Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 28.05.1986, Blaðsíða 4

Atuagagdliutit - 28.05.1986, Blaðsíða 4
4 ATUAGAGDLIUTIT/GRØNLANDSPOSTEN NR. 22 1986 Akileraartarnermut ataatsimiititaliaq isumaliutissiissuteqassasoq: Kommuninut ataatsimut akileraarut allallu nutaat Aammattaarli nunamut tamarmut akileraarut procentimik ataatsimik qaffaallassaaq, Inatisartullu akileraartarnermut ataatsimiititaliap isumaliutissiissutaa akuersissutigissappassuk kommunit 30 procentit tikillugit akileraarusiisinnaalissapput Inatsisartut akileraartarneq pillugu ataatsimiititaliaat isumaliutissiis- suteqareerpoq. Taamalu inatsisar- tut tamatumuuna ataatsimiinner- minni oqaluuserisassaat siunner- suutinik ilaatigut nutaarluinnarnik ilaqarput. Ilimagineqarcersutut a- taatsimiititaliap akissarsiaqqortus- suseq tunngavigalugu akileraartar- nissaq siunnersuutigisinnaanngi- laat. Inummulli ilanngallaat maan- nakkut ukiumut 20.000 kr-iusoq 40.000 kr-inut qaffatsinniarneqar- poq , kommuninut ataatsimoortu- mik akileraarusiisoqarniarluni aammalu nunamut tamarmut aki- leraarut procentimik ataatsimik qaffanniarneqarluni. Tamakkulu tamarmik kingune- rissavaat akissarsiakkaanerusut a- kiliinerusalernissaat anguneqas- sammat. Imaappoq isertitakkaane- rusut ullumikkornit annerusumik akileraartarnerulissammata. Taamalu iluarsaaqqinnerup a- kissarsiakinnerusut iluaqusertus- saassavai, tassa ullumikkornit min- nerusumik akileeqataasalersillugit. GRØNLANDS billigste priser Alle kendte mærkevarer i Våben og optik lagerføres. DIREKTE IMPORT..! Jagtrifler fabriksnye BRNO222R-308 .......... 2275; SAKO 222 R - 308 ...... 3575; Tikka 222 R 308........ 3275; Sauer90 F 308.......... 7375; Stoyr L F 308.......... 4950; Frankonla F 308 ....... 3275; Mauser 66 F 308 ....... 7865; Carl Gustaf 6.5 x 55... 1795; Carl Gustaf F. incl. 4x32 kik. .. 2290; Brugte militær rifler Carl Gustaf Militær 6,5x55........ 570? Mauser 98 308.................... 1225? Mauser 98 30-06................... 735? USEnfield 303 el. 30-06.......... 1165? Stærke nye s/s kal. 12/70 Armas EGO........................ 1795? Armas EGO E...................... 2240? BRNOZP147 2795? Baikal........................... 1285^ Stærke O/U kal. 12T70 4 Valmet 412 S..................... 4875” Valmet 412 S m. chokes. 5659; Valmet BBF 12/222 ............... 4875; Beretta 686 ..................... 4895; Beretta 687 L.................... 6495; Beretta 687 L m/chokes. 6895; Forest................. 1995; Forest SE 2295; Patroner BAIKAL Super r (kun forudbetaling) Skibfragt 2000 stk.3-5-7-9 hagl.......... 83/stk. 5000 stk.3-5-7-9 hagl.......... 80/Stk. Kikkerter gummiarmeret Seeadler 7 x 50 WWGA................... 535; Zelss 7x42 GAT nat............... 4300; Sigtekikkerter Hubertus4x32...................... 550; Seeadler 3-9x45................... 900, Zelss 1,5-6x42................... 3795, Karl Kaps2,5-10x56 .............. 3250, Frankonla katalog send............ 140; Jagtimport Lagerets katalogsend........................ 12, Luftpost levering hvis intet andet er angivet... Priser exd. moms og fragt Bestil blot - alt kan leveres..! Jagtimport Lageret Kongevejen 306 3490 Kvistgård 7-3 \i % ma-fr 10-17 lo 10-13 . '"Si' 02-23 96 11 \<r)QX Kommuninut ataatsimut akileraarut Kommuninut ataatsimut akileraa- rut nunatsinni nutaajuvoq, akile- raartarnerlu pillugu ataatsimiitita- liap siunniussai malinneqassappata 4 procentiussalluni. Aningaasat taamatut nutaamik akileraarusiisa- lernikkut isertinneqartut tamarlu- innarmik kommunit akileraarutiti- gut naligiissaarisarnerannut nak- kartinneqartassapput. Taamaali- ornikkullu inummut ilanngaatit qaffanneqarnerisigut kommunit eqqorneqarnerlunnissarigaluat pinngitsoortinneqartassaaq. Tassungalu atatillugu ataatsimii- titaliap siunnersuutigaattaaq maannakkut akileraarutitigut nali- giissaarisarneq allanngortinneqas- sasoq, kommunit iluanaarutitigut annaasaat akileraarutit procentian- nut ataatsimut naapertuuttumik »matussutissinneqartassallutik«. Siunnersuuttaaq saqqummiun- neqartoq tunngavigalugu kommu- nit suli annerusumik periarfissinni- arneqarput. Kommunit manna tikillugu aki- leraarusiisinnaapput procentit 15-it 25-illu akornanniittunik. Kommu- nit arlallit qummut killissaq ango- reersimavaat, kommunilu ataasiin- naq ammut killisamiittuarluni — tassalu Ivittuut. Killissaq taanna aamma allan- ngortinniarneqarpoq, kommunit BILLIGSTE TILBUD - PÅ ALLE MÆRKER Altid køreklare biler på lager til omgående levering! Hør om de lave priser uden skat og afgifter. * Vi påtager os alt vedr. udskrivning og godkendelse af alle papirer og formularer- UDEN EKSTRAOMKOSTNINGER FOR DEM! Modtag også vor fordel- agtige tilbagekøbspris for grænsepladebiler. .kør på 1. klasse til reneøkonomiR^^ (09)21 64 00 (09)21 64 66 Telex 58171 taxfrc 1987-imi januarip aallaqqaataaniit procentit 20-it 30-illu akornanniit- tunik akileraarusiisinnaalersinniar- neqarmata. Sunniutissaat Akileraartarnermut ataatsimiitita- liap siunnersuuteqarnermigut an- guniagaraa akileraartarnermik ilu- arsaaqqinneq tamarmi piviusun- ngortinneqassasoq 1987-imi janua- rip aallaqqaataani atuutilersus- sanngorlugu. Taamaakkuni Ka- laailit Nunaanni kommunit kattuf- fiata siunnersuutigisimasaraluatut atulersitsiartuaartoqassanngilaq. Oqaatigineqareersutut iluar- saaqqinnerup sunniutigissavaa i- sertitakinnerusartut akileraartan- nginnerulissammata, isertitaqarne- rusartullu akileraartarnerulissallu- tik. Missingersuusiami ataatsimiiti- taliap suliarisimasaani takuneqar- sinnaavoq kisermaajugaanni 150.000 kr-inik isertitaqaleraanni aatsaat pissutsit ullumikkut pissu- siusunut eqqaanartut atuutilertas- sasut. Imatut paasillugu isertitat 150.000 kr-init appasinnerusut ta- marmik akileraartarnermik iluar- saaqqinnerup kingornatigut ullu- mikkornit minnerusumik akile- raartaatigineqartassapput. Iserti- talli 150.000 kr-init qaffasinnerusut tamarmik ullormikkornit anneru- sumik akileraartaatigineqartassal- lutik. Kisermaaq ukiumut milliuunit affaannik isertitaqartartoq ullu- mikkornit 17.400 kr-inik amerlane- rusunik akileraartassaaq. Missi- ngersuusiallu naggaterpiaaniittut i- lanngutissagutsigit — tassa 5 mil- liuuninik isertitaqartartut — taa- matut isertitaqartartoq kisermaa- jusimaguni ullumikkornit 242.000 kr-inik amerlanerusunik akileraar- talissaaq. Taamaapputtaaq aappariit katil- lutik ukiumut 300.000 kr-it sinner- lugit isertitaqartartut, taakkuat- taaq annerusumik akileraartalis- sapput. Ilanngaatit ernianullu aningaasartuutit allanngortut Akileraartarnerup iluarsaateqqtP" nissaa pillugu siunnersuummi ilaa" tinneqartoq kingulleq pingaarute- qartorlu tassa ernianut aningaasar- tuutit ilanngaatigineqartarneran- nut tunngasoq. Tassa 1987-iminngaanniit ernia; nut aningaasartuutit 80 procent11 kisimik akileraarutiniit ilanngaatl" gineqarsinnaalissammata, massa manna tikillugu tamakkerlugit >' lanngaatigineqarsinnaasimagalu- arlutik. Akileraartarnermulli ataatsimt1 titaliaq taamatut nutaamik aala jangersagaliornermini »isurnan naallisaammik ventileqartitsisima voq«. Tassa tamanna piviusunn gortinneqassappat ilanngullugu 1 nassutigineqarmat naalakkersuisat pisinnaatinneqassasut aalajanger" sakkap taassumap sanioqqunne- qarsinnaanissaanut akuersissut®' qartarsinnaanissaminnik. Tama1]' na pisassaaq inuit taamaaliorfrg1' neqarnermikkut sakkortuallaamm eqqorneqartussaasimassappata. Taamatut inuit aningaasarsior nermikkut sakkortuallaamik eCf qorneqartussaasimagunik akueri neqarsinnaajuassapput 80 procen tinit amerlanerusunik ilanngaate qartarnissaminnut. Landstingets skatteudvalg klar med betænkning: Fælleskommunal skat og bundgrænse på 40.000 de væsentlige nye elementer Men landsskatten får også et klem opad med en enkelt procent, og kommunerne skål have lov til at gå helt op til 30 procent, hvis et flertal i Landstingets skatteudvalg få? gennemført sine intentioner Så er betænkningen klar fra Lands- tingets skatteudvalg. Og der er flere nye elementer i det forslag, som Landstinget skal behandle på inde- værende samling. Som det var for- ventet, besluttede udvalget sig ikke for at anbefale egentlig progressiv skat. Derimod skal bundgrænsen for beskatning op fra de nuværende 20.000 til 40.000 kroner årligt, der indføres en særlig fælleskommunal skat, og landsskatten sættes op med 1 procent. Og resultatet bliver en vis form for progressivitet. I hvert fald kom- mer de højeste indkomster til at be- tale forholdsvist mere, end tilfæl- det er nu. Men reformen tilgodeser på den anden side så også de lavere ind- komster, der kommer til at belastes forholdsvist mindre, end tilfældet er i øjeblikket. Fælleskommunal skat Fælleskommunal skat er en ny skat- teart her i landet, og den bliver — hvis skatteudvalgets intentioner følges — på 4 procent. Hele det be- løb, der kommer ind ved denne nye beskatning, skal ubeskåret indgå i den kommunale skatteudlignings- ordning. Derved sikrer man sig, at kommunerne ikke kommer til at li- de under forhøjelsen af den skatte- frie bundgrænse. I samme forbindelse foreslår skatteudvalget også, at der pilles ved den nuværende skatteudlig- ning, så kommunernes provenutab »overdækkes« med beløb, der sva- rer til 1 skatteprocent. Kommunerne får i øvrigt yderli- gere et frirum i det forslag, der nu ligger fra skatteudvalget. Hidtil har de kommunale ud- skrivningsgrænser ligget mellem 15 og 25 procent. En del kommuner har allerede »ramt loftet«, medens kun en enkelt — Ivittuut — ligger på minimum. Denne ramme skal imidlertid også ændres, så skatteudskrivnin- gen i kommunerne fra 1. januar 1987 kan foregå mellem minimum 20 og maksimum 30 procent. Virkningerne Det ligger i skatteudvalgets forslag, at hele skattereformen skal gen- nemføres, så den kan træde i kraft pr. 1. januar 1987. Der bliver altså ikke tale om en overgangsordning, således som den for eksempel blev anbefalet af De grønlandske kom- muners Landsforening. Virkningerne af reformen bliver som nævnt, at de mindre indkom- ster aflastes, mens de højere kom- mer til at yde mere. En tabel, som er udarbejdet af skatteudvalget, viser, at man som enlig skal op på en indskomst over 150.000 kroner, før billedet vender i forhold til nuværende tilstande. Det skal forstås på den måde, at alle indkomster under 150.000 kroner efter skattereformens gennemførel- se beskattes med mindre beløb end hidtil. Alle over 150.000 kroner be- skattes hårdere. .. En enlig, der tjener en halv mi lion årligt, kommer således eft® den nye ordning til at betale 17.4° kroner mere end hidtil. Går man helt op på tabellens sluttrin — 5 mi' lioner kroner — kommer en enhe med denne indkomst til at svare 242.000 mere i skat, end det hidt1 har været tilfældet. Tilsvarende er det med ægtepar ’ hvor man skal op på en samlet in0' komst på over 300.000 kroner ar' ligt, inden der bliver tale om højere skatter. Ændret fradrag for renteudgifter Et sidste, væsentligt træk ved deI1 foreslåede skattereform er en dret fradragsvirkning af renteud' gifter. Fra 1987 vil man således ku kunne trække 80 procent af sine renteudgifter fra i skatten, hvor fra' dragsretten hidtil har været 1° procent. Skatteudvalget har dog indbyg get en vis »sikkerhedsventil« i derl ne nye bestemmelse. Gennemførfs den, anbefaler man nemlig samt1 dig, at landsstyret skal have my11' dighed til at dispensere fra reglf"' Det sker af hensyn til folk, der vile få deres økonomi ødelagt af ne° sætteisen. Sådanne vil stadig kunne få tiHa delse til at trække mere end 80 pr° cent af renterne fra i skat.

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.