AvangnâmioK - 01.03.1955, Blaðsíða 5

AVANGNÅMIOK’
53
nr. 1
ssortat ilaisa kigsautigerérpåt Kinersissimik tusåmåi-
nagåt Ntip kangerdlua aulisagaligssuaK issitningnik
takusarumavdlugo taimailivdlutik Kinersissitik nangtni-
nermingnit påsissaKartmerulårumavdlugit. akuerssor-
neKardluarput; taimaitdlunilume oKarfigineKarpugut
avangnamut avKutigssarput TikeråK Nungmit autdlau-
tigalune Nfip kangerdluanut takornarniartisagåtigut.
årit atautsimlneK soraeriånguatdlartoK aKagfikut
unfikut nal. 22,00 Nfik tukinaKårput. ikingutit ilaKii-
tatdlo aulaterissut tårsiartuåK ilårdlugo åungaivagut,
Tikeråtnile inigssausmaussut tamarmik inoKarmata
nikatdlungaussarneK piungnaerdlugo ilungmukarneK
autdlarti'parput, tåssalo tårsivigdlartoK.
tårssfip atåne silamut anissaraluarama ingerdla-
nerput malungnaraluartoK nunamik erssitsoKånging-
mat umiarssuarmilume nipaitdlilermat inåinaKaunga.
sinitdlardlunga kisiåne ilama oKarfigeriarmånga på-
silerpara kisarpalugtut sunauvfame Kapisilingnut pi-
ssugut uvdlåkut nal. 7,30 encåniorKOKaoK. sunauvfa
finuaungmat Itivneranut (tåssa Jens Rosingip tugtfi-
teKarfianut) Jens Rosingikut niorérsimavdlutigik, i-
laugamingme. nukinglnaK makiterama aneriatdlartu-
nga sila Katsungavdlm'nartoK KåKarssuitdle KiterKut-
dlutik putsumik porsimavdlutik. ilumut pinissuseK
takuvara sordlo Fr. Nielsenip (Farep) taerigå „Ka-
pisigdlit-å kussanarnerit". igdloKarfianutdle Kiviarama
Kiåumerdlungalo uloriasumerpungalunit tåssale igdlo-
Karfia Kiviåinardlugo ataniarnangårmat. KåKarssfivme
atånipoK alånguame, KåKarssfip sivingarnane nar-
ssaumanerssartaminlnguåinartaKartume sordlume tå-
ssa KåKarssfip upikune matuinåsagå.
ikåglnaKaugut. niuvertorusianit ilagsivdluarneKa-
Kaluta niuvertorutsip nunaKarfianut niuvugut tåssane
piniartoK tusåmassaK Leopoldus Ringsted (Pusttise)
nunarKatigigå. niuvertorutsip nunaKarfia tåuna nug-
gersinianinguvoK nunaKarfiup narssaumanerssatuå-
ngua. niuvertoruseKarfiup igdlutai tåssanlput auli-
sagkerivigdle nungflp tåussuma avatinguane KeKer-
tånguamitdlune KeKertånguaK tamåt inatussavigdlu-
go. tåssånga igdloKarfigissånit Kumut majoriartuår-
ssuaK tamarme ikånik sårugdlingnut panersiviussu-
nik KagdlersimavoK. ikåt imaligssujungnaersimåput
portorneKalersimangmata. sårugdlit panertitarsimavait
tåssa kugssartlnardlugit tåssalo KaKortuinångordlutik
panersimåput. tamåne ikårssuit atåne savat sårug-
dlingnik nåkarnikunik tutikerdlutik aKupissut takug-
ssåuput merKorssuile ipertoKigamik mamarunångi-
vigsumik issikoKaraluarput, ålimåko issigut iggitdlu-
git mamarssautigissagkagut.
ikårssuit tåuko Kulåne tamåne sivinganerinar-
ssuarme igdlut aulisartut nunaKarfingnit avdlanit au-
lisariartut inigissartagait landskassip åma mikingitsu-
mik aningaussaiautigisimassai inigssisimåput. igdlut
pitsåungeKaut. iluarsarneKartugssåuputdle; inungnit
20 anguvdlugit sinigfigineKarslnåuput, tamarmigdlo
sinigfigssaKarput. ilissivé saviminipalårssuit magpile-
råine Kangame KOKianartånguarsse, ila KanoK sining-
niardlune ilissivigssortoKartitdlugo Ki'ngarnartiginer-
poK, tamarmigdle pitsångorsagaunigssåt landsrådit
kigsautigåt. nerissarfiat erKigsisimårfiusinaussortaoK
ajiingitdluartumik suliauvoK nuånerunavigdlunilo.
tåukunånga ateravta sårugdlingnik panertorssu-
arnik portuissut takusarpagut. maskinamik naKitsi-
ssUarmik tamåko panertorssuit naKilerångamikik sor-
dlule naKitsisåt agsororane portugkap angissusigsså
nåmagtitordlo unigtitdlåråt. iluamik nukik. tåssånga
niuvertorutsikunut iseravta Kapisigdlit ateKautånik
pujågkamik kapisiligtoratdlarujugut.
ilåka sule isersimaniartut igdloKarfiviat alåkaru-
sulerdlugo alåkariartorpara. aulisartut nangmingneK
igdlue takuleravkit isumaga uniuteKåra. tusåmassaK
Kapisigdlit aulisarfigssuaK aningaussarsivigssuaK au-
lisartue taima pitsåungitsigissunik igdloKåsangatisi-
mångikaluarpåka. ilumordlungale OKåsaguma amer-
dlanerit måssa isingikaluardlugit — akigssarsior-
figigsimåssusianut takordlorutdlugo igdlugingeKaut.
tåssane misigssuatåritsiarusungniardlunga umiarssuaK
nukingisåralune siggatdlarmat utinaKaunga. tåssagoK
igdloKarfiat imeKångilaK tåssalo sikut imerineruvait.
uvfale akimut Kiviaråine kugssuaK kisime takorKU-
vok tamåne nunagingnerssuarme igdlut Kalipautigig-
dluartut ingmlkortitårdlutik iput tåssa savauteKarfik
„Neriuna" naggoringnerssuarme Korsorpalungner-
ssup KerKane narssautit KorsorKigsisimangåramik
sordlo kisimik takorKUssut. isuinaliumlnarpunga tå-
ssa aitsåt igdloKarfigssaraluat.
Kapisigdlit Nup kangerdluata Kingoringilai ka-
ngerdluvdle tåussuma ilåne kujåmut Kinguanlput.
OKalugtuaråtdle: tåssagoK kapisilingnit ilungmut Ki-
viaråine nuna pukisagtuinaK itueriaråine alåkagag-
ssauvoK Nup kangerdluata KingoKarfia Kangersunei<
sermip nåkåvia. KaleralingnlngoK ulivkårpoK puissi-
ligssuvdlunilo. tarKavaninivtine Kapisilingmiut ilåt A-
vangnånit nungneK kommunalbestyrelsemik sågfi-
gingnigsimassoK tusarpara Kingmersårumavdlune på-
singilarale KanoK pinersoK. isumaga maligdlugo u-
vangåtaoK ila KingmeKarfigssarKigeKåra, Kularutig-