AvangnâmioK - 01.03.1955, Blaðsíða 8

nr. I
56 AVANGNÅMIOK’
runame pigssarsiålutik aningaussamim'nguamingnut
tapertarivdluartarpait, pingårtumigdlo tivkat kanisut-
dlo eKaluitdlo taimane niuvertoKarfingme K’asigiå-
nguane inussutigivdluaKaugut aussame, taimåine-
ratigut K’asigiånguit erKåt niuvertoKarfingmut Kanig-
toK tingmiarpagssuaKarneK ajormat uvdlormut inu-
ssutigssanut angnertorKutausfnaussunik. upernagsså-
kut sikup sinåne natsernik utunigdlo atorfigdlit sa-
påtikut piniaKataussarput pissaKartardlutigdlo. sikuer-
simalerpatdle sujugdlermik angmagssat nipisatdlo
K’asigiånguane isumavdlutaussarput aulisagkanut
taerigkavnut ilaliutdlugit. angmagssat avalagsimaler-
pata årdluitdlo erKarput puissinik umassuerukatdlar-
påssuk neKitugagssaK ajornarsiussagkatdlartarpoK.
taimåitoK atorfilikormiunik pigssaileKerpalugtunik tu-
såsanatalo malugissaKarneK ajorpugut, tamavta nå-
magtitdluta uvdlormut nerissaravta aKagumutdlo pig-
ssaKartardluta.
aussame åjuna niuvertoKarfingme bådsmand si-
samanik kivfartortulinardlune umiatsiarssuarmik niu-
vertoruseKarfingnut angalaortoK niorKutigssanik pa-
jugtardlune utimutdlo orssunik tingungnigdlo nag-
sartardlune. tamåkua K’uilingmut niorKarneKartar-
put tåssane sujatsivingme sujåneKartarmata. tåssa-
ne kivfat mardluk åma atautsimik ingmikut kivfar-
tortunik ikiorteKartut uvdlukut unuåkutdlo pårdla-
kautdlutik sulissarput. nåpaja iliniartunilo uvdlukut
tåssane åma sulissarput. åmalo niuvertoKarfingme
nåparsivingme sulissarput. sanassoK sånavingme ki-
sime sulissarpoK. kivfat avdlat pisiniarfingme ikior-
taussarput Kaliatalo igdlutaisa suliagssartait suliari-
ssardlugit formand ^ålagaussaK — sujulerssuisiga-
lugo, ilånilo sanassoK pissortaralugo niuvertugssaK
nålagkiutdlugo. niuvertoK agdlagfingme sulissarpoK
uvdluvdlo ilåtigut niuvertugssaK suleKatigissardlugo.
niuvertoKarfiup suliagssautai angnerulingigpata
inungnut avdlanut kivfartortunut — sulivfigssa-
KartångilaK, umiarssuit nunaligpata aitsåt. taimanikut
pisinaussut angutit arnatdlo kivfartortarput. l'miorto-
Karniarpat åma kivfat formandiat kivfartortunik mar-
dlungnik imertaKateKartarpoK imiagssanigdlo aseror-
tereKateKartardlune; ilånile tamånåtaoK kivfåinait su-
liarissarpåt, åmalo aussame atausiåinardlutik imior-
tarput. KaKutiguinarKinåK niuvertoKarfik suliagssaKar-
titsissarpoK sumik nutåliagssaKarångat. erKaimavara
K’asigiånguane niuvertup Kuigsså pemumausivigssaK
nåparneKarmat ivssunik Karmagssainik inugpålug-
ssuit Alångånguame niuvertoKarfiup akiane ivssor-
tartut uvdlorpålukasingne. taimåitoKångitsarångatdle
akigssarsiorfigssamik sulivfigssaileKinartaKaoK. tåssa
kivfat kisitalåmik aussame sulissarput taimåituardlu-
tigdlo ukialerdlune ånukut arfineK tikftinago su-
livfigssaujungnailersarneranut, imåipoK septemberip
nåneranut. tamatuma kingorna kivfat tåssa avitar-
put mardluvingordlutik. ardlait suligpata ardlait suli-
sångitdlat. uvdloK sulingivfigtik inutigssarsiornermut
atortarpåt avdlamutdlunit sågfigissardlugo.
(nangitagssaK.)
silarssup kaujatdlagaunera uvdlut 80
nåvdlugit.
(nangitaK.)
Aoudap hinduip ilisimassortamik alianaraluartu-
mik pivdlune oKalugtuarisså ugpernarsarpå. ilumut
Indiame inungortut nersornarnerussut nagguveKatigai.
parserit ilaisa Indiame niuvertussut Kavsit, Kivillssanik
(ånoråminigssianik) niomutigdlit pisorssuångutigåt.
tåuko ilåt James Jejeebhoy tuluit kungiata akitsisi-
ngårpå, Aoudavdlo tåuna erKardlerå Bombayime nu-
naKartoK. tåussumalo Jejeebhoyip igdlua nersor-
nartoK Jeeb Aoudap Hongkongime ujarnialerssårpå.
nalornigaluarpordle Kimåtitdlune najorsinåusagine
igdlersortigisinåusaginilo. Foggivdle oKarfigå tamåna
pivdlugo ånilångassariaKångitsoK, tamarmigdle ilua-
mik årKigssorneKardluarumårtut.
arnavdle inusugtungup OKauseK, årKigssordluar-
neKarumårtoK, påsisimavdluarnerdlugo? taimåissusia-
le nalunaKaoK. kisiånile Fogg issiglnalerarå. autdlar-
Kåramik ingerdlavdluavigput, silagigdluardlunilo i-
marssuaK manigsorssungmat pujortulik ingerdlav-
dluarpoK. Ranguniap KeKertaK AndamaniarssuaK er-
sserpå, tåssanitordlo KåKarssuaK Sadslepeakimik atilik
kussanangårtoK ersserujåt, tåuna imap kigdlinganit
kårfanut isigkatut 2,400-tut portutigissoK, sineriak ta-
måna Kanigtunguvdlugo sinerdlugo ingerdlagaluara-
mik Papuanigdlo inugtumassunik silarssup inuinit
tamanit inorujuneroKissunik inoKaraluaKissoK taimåi-
toK atautsimigdlunit inugsingitdlat.
KeKertat kinguleriårdlutik ersserartut kussana-
ngårput. imap sinånitut palmerpagssuit, orpitdlo av-
dlarpagssuit pineKissut ersserarmata, ungatdliuvdlu-
tik KåKat kussanangårtut ersserariputaoK. sineriak
kåukisimavoK tingmiånguanik, kugsagtat ilagissåi-
nik tusåmassaussunik, tamåko uvdluliait (ivavfiliait)
Cinamiut piumangårtarpait, nerivdlugingoK mama-