AvangnâmioK - 01.03.1955, Qupperneq 3

nr. 1
AVANGNÅMIOK’
51
dlune KasusueKalunilo sulivdlune kisame iluanårdlu-
ne nalunarungnaersitdlui'narpå sunauvfa mérKat nu-
kigdlårnerata åtsornartua igalåmerngup misigssuiv-
fiup (reagensglas) iluane åma ineriartorsinaussoK,
nårtup nukeruainik nerissagssamauteKarune. tamåna
ilisimatussuserme suliauvoK uivssuminaKissoK, mér-
Kat nukigdlårnerata åtsornartuanik angisorssuarmik
kapui'ssutigssaliagssamik sananigssamik ajornarung-
naersitsissoK.?
kapui'ssutigssarme sananeKarpoK atortugssamit
nåpartitsissartumit nangminermit. kapuissutigssångor-
tiniardlugo navianarungnaersitagssauvoK. atortugssaK
tamåna navianarungnaerslneKarsimagaluardlune må-
na pi'ssutsine piginartarpå, tåssa timime tamarme
nåpautinut akiussutigssat l'tut itersartaramigit. tåssa i-
måipoK: kapuissutigssaK ilungmut tigssalukårtineKa-
rune, akiussutigssat aungme pingorsinångortitarpai.
akiussutigssatdlo tamåko tåssa nåparnigssaugaluaK
akornusertarpåt ilumut åtsornartumit agtorneKarsi-
måsagaluarune.
kisiåne mérKat nukigdlårnerata åtsornartua na-
vianarungnaersiniardlugo KanoK ilioråine ajungine-
ruva? tåssauna tamatumunarpiaK mérKat nukigdlår-
nerat pivdlugo Romame atautsiminerssuaKarnerane
misigssuinerme tamatumane pingårtorssuit mardluk
isumaKatigingisimassut, tåssa Jonas E. Salk Pitts-
burgimio åmalo Albert Sabin Cincinnatimio.
mérKat nukigdlårnerata åtsornartuata misigssui-
ssarfingne nautiniarneKarnigssåta ajornånginera En-
dersip navssåringmago kinguneralånguatigut Ameri-
kamiut tåuko mardluk kapuissutigssiorniardlutik su-
lilerput. tamarmik ingmikut periauseKarput. Salk i-
sumaliorpoK: piårKingnårtumik kapuissutigssiornia-
riaKarpoK nakorsautigalugo misilitagssamik. tamanit
pingårnerutitdlugo ajoKutausinaussumik kingunig-
ssaKartugssautinavértariaKarparput. tamanitdlo uloria-
nånginerussugssauvoK mérKat nukigdlårnerata virusia
toKukåine. tauva takussariaKarparput åtsornartoK to-
Kungagaluardlune time akiussutigssaKalersisinåusa-
nerå.
Sabinip Salk isumaKatigingilå. OKarpoK: silatu-
sårneruvdluinåsaugut kapuilerdlune pingortitap pissar-
nera åssilerKigsårniaråine. aitsåt taimailioruvta inu-
neK tamåt nåvdlugo — imalunlme sivisorssuarmik
— åtsorneKarsinaujungnåisagaluarpugut.
påsiumagåine sok sule agssortutoKardlunilo nå-
lauserdlugtOKartuartoK, Sabinip Salkivdlo [KanoK i-
liorsimanere misilingnerusinauvagut. Salkip sulissu-
tigisså månauvoK: tåssa åtsornartup toKunigssånut
pissusigssaK naniumavdlugo, taimailivdlune Kularna-
rungnaerKuvdlugo tamåkuarKat ardlåinånik atausi-
nguamigdlilnlt åmavdlune aniguissoKarsinåungitsoK,
misilissåmersutdlardlunilo aitsåt isumangnaitsumik
KanoK iliornigssane nanivå. sigssuencigsårdlune ar-
dlaligparujugssuarnik misilissarérdlune påsivdluina-
réramiuk åtsornartoK mérKat nukigdlårnerånik nå-
partitsisinaujungnaertoK, tauva nangmineK mérKane
kaporpai.
ardlåinåtdlunit nåpångilaK. tauva kapuissutig-
ssaK OKåtårneKarpoK mérKanut avdlanut 167-nut. å-
ma tåukua ardlåinåtdlunit ajoKuserneKångilaK.
suliåta kingunere pilertortut pivdlugit Amerika-
ine mérKat nukigdlårnerat pivdlugo peKatigit taper-
sersulerpåt angnertunerussumik pingårnerussumig-
dlo suliniarnerane, mérKat ardlalingnik hundredetu-
sinteKartut USA-me tamane tamåne Salkip kapui-
ssutigssiånik kapordlugit.
taima inuit amerdlatigissut misiliumik kaporne-
Karmata KanoK kinguneKartoK sule tusarneKångilaK,
kisiåne atauseK takuneKarpoK: Salkip kapuissutig-
ssiåta akiussutigssaK aungme pingortitarå, akiussu-
tigssatdlo tamåko - amerdlanerssuarnime — Kåu-
matine ardlaligssuarne atassartut.
kapuissutigssap akiussutigssat aungme pingor-
titarmagit tauva neriunarpoK åma mémat nukigdlår-
nerånut sernigssutåusassoK. kisiåniuna polio nåpau-
taussoK erKumitsorujugssuaK. tåssamiåsit tunitdlåu-
sinaujungnarsivoK pingortitap nangmineK kapuissar-
nerata pissusia issuångikåine.
taimåitumik imåisinauvdluaKaoK Sabin kapui-
nigssamut pissusigssamik piviussumik sarKumisa-
ssok. autdlarKautånitdlime suliariniarssarå kapuissu-
tigssaK erKortoK, susa imaKa sivitsulorutipajusaga-
luaruniugdlunit. Sabinip åtsornartune toKuniångilå.
nukigdlårtiniarpå nåpautigssaujungnaerdlugo, kisiå-
ne mérKat nukigdlårnerånut akiussutigssamik pingo-
rartitsissujuåinartiniardlugo. taima åtsornartumik nu-
kigdlårtitsiniardlune sulineK pilårnaKalunilo nåma-
gigtarniarnaKaoK.
kisamile ukioK måna (1954) tamåna anguneKar-
poK. nagguvit nutåt Sabinip piliaisa ilåt sunauvfa
méreat nukigdlårneKalersitsisinåungilaK, taimåika-
luardlunile virus tåuna nukigdlårtitaK timime polio-
mut akiussutigssanik nåmagtunik pilersitsisinauvoK.
åma inuit piumassut misiliutigissardlugit autdlarti-
poK. kapuissutigissartagå åma issartagauvoK. tai-
mailiordlune akiussutigssat nerissat ivserinut aku-
liutdlutik pissusigssaK atordlugo timimut siaruartarput.