AvangnâmioK - 01.03.1955, Blaðsíða 20

68
AVANGNÅMIOK’
nr. 2'
Paspatop Kungujungajagdlune akivå: sunauvfa
ugpermgilat.
pinerdliutsailisitsissup angalaKatime OKausé ki-
ngugdlit isumaliutigssarilerpai. OKausé endgsissuti-
giungnailerpai, måssa nalugaluardlune suna pivdlu-
go taimailivdlune. isumalerpoK: fransimåp pasitsåu-
neraminga? Paspato kalerrinerame Fixip pinerdliut-
sailisitsissut ilagigåt, taimåissutsine sule atautsimut-
dlunit tåinginamiuk. Paspato taima oKarame avdla-
mik isumaKarsimavoK.
uvdlut ilåne Paspato nununeK sapilerame sor-
råineruvdlune kamagpalugdlune pilerpoK: Fix,
Hongkongimut pigaluaruvta tåssanilo Kimåsaguvti-
gut ila ajusaKaoK.
Fixip oKausigssaileKivdlune akivå: nalukulug-
punga Kimåsavdluse Kimåsanasilunit.
(nangitagssaK.)
umiarssuaK pivdluaitsoK.
(nangitaK.)
sulile umiarssuarujugssuarmut ikånoississoKå-
ngilaK. uvdlut tatdlimat umiarssuaK saligpåt aseror-
nerisalo ajornerssait årKigssordlugit. kingusinårnerat
tamåna avisit ajorissorujugssflvåt, taimaititdlugulo su-
le ajoKutit amerdlanerussut Great Eastermmui ka-
terssutarput. kivfat ilåt angussuisa nivautaussartar-
ssuinik misigssuiniartoK nåkardlune toKUvoK. avdla
putorKavdlune umiarssuarujugssup avatåtigut nåkar-
poK ipivdlunilo. Kissugtuiviane påsimagamik angut
toKutausimavoK avdlatdlo isigkaneK mardluk arKu-
nartorsimavdlutik. kisalo kamauterKingnerme Kissug-
tuissut ilåt Kivneriåumik toKutausimangmat (tåssa
umiarssuarme toKUSsut 22-igssåt) politit arfinigdlit
såkulersorsimassut umiarssuaK påriniardlugo ikårfigåt.
taimaitdlune julip 3-åne kisame angmarneKar-
poK. billette atauseK 1 dollarimik akeKarpoK New
Yorkimiut isumåt maligdlugo ake amilåuminåinartoK
-— kisiånime piumagåine uvdloK nåvdlugo umiar-
ssuarme uninganeK ajornångilaK umiarssup sutor-
niartarfigssuane uningaordlune, åma taimåituliupat-
dlagsimagamik umiarssuarujorujugssuarme tåssane.
uvdlormile sujugdlerme billettit 1500-inait tunineKar-
simåput uvdlormilo aKaguane Amerikamiut nu-
nartik pivdlugo nagdliussivigssuåne 2000 Kånger-
nagit. dollarsimigdlo akilisimassut åma akigisima-
ssartik ilakungnangniutigissarsimagamiko emainiu-
tigssamingnik sukuniartalersimangmata, Goochip u-
miarssup kivfaisa putorKånginerssatuångue nålagker-
simavai umiarssuarujugssuarme sume tamåne sig-
ssuertorKUvdlugit. neKigssiortåta Kaningarsimavai i-
nuit mardluk inerssuarme åssiliarssuaK amigaK pi-
nagtåriniardlugo pérniarssarilerugtoråt. ajorileriarma-
tik åssilissamik tåussuminga niaKuatigut anaulersi-
mavåt ilisimajungnaersitdlugo.
billettit agfåinarmik akeKalermata tunissaKar-
dluarneruleraluarput. sapåtip akunerine sisamane bil-
lettit 143.774 tunineKarput, tåssalo kingorna taku-
saissoKarKingnane. tauva isumatårput uvdlune mar-
dlungne umiartortitsiumavdlutik sule inuit amerdla-
nerussut pilerisårumavdlugit. billettit akigssåt aula-
jangerneKarpoK 10 dollariiisassut, ilaussutdlo umiar-
ssuarme nerissagssatik nangmingneK akilertarumårait.
inuit 2000 ilåuput, Goochilo ingassagtajårunara-
ne agdlagtaivingne ima agdlagsimavoK: „åssigssaKå-
ngitsumik takutitsineruvoK." såkutut nipilerssortar-
tue mardluvit anérsuartarfigssuane nipilerssorput, u-
miarssuarmilo whiskyKaKaoK. Great Eastern Sandy
Hook uiarmago Atlanterhavivdlo tungånut autdlar-
dlune nipilerssortut ilarpagssue ajalutiterput imersi-
manermit umiartornerdliordlutigdlo meriångunermit.
umiarssup Kåne sume tamåne inugpålunguit eKi-
matdlutik inugkatdlutigdlo imeråuput, ilaitdle ernig-
sisimårnertik iluagtitdlugo pinåuput imeKatigigdlu-
tigdlunit.
inerssuaK neriniartarfigssuångorsimavåt, sujug-
dlitdle nerilisagaluarmata saKissut ardlåinånigdlunit
nikitoKångilaK. ilaussut kåtsagsimassut nivdlerråtor-
ssuångorput, nalunaerutigineKarmat ervngup avKu-
taisa ilåt aserorsimangmat nerissagssamausivigssuaK
imagtorssuaK. piussårdlutik nerissagssarserKardlui-
narput ajornartordluinarnigssamut perKumautausima-
ssunik, tingmiarussat neKait parnunikut, nerssu-
ssuit neKait Kuperdlornikut pulikimernit tarajortigkat
kiksitdlo mavtusorujugssuit.
tårsisimalermat sule umiarssuarmitut tujormini-
ngorput. „ilaussut inarfigssaKångitdlat, avdlatutdlo
ajornaKingmat sumut tamaunga natdlakåvdlutik si-
nguput,“ taima Gooch agdlagtaivingme agdlagsima-
voK. agdlangniardlune puiorsimavå kina pissussoK
inuit 2000 taima uvdlune mardlungne umiarssuar-
mik 300-inarnik sinigfigssalingme angatdlåneKarsi-
manerånut. umiarssup Kåginåne sinigtunut madrasit
såtunguit avguarneKarput, pigssaerutileriaramigdle
saKissut inarfigssat dollarip agfainik akilersitdlugit