Atuagagdliutit - 04.05.1995, Síða 8

8
DANMARKI ANIGUISITAAVOQ ■ DANMARKS BEFRIELSE
1945-1995
16. maj 1945 Atuagagdliutit ima allapput:
imawiirat
nalinginarnik tusaruminåsassunik univkat
Atuagagdliutit autdlarnerneKarKdrput 1861 Jdnuårlp l.&ne
nr. 20 _________Måjip 16-al 1945 ukiut 85-at
i m å t: Danniarke aniguisitauvoK. — Danmarkimul nalunaerutit sujugdlit. — Danmarkimit nalunacrutisiat. — kalatdli-
taoK danskit nkiQnerAne peKatåuput. — savanit tunissanit akigssarsiat. — Kap Farvelip ernånit. — tugtut piniagauvfiat
kinguarKigpoK. — piumåssuseK nukiuvoK. — asimioKarfit isumagineKarnerat. — uflia. — anånaK. — mérartavtfaut. —
Danmarke aniguisitauvoK.
Måjip 4-åne 1945 uvalikut nunavtine nal. 15,33 migssåne Londonimil Danmar-
kimul rådiukut tusagagssiornertik auldlarlerérsimavdlugo lusagagssiuissdssup oKautsi-
ne tåssångåinaK kipivai, tauvalo lupingnångitsumik nuånårnermit kivdligsimarpalu-
ngårlumik nipeKardlune måna nalunaerutigalugo:
„tuluit såkutuisa nålagaunerat Montgomery måna imåitumik
nalunaeruteKarpoK: tyskit såkutue tamarmik Tysklandime avang-
narpasigsume kipasigsumitut, Hollandimitut Danmarkimltutdlo
ajorssartitauvdluinartutut aKagumit feltmarskal Montgomerymut
tigussaritinarniarput".
tassa mana Danmarke akldvllunerulerane anlgulvox. danskit indsugtut to:
KutaussugssarpagssOgaluit inunere ånéuneaarput aserulngflrnlgssatdlo pltsalline:
aardlutlk.
Danmarke måna kingumut KunutitaujungnaerpoK!
Tyskland ajorssartltauvdluinarpoK 1
Danmarke nunarputdlo mana kingumut ataKatigénrilfsåput trile-
rutinik sujornagornit Kajangnåinerulersimassunik KileruteKardlutik.
Danmarke aniguisitauvoK! låssuguinardluinaK Nungme lamanit tusagauIertorpoK.
kalåtdlit Kavdlunåtdlo nuånalingårtut tamane takugssaulerput. sulivfil KimagarneKarput.
tamane atangmatdlutik angatdlåtut takugssaulerput, ingmingnut pivdluarKOKatigigsut.
tamane erfalassorput amuneKarpoK; erfalassume taima amerdlatigissut sujornagut
Nungme takuneKarsimagunångitdlat. tamane nuånårpalugdlune nivdlerpatdlagtarneK
nr. 20________________ATUAGAGDLIUTIT______________ 183
Måjip 4-at 5-atdlo uvdlutdlume tugdliussut
kalåtdlit nunåne nunanaifingne tamane nuånav-
riungårput. nuånåneK umåmit pissoK Kuja-
niangårnermik ilanartoK nunaKarfingnit tamanit
nalunaerutaussuligut takutfneKarpoK. nagdliu-
torsiungårnernik nalunaerutaussut tamarmik uv-
dlunik isumavdluarnartulingnik nagdliutilersu-
nik neriorssufput.
Danmarkimut nalu-
naerutit sujugdlit.
Måjip 5-ånc uvdlup Kencata sujornagut na-
lunaerasuautikut Nflngmit Danmarkimut atåssu-
teKalerérpoK, telegråmitdlo sujugdlit nunnvtfnit
Danmarkimut autdlartitaussut ukuput:
„kunge atardnangårtos, Amalienborg, København.
kalåtdlit nunånil kingumut klingerput akor-
nutenarnala sågfigisinångoravligo umativtigut au-
lalerneKangårdluta kungimut alardnartumut inuv-
dluaniussingårneK autdlartineKarpoK. nuånåruti-
gingårdlugo kunge atardnangårtutil nalunaerfi-
gisinauvagit ukiune nångiutune Danmarkimut
såssussipilugdlune Kunutilsinerup kalåtdlit nunåt
Danmarkito alåssutaerukatdlartikaluarmagit ka-
låldlit kungimingnut nunamuldlo anånagissa-
mingnut åmalikut dleruligissait ilumorssuseKar-
dlune latigingningnlkutdlo isumangnåineruler-
dlutik såkorlunerulersimassut. kalåtdlit ineriar-
tornigssånul sujumukarnigssånuidlo suliat kipii-
nagit ingerdlåneKartuarsimåput, avigsårsimagat-
dlarnermilo Danmarkip kalåtdlit nunåne suliari-
niagåla ingerdlaterdgtuarnigssånul akornulau-
ssugssamik pisimassoKångilan. åniutigalugo
umitsautigingårdlugulo Kunutitsissorssuit Dan-
markime nåkigtaitsuliungårnere tusåmasimava-
vut. usorssisimårdluta danskit Kunulilsissiming-
nut akiQnerat nersornardlunilo sapitsuliorneru-
ngårlOK tusarlarsimavarput, akiUnermilo tama-
tumane uvagntaoK ikitlsimavugut atortorisinau-
ssavut angnikikaluit alordlugit.
alardngnigdlunga
landsfoged Eske Brun."
åmalo:
„kungip nålagkersuissiditainut, København.
perdissutigissagssase nåmagsiniåsavdlugit
piarérsimassunga nalunaerpunga.
landsfoged Brun."
Danmarkimit nalunaerutisiat.
telegråmit sujugdlit Danmarkimit kalåtdlit
nunånut auldlarlitagssat Måjip 5-åne uvalfkut
nalunaerasuartauserivingmut luniuneKarersimå-
put, aitsåtdle aaaguane Måjip 6-åne Nflngme ti-
gunefcardlutik, ukuputdlo:
landsfoged Brun, Godthaab.
ukiut sivisoKalutigdlo artornartoKangår-
tut kalåtdlit nunåta nunamit anånatut åta-
vigissaminit avigsårsimavfigissai måna Kå-
ngiuput. ivdlit åmalo dari&kit kalåtdlitdlo
atorfigdlit tamavse Kutsavigåvse uvavnut
Danmarkimutdlo ilumorssuseK pigiuarsi-
magavsigik, Danmarkimutdlo Kunutitau-
jungnaerneK måna kingumut nagdliusima-
vok. Kinuvigåvkit kalåtdlit nunåmiut nu-
liama uvangalo inuvdluarKussingårnivtinik
nalunaerfigerKuvdlugit Kutsavigititdlugit
avigsårsimanerup artorssautigssissutai ka-
låtdlit nikatdlujuitdlutik tatigfngnigdlutigdlo
atorsimangmatigik. atausiussutut isumaKa-
tigigdluta ikioKatigigdlutalo uvdlut isumav-
dluarnartugdlit angussaKardluarfiussugssat-
dlo neriutigiumavavut. kalåtdlit nunåt Gu-
tip semigiliuk.
kunge Christiåt.
landsfoged Brun, Godthaab.
ivdtøt, kalåtdlit nunåne atorfigdlit kalåtdlit-
dlo tamaisa Kutsavigaluse ukiune ajornartorsior-
fiussune måna Kångigkavtfne ilumortumik avdlå-
ngujuitsumigdlo pissuseRarsimanivsfnul tamavsf-
nik inQvdluarKussingårpunga. ukiune huntriti-
lingne nunasiap nunavdlo åtavigissap ingming-
nut Kilerutåt kigtorarsimångilaK noKarsimangåra-
luarnerminile nuåneKissumik åtåssivdluarsimav-
dlune. nålagkersuissut tamåna nuånårutigingår-
dlugo Kujåssutigigigtigdlo nalunaerumåput ne-
riorssuivdlutigdlo kalåtdlit nunånik pingårtitsiv-
dluarnigssamik.
Vilhelm Buhi, statsminister.
landsfoged Brun, Godthaab.
kalåtdlit nunånut atåssuteKalerKingn,eK pf-
ssutigalugo ktingip ernerata Kunåtip sfnuvigå-
184 ATUAGAGDLIUTIT nr. 20
nga ikfngutine kalåtdlit nunåne AvangnånTtut Ku- tik kalåtdlit nunåt katfngavigilendgkamfko. puior-
jatånltutdlo inåvdluarKutingarKuvdlugit. kungip simaneKångisåinarpuse oKalugfivtine uvdlutdlo
ernerata uvdlune nagdliutugssane kalåtdlit nunåt,
kalåtdlit atorfiligtaussutdlo ajångitsunik tamanik
kigsautdluarumavai tamaisalo nersungårumav-
dlugit ilumorfigingningnerat danskisutdlo misi-
gfssuseKardluarnerat pivdlugo. tamåko riuånå-
rutigalugit nalunacrutigåka.
asassit Oldendow.
landsfoged Brun, Godthaab.
Grønlands styrelse uvangalo nangmineK dan-
skitdlo kikflssutdlunit tamaisa peKatigalugit nuå-
nångårpugul Danmarke Kunutitaujungnaermat
taimalo kalåtdlit nunånut atåssuteKalerKigsinau-
Ifsagavta. Kutsavigingårpavtigit nikatdlujuitdlu-
tit aulajaitdluardlutitdlo sulisimanerit pivdlugo
avigsårsimanivtfne artornartulingme suleKatitit
atbrfingne åssigingilsune tamarmik ingmlkut su-
livfeKartut peKatigalugit suliagssavsfnut ilumor-
tuardluse kalåtdlit nunåt ajornartorsiornartunit
ajångitdluartumik aniguisfsimagavsiuk. Ktnuvi-
gåvkit Kavdlunåt kalåtdlitdlo atorfigdlit tamaisa
kalåtdlitdlo nålagkersuinerme ilaussortait kalåt-
dlitdlume tamaisa agsut inQvdluarKuterKuvdlu-
git. neriugdluardluta isumavdluardlutalo suju-
nigssaK issigilerparput. måne tamarmik inQvdluar-
KussileiKuput styrelsime, niuvernerme umiar-
ssuarnigdlo nåkutigingningnerme atorfeKartut,
biskorpe lektorilo avdlarpagssuitdlo. erinisQtigi-
Hsavarput umiarssuavta kalåtdlit nunåliardlutik
autdlarumårnigssåt erfalassutoKarput Kalugiussar-
talik erfalassoralugo. kalåtdlit angutit arnatdlo
månftut Kungujulavdlulik Kuvdlilivdlutigdlo
angerdlarseKalutik ilagissamingnik inflvdluarKu-
ssfput. ukiut sivisoKissut arlornartoKaKissutdlo
Kångiuput. neriugdluardluta uvdlut nutågssat
Kaulerrierat ornilerparput.
asassit Oldendow.
kisalo Sjællandime kalåtdlitdlo nunånut bi-
skorpiussumit inQvdluarkussut Måjip 12-åne ti-
guneKarpoK imåitoK:
provst Bugge, Godthaab.
aniguisitaunerup nagdliunerane ilagit anåna-
gissavse danskiussut Kamångavik pissumik asang-
ningårtumigdlo ilagit kalåtdlit nunånltut tamai-
sa mOvdluarKuvait pivdluangårnermik misigalu-
tamaisa Ktnussinivttne. KujanaK Danmarkimut
ilumornerse pivdlugo, KujanaK ilumOrdluse ila-
gingne atuarfingnilo sulinerse. Gfltip toKussor-
tavut erKigsisitdligit. kungimut inuiauatinutdlo
asangningnerup atautsimut kåtutfpåtigut. Gfltip
Danmarke pivdluarKuliuk. Gfltip kalåtdlit nu-
nåt pivdluarKuliuk.
//. Fuglsang-Damgaard.
kalåtdlitaoK danskil
akiuneråne peKatåuput.
ukiune Danmarkip nunavtalo avigsårsimav-
ligissåine kalåleKatit ikfngeKissut Daumarkimltut
måne ilagissaussunit ikingutaussunitdlo ei Kainiar-
neKartuåinarput KanoK fnersut åmalo Danmar-
kip danskitdlo tyskinit Kunutitauvdlutigdlo ni-
kanarsagaungårneråne Kanon misigfssuseKarner-
sut, kisalo danskit issertortukut tyskinut akiflti-
lerneråne ikiuniarsimångivingnersut. iligit sor-
ssungnermut pissariaKartuinik Amerikamit Eu-
ropamut, Afrikamut Asiamutdlo agssarluinerme
kalåleKaterput atausen, Lars Lynge, ikiutflssoK
nalungilarput, umiartorneK sorssugfit erKåine
navianangåraluartoK soKutiginago danskit imar-
siortut peKatigalugit iligft sorssungnermik inger-
dlatsineråne tunuarumanane ikiutuardlune sor-
ssungneKarnerane imåne navialivfigssaussunik
sujumuissaraluardlune.
åmåtaoK ukiune måna sorssugfiussune ka-
låtdlit inflsugtut amerdliartuinardlutik nunavtf-
nit Amerikamut umiartornerme ikifltilerput nu-
navta pigssaKartfneKarnigssåne ikifltdlutik nu-
navtfnitdlo Amerikamut pissariaKartut agssar-
torneråne ikifltdlutik. kalatdlitdlume , inflsugtut
ardlagdlit tamatumflna inflnertik ånaivåt.
måna Danmarkip auiguisitaunerane kingu-
mut Danmarkimut nalunaerutiligut atåssiiteKa-
leravta kalåtdlinut lamanut usorssisimanardluni-
lo tugdlunartumik påsivarput kalåtdlftaoK Dan-
markimltut danskit tyskinut akiuneråne ikiuto-
Karsimassut, måssa ikiunermingne inflnertik aki-
gisfnauvdlugo sflruname nalungitdlufnaraluardlu-
go. månamut tusagkavut nåpertordlugit danski-
nut peKatauvdlutik tyskinut akiutflssut ukuput,
182 ATUAGAG
tusarssauvOK, nåpitatdlo tamarmik Kungu-
julårput. uvdlume Kavdlunånit kalåtdlinit-
dlo åssigingmik nuånavfiussut angnerssa-
rigunarpåt.
Kåumartålerdlune sila alianaitdlissarug-
lulersoK unuånguaKarane nuånåneKarpoK!
nunavtine Kitåne Tunumilo nunaKarfing-
ne tamane nuånånerup nipå åssigingmik
nipiusimassoK nalunaerutigissaussutigut
påsivarput.
*
* *
unuk tamåna Nflngmit rådiåkut tusagag-
ssiuinerme sorssungnerme pisimassunik oKauti-
gissagssat tamarmik tunugdliuput. nuånårncrup
naleKångingajagtup OKalugpalårissagssat avdlat
sordlo soKutiginarungnaersingajagkai, tåssame
Europame encigsinerup erinigeKissavta nalorni-
naitdlfssutai måna tåkungmata.
Måjip 4-åne flnflkut Nflngmit rådio-avisip
tusagagssiarinerane landsfoged Brun imåitunik
oKauseKarpoK isumakulfltit anigorneråne eraar-
sautit Kagfagalersut kateruvfigissåinik:
— kfsamiuna anigutdlarigput, ukiut artor-
nartoKaKissut atorsimavdlugit Danmarkime pisi-
måssut tusalerdlugit fimativtfnut åniautaussunik
nagsataKartuarsimassut.
Qmativtfne uvdlumfkut misigissavut måna
erKartusångilåka* misigissavut oKautigfsavdlugit
oKautsivta inorpait, tamavtalo åssigingmik misi-
gisimagavta misigissavut OKautiginiåsavdlugit pi-
ssariaKångilaK. tamavta nuånångårnermik misi-
gissavtfnik erKartuerKingnerfnåusåput, tipaitsu-
ngårnermik uvaliartordle tusardluangårnivtfne
misigissavtfnik. ima OKåinardlata: nerifltigissavut
tamarmik nårnagsineuarput; Kulalersardlutalo
nerifltigisimassarput angnerpåK måna pisimavoK.
unuk måna angnikfkaluamik nangminér-
dlunga tamavse Kutsavigerusugpavse ukiut tat-
dlimat Kångiåput uvdlumit aliatsangnaKissumit
måna tikitdlugo suliarisimassase pivdlugit. nag-
gåmigdlo ima oKarKigdlanga: ilumordluta au-
lqjaitdlutalo suliniarsimagatdlartitdluta måne su-
junertarissarput angusimavarput. Danmarke pi-
gfnouniagauvdlune KunutfneKangårsimagaluaK
Danmarkip måne ukiune huntritilingne suliari-
LIUTIT nr. 20
simassai maungåinartfneKarsimångitdlat. nauk
ajornaKutigssaKaraluaKissoK suliaK ingerdlåne-
KåinarsimavoK, taimalo Danmarkimut tikfkuvta
oKarsfnåusaugut: suliarissatit avdlångflteKartfna-
git kingumut nangerKigsfnauvatit, nåmagsisi-
massangnik avigsårsimanivtfne aserugaKarsimå-
ngilaK. tåssa tamåna Kujåssutigiumavara.
uvdlut nnåningårtut atugagssarilerpavut. eri-
ninångitsukut nuna anånagissarput kångerput-
dlo atåssuteKarfigilfsavavut — akornusigaunala
Kunutitaunatalo. Danmarkimit tusagagssat ukiu-
ne sivisunårnardlutigdlo nåsångitsflssårtune eri-
nisfltigiuarsimassavut måna tusarsfnaulfsavavut.
åmale uvdlut sulivfigssavul måna nagdliflput.
ajortumik iliornfkut pilersitaussut angutausi-
ngårtutdlo aserortigait måna årKingniardlugitdlo
iluarsagagssångorput. nalornissornermigdle atu-
gaKaraluartitdlune suliagssat ilumortumik inger-
dlåneKarnerisa nerifltigssitdluarsimavåtigut iluar-
sagagssaulersugssat ingerdlatdluarneKarnigssånik.
måna nalorninaitsumik sujunertaKardluta sulisf-
naulerpugut, suna sujunertaralugo sulfsassugut
ilisimavarput, tåssa ajungitsugssaK Danmarkip
kalåtdlitdlo nunåta sujunigssåt.
unuk månåtaoK ersarsautåinartigut Dan-
markimttut peKatigisfnauvavut, unuardle måna ta-
marmik KanoK misigfssuseKåsagunartut nalornf-
ngivigdluta takordlflrsfnauvarput. danskfme Dan-
markimllut ajornartorsiungåraluardlutik nåmag-
siniagkatik nåmagsisimavait, uvagflme ajornar-
torsiutigisimassavut danskit atorsimassåinut na-
lerKutfsagåine sungitdlufnarput. KanoK Kujåssu-
tigssaKarfigitigigivut unuk måna erKainiarniarti-
go ukiune artornartoKangårtune nåmagsissait er-
Kaivdlugit. navianartorsiungårnermingne tama-
tigut agssuarnaitsumik aulajaitsumigdlo periau-
seKarput, tamatigutdlo ataKatigingneK Kunutitag-
ssåungitsoK takutfsimangmåssuk uvavtfnut Kula-
rungnaersaissflvoK, nåmagsiniagagssat angeaissut
måna isumaginialigagssavut nåmagsineKarumår-
tul nunåne avdlanisut akerdlenlernernik piler-
soKarane.
puioKinatigigdlo uvavtitut sule tipaitsugsf-
nåungfkatdlartut — fmaKa sivisflngfkaluamik su-
le angutausingårtflssunit Kunutitaussut — måna
Danmarkime saperssisitaorérsunit. naggatåru-
taussumik akiuneKåsagpat Danmarke peKatau-
ssugssautfneKarumårportaoK; amigautåusångila-
gutdlume. —