut Kanigdliartorsi-
naungmata, tamånalo takussutig-
ssatut issigåra Kalåtdlit-nunåne nå-
lagkersuinikut ineriartorsimaner-
mut. EF-imik OKatdlineK måna Kå-
ngiupoK, nuånersumik inerneKar-
dlune, OKatdlineK ikilersuisimaKi-
ssok inerpoK. suliagssaK nutåK må-
na autdlartisaoK.
Kalåtdlit-nunåt pivdluarit« ta-
mavta pivdluarta! Kalåtdlit-nunåta
nangmineK uvdlume OKartugssauv-
figilerpai pisussutivut. nålagkersui-
ssuvut nangminerssorneruvdlutig-
dlo OKartugssat pivdluaritse imav-
tine akissugssåussuseK tamåt tigu-
gavsiuk. måna Keråtarsimårdluta i-
lusinångorpugut, igsiavivnutdlo i-
ngisinaulerpunga nuånårdlunga,
Jonathan Motzfeldt OKar-
pOK.
Julut.
aRger sine Karsi mdp u t EF-imut isumaKatigissutip tekniki'kut inatsisitigut-
r^° aperKutigssartainik navsuiaussarnidsangmata. såmigdliuvoKambassa-
dør Henrik Netterstrøm kisalo inatsisilerinikut sujunersorte Per Lach-
niann.
Fo medlemmer af Udenrigsministeriets stab var kaldt til Grønland for at
'Medvirke ved opklaringen af eventuelle tekniske og juridiske problemer i
Iffbindelse med EF-aftalen. Her ses til venstre ambassadør, udenrigsråd
Henrik Netterstrøm, samt juridisk konsulent Per Lachmann.
(Foto: Lil)
AIUiUJAGDLIUTIT
NR. 11 1984 7