Atuagagdliutit - 09.02.1999, Blaðsíða 14

14 • TIRSDAG 9. FEBRUAR 1999
ATUAGAGDLIUTIT
Inooqataanermut ilinniarta
Inatsisartunut qinigassan- poq, imminut akilersinnaas- mik eqaatsumillu aaqqissuut- pilersaarusiorneq pisariaqa-
ngortittoq,
Ruth Heilmann,
Siumut
Atuarfimmut eqquttariaqar-
poq inuttut naleqassutsimut
tunngasut, soorlu aamma
inooqataanermut ilinniameq.
Taanna naggueqatitta misilit-
tagaqarfigereerpaat, taakku-
nuunatiguttaaq naggueqati-
vut suleqatigilluarsinnaava-
gut, allatigullumi kulturikkut
aaqqissuussisarneri inuppa-
laartut ilinniarfigilluarsin-
naagatsigit, aamma oqaatsiti-
gut tuluttullu paarlaasseqati-
giittamitsigut periarfissaqar-
luarmat atorluarsinnaasat-
sinnik.
Inuiaqatigiinni peqatigiif-
feqamikkut sutigulluunniillu
suleqataanissaq pisussaaffit-
tut isigalugu amerlasuut taa-
maalillutik piareersimaaffi-
ginerulissagaat ilimagilluin-
narakku.
Nunarput tassaasariaqar-
poq nunarsuarmut ammasoq
ilisimaarineqartorlu. Aamma
aqqutigalugu qarasaasiaqar-
neq, eqaatsumik patajaatsu-
millu pingaarteqalugu angu-
saqarfigisariaqarparput. Kik-
kulluunniit intemetikkut ma-
linnaasinnaalemissaat angu-
niartariaqarparput, telep, atu-
arfeqarfiit, ilinniarfiit pisor-
taqarfiillu ataatsimut tamar-
mik avammullu ataqatigiis-
sumik suleqatigiilernissaat
taamaalilluni anguneqassam-
mat.
Angerlarsimaffinni ilaqu-
tariinnilu qarasaasianik atui-
neq nalinginnaalertariaqar-
poq. Tassani akikillisaassiso-
qarnissaa aqqutissaalluar-
sammat tassuunakkut pior-
saaneq.
Inuusuttut
saqqumilaartut
Inuiaqatigiinni atukkavut pil-
lugit uummaarissumik oqal-
liseqarnissarput pingaarute-
qarpoq, aamma inuusuttut
tunuarsimaarnatik isumma-
minnik aniatitsillutillu oqar-
tussaaqataanerulemissaat aq-
qutissiuuttariaqarmat. Inuu-
suttut peqatigiiffii takussaa-
nerulertariaqarput. Sorlak,
kommunet klubbii pinaveer-
saartitsisullu aamma suleqa-
tigineqarsinaapput.
Siunnersuisarfiit saaffigin-
nittarfiillu takussaanerusu-
tariaqarput.
Inuusuttut ilinniagaqartut,
utoqqaat ilaqutariillu inuttut
ajomartorsiortut, suliffissaa-
leqisullu.
Nuna tamakkerlugu sumi-
ikkaluaraanniluunniit eqaat-
sumik inuttut sullinneqarsin-
naalemissarput anguniartari-
aqarpoq.
Kattuffiit, suliffeqarfiit pi-
sortaqarfiillu ikioqatigalugit
tamanna aaqqissuunneqar-
sinnaammaat.
Angutit amallu atukkatik
eqqartorlugit isumasioqati-
giissinneqamissaat pingaaru-
teqarpoq piviusunngortinne-
qartariaqartoq.
Nunarput tamaat isigalugu
lerpoq.
Nutaamik eqqarsarluni
siunissami nunarput tamaat
isigalugu pilersaarusiortar-
neq ingerlanneqarli.
Taanna nunatta inuisa
kommunet nunaqarfiillu pui-
gugaasut pisariaqartippaat.
Illoqarfiit ataasiakkaaginnaat
aallunneqarnerat perruumaa-
taarutissinneqartarnerallu
malunnarpal laaleqaaq.
Tamanna pillugu suleqati-
giissitaliortoqartariaqarpoq,
soorlu ukiarmi inatsisartut
ataatsimiinneranni taanna
siunnersuutigigiga.
Illoqarfiit naligiissaartu-
mik siuarsaavigisariaqarput,
pisuussutimmi tamaasa nu-
natta pigai, tamarmillu nali-
giissumik iluaqutigineqarta-
riaqarlutillu siuarsaatigine-
qartariaqarput.
Inuiattut ilisarnaatigisavut
perruumaataarutissallu saq-
qummilaartinneqarlik.
Nunarput nunarsuarmi qe-
qertat annersaraat, nunarsuup
avannaarsuani inoqarfiit
avannarpasinnersaralugu.
Nuna, silaannaq, sermeq,
aput imeq imarlu minguit-
suupput.
Nunami imarmilu uumasut
tamarmik minguitsuupput.
Inui inoqatiminnut paasin-
nittuupput, inussiarnersut,
namminissarsiunngitsut, iki-
uukkumatuut ikioqatigiissin-
naasullu, taamatut inuiaavu-
gut nunatsinni ataasiusut. Ta-
mannalu atorluartariaqarpar-
put.
16. februar qinersilluarisi.
An ger la rsimaffinn i
qaraasaasianik atuineq
nalinginnaalertariaqarpoq.
Brugen af computere i
hjemmet må blive en
hverdagsting.
Lad os lære medmenneskelighed
Landstingskandidat
for Siumut,
Ruth Heilmann
Menneskeværdighed må ind-
føres som fag i skolen sam-
men med medmenneskelig-
hedslære. Dette har vore
stammefrænder erfaring
med, så dem kan vi samar-
bejde med omkring emnet.
Vi kan også lære kulturelle
og andre menneskelige fak-
torer fra dem, samtidig med,
at vi kan lære engelsk ved
hjælp af udveksling af stude-
rende.
Ved at se på foreningslivet
som en pligt, vil mange bor-
gere være mere forberedt på
dette.
Vort land må være mere
åben udadtil og samtidig bli-
ve mere kendt i den store
verden. Vi kan også nå
meget længere ved at bruge
computere. Vi må gøre inter-
nettet tilgængeligt for alle, så
tele, folkeskolen, uddannel-
sesinstitutioner og direktora-
terne kan samarbejde.
Brugen af computere må
blive en hverdagsting i hjem-
met. Nedsættelse af priserne
må være vejen, så det kan
betale sig at videreudvikle
det.
Mere synlige unge
Det er vigtigt, at vi snakker
åbent om forholdende i sam-
fundet. Vi må bane vejen for,
at unge kommer med deres
meninger og derved får mere
at skulle have sagt. De unges
foreninger må være mere
synlige. Man kan også sam-
arbejde med Sorlak, de kom-
munale fritidsklubber og
andre områder, som tager
initiativ til forebyggelse.
Konsulentfirmaer og hen-
vendelsessteder må drives
mere synligt og smidigere.
Unge under uddannelse,
ældre og familier med socia-
le problemer, og de arbejds-
løse.
Serviceringen af befolk-
ningen må være ens alle ste-
der.
Dette kan plaglægges ved
at organisationer, institutio-
ner og direktorater arbejder
sammen.
Seminar om samlivspro-
blemer mellem mænd og
kvinder må kunne realiseres.
Planlægning for hele lan-
det er nødvendig, ved hjælp
af nytænkning.
Kommuner og bygder der
er glemt, har brug for dette.
Det er blevet forsynligt, at
man prioriterer byer.
Der må nedsættes et sam-
arbejdsudvalg med dette for-
mål for øje, sådan som jeg
fremkom med et forslag om i
landstinget i efteråret.
Byerne må udvikles ensar-
tet. Alle ressourcer ejes af
landet, og må kunne udnyttes
ens af alle borgerne for vide-
reudvikling.
Vores kendetegn som folk
og stolte traditioner må være
mere synlige.
Grønland er verdens stør-
ste ø, hvor der bor folk i ver-
dens nordligste bosted.
Landet, luften, indlands-
isen, sneen, vandet og salt-
vandet er rene.
Levende ressourcer til
vands og til lands er også
rene.
Befolkningen er forståen-
de, venlig, uselvisk, hjælp-
som, og sådan er befolknin-
gen i Grønland sammensat.
Og dette må vi udnytte.
Godt valg den 16. februar.
Vill du vara med om att utveckla det nordiska samarbetet
in i ett nytt årtusende?
Vi soker nya medarbetare till Nordiska ministerrådets sekretariat i Kopenhamn
Rådgivare till tvårsektoriella uppgifter
och koordinering rorande samarbetet inom Norden. Tjansten år
placerad i avdelningen for Kultur, utbildning och forskning.
Arbetsuppgifterna innebår kontakt med alla avdelningama i sekre-
tariatet. Vi soker en medarbetare med erfarenhet av policy-, utred-
nings- och koordineringsuppgifter samt planerings- och budget-
arbete. Tilltråde enligt overenskommelse.
Specialrådgivare som svarar for
Nordiska Kulturfondens sekretariat
Tjånsten år placerad i avdelningen for Kultur, utbildning och
forskning och omfattar bl a planering, genomforing och uppfoljning
av fondens sekretariatsfunktioner samt utarbetande av intern och
extern information om fonden. Tjånsten forutsåtter administrativ
erfarenhet. Tilltråde enligt overenskommelse.
Rådgivare
for budget- och verksamhetsstyring
med erfarenhet från utvecklings- och fbråndringsarbete inom områ-
dena verksamhetsstyming, budget- och resultatuppfoljning. Tjån-
sten innebår dessutom deltagande i budgetarbetet for den nordiska
budgeten (omfattar 700 MDKK), ad hoc-analyser samt projektled-
ning i utvecklingsprojekt. Tilltråde enligt overenskommelse.
IT-rådgivare
sokes till bl a planlåggning och vidareutveckling av IT-strategier,
drift av nåtverk, servrar och pc, hårunder support till ca 120 anvån-
dare, projektledning vid implementering av nya system, budget och
råkenskap, inkop ay hard- och software, leverantorskontakter m m.
Tilltråde enligt overenskommelse.
Handlåggare for Ioner, skatter
och avtalstolkning till personalsektionen
med erfarenhet av lone- och personalekonomi samt budget-
uppfoljning. Tjånsten omfattar dessutom bevakning och tolkning av
avtal samt handlåggning av skatte- och avgiftsfrågor. Nåmnda
arbetsområden beror ett 100-tal kontraktsanstållda, externa upp-
dragstagare och projektanstållda. Tilltråde enligt overenskommelse.
Vi forvåntar:
• ett mål-, resultat- och serviceorienterat synsått
• god teoretisk utbildning med flerårig praktisk erfarenhet
• muntlig och skriftlig kommunikation på antingen svenska, nors-
ka eller danska
• goda kunskaper i engelska
• samarbetsformåga i tvårsektoriell miljo
• pc-vana
• forståelse for politiskt styrda verksamheter
Intresserad?
Rekvirera ytterligare material och ansiikningshlankett om de olika
tjånsterna per fax, brev eller på hemsidan.
Sista ansokningsdag år 26 februari 1999.
Nordiska ministerrådet
Box 3035
DK-1255 Kopenhamn K
Fax +45 33 11 78 50 eller
+45 33 96 02 02
http://www.norden.org
Vi erbjuder:
• ett utmanande jobb med kontraktstid på 4 år
med mojlighet till forlångning (upp till 4 år)
• en spånnande nordisk arbetsmiljo
• gott teamwork
• attraktiva anstållningsvillkor
• goda utvecklingsmojligheter
• intemationell kontaktyta
• rokfri miljo
Nordiska ministerrådet, som etablerades 1971, år de nordiska regeringarnas
samarbetsorgan med sekretariat i Kopenhamn. I Ministerrådet ingår de fem
nordiska lånderna liksom de sjålvstyrande områdena Fåroarna, Gronland
och Åland. Ett utvecklat och fordjupat samarbete mellan de nordiska lån-
dernas regeringar i Ministerrådet utnyttjas får att finna losningar på olika
problem inom samhållet. Passfrihet och en fri arbetsmarknad år två synliga
exempel på detta. Andra exempel år ett gemensamt miljoprogramfår Oster-
sjon, en gemensam miljomårkning (grona svanen), ett nordiskt program får
okad jåmstålldhet mellan konen samt ett omfattande utbildnings- och forsk-
ningssamarbete. Vårt arbete år strukturerat kring områdena inom Norden,
Nårområdena och EU/EES.
ASS./ FOTO-ARKIV: KNUD JOSEFSEN