Tímarit Verkfræðingafélags Íslands - 15.12.1929, Page 6

36
TlMARIT V. F. í. 1929.
3. Dá en fastighet skulle sáljas, inlamnade A och B var
sitt köpeanbud. A erbjöd sig att den 1 januari 1029 erlágga
12 000 kr. kontant samt att sedan varje 1 januari under 10
ár betala 5 000 kr. D var villig att den 1 januari 1929 be-
tala 20 000 kr. kontant och at sedan varje 1 januari under
ó ár erlágga 7 000 kr. Hur mycket voro dessa anbud várda
den 1 januari 1929, om sáljaren kan berákna 5 proc. ránta
pá ránta?
4. I en rát cirkulár kon, vars höjd ár 5 dm, förháller
sig basj'tan till mantelytan som 3 til 8. Berákna konens
volym.
5. I den givna triangeln ADC ár sidan AÐ större án si-
dan DC. Pá AD tagcs punkten E mellan A och D. Sidan
/16' utdrages át C till ett stycke CD — AE. Var pá ,4/1 skall
punkten E váljas, för att ytan av triangeln DDE skall l)li sá
stor som möjligt?
0. Berákna x och y ur ekvationssystemet
xlog8 + ylog4 = —4.
xlog2 + ylogl (i — —6.
7. För en given triangel ABC har man relationerna
á+c c+a a+á
4 5 6
mellan sidorna a, b och c, varvid a ár den sida, som stár
emot vinkeln A, o. s. v. Berákna, (utan anvánding av tri-
gonometrisk tabell) sinus för triangelns vinklar.
8. Tvá koncentriska cirklar med medelpunkten O samt
radierna r och R áro givna. Frán en yttre punkt P dragas
tangenterna till de báda cirklarna. Hur stort skall avstán-
det OP vara (uttryekt i r och /f), för att sammanbindnings-
linjen mellan en av tangeringspunkterna pá den inre cir-
keln och en av tangeringspunkterna pá dcn yttre cirkeln
skall vara parallell med OP? Hur stora bli dá avstánden
frán en tangeringspunkt pá den inre cirkeln till de báda
tangeringspunkterna pá den yttre 'cirkeln?
4
Rafmagnsveita Reykjavíkur 1928.
1. Orkuvinslan er sýnd í eftirfarandi töflu.
Þar sjest einnig framrensli EUiðaánna og hversu
mikið af því liefir verið hagnýtt.
p* 3 o* c -l O Handa Reykjavík kuvins < u~ tJ) p* a í kw œ c* Samtuls cn C P r-r- 5 p p P- ? cií cJ. (t Framrensli Elliða- ánna mill. m3 Af fram- renslinu hagnýtt Mesta rensli m3/sek.
C—. 3 w O O
Jan. 514.800 8 098 14.344 537.242 1170 12.2 6.7 56 4.95
Febr. 449.500 6.610 14.084 470.194 1170 14.4 5.7 39 61 00
Mars 425.800 6.155 11.477 443.432 1020 15 3 5 6 36 9.29
April 358.100 5.898 10.101 374.099 960 12.1 4.7 39 7.20
Maí 320.300 5 745 8.264 334.309 800 9.0 4.1 46 7 87
Júní 273.000 5.299 5 547 283.846 680 6.4 3 6 56 6.00
Júlí 260.500 5.791 5.989 272.280 660 6.8 3.4 50 2.92
Ágúst 301.900 6.432 6.273 314.605 830 6.8 40 59 2.80
Sept. 357.500 6.747 8.306 372.553 950 8.8 4.6 52 10 05
Okt. 434.900 6 634 10 081 451.615 1180 9.4 5.6 60 6 58
Nov. 480.200 6.825 13.044 500.069 1210 7.9 6 2 78 691
Des. 549.000 7.645 14.798 571.443 1365 11 6 6.8 58 8.62
Árið 4.725.500 77.879 122.308 4 925.687 1365 120.5 61.0 50.5 61.00
Crkoman i Revkjavik var 764 mm yfir árið, eða
14.5% undir meðallagi. Framrensli Elliðaánna,
120.5 milj. tenm, samsvarar 61% af þessari regn-
hæð. í raun og veru er úrkoman meiri á úrkomu-
svæðinu. Af þeim úrkomumælingum sem gerðar
liafa verið í Hveradölunum, sem eru efst á svæ'ð-
inu, virðist úrkoman þar upp frá liafa verið 4 sinn-
um meiri en í Reykjavík.
Mesta flóð i Elliðaánum á árinu varð í febrúar
61 m3/sek eða 235 lítrar af hverjum ferkm úr-
komusvæðisins. *
Af 1. töflu sjest að hagriýtingartími mesta álags er
4.925.687 kwst
--- ■ ---- = 3600 sl = 41% úr árinu
1365 kw.
Orka sú, sem unnin var í stöðinni, var hagnýtt
þannig:
kwst. %
Eigin eyðsla, (stöðvar, spenni-
stöðva, skrifstofu, geymslu-
húss) 381.700 7.7
Tap við flutning orkunnar, (í
taugakerfi, spennum, mæli-
tækjum) 575.000 11.6
Selt um mæla 1.899.900 38.7
Sell um iiemla 1.737.100 35.3
Götulýsing bæjarins 332.000 6.7
Samtals 4.925.700 100.0
2. Taugakerfið.
a) Uáspcnniikerfið
var i ársbyrjun .. 16590 m að lengd #
með ............. 12374 kg eirþunga
En í árslok ..... 16566 m að lengd
með ............. 12647 kg eirþunga
Voru teknar niður loftlínur að lengd 590 m