AvangnâmioK - 01.07.1955, Blaðsíða 5

AVANGNÅMIOK’
149
nr. 1
danskit nålagauvfiånit aningaussat ukiume
1955 56-me atortugssångortiniagkat
inatsissartunit OKatdlisauneråne
OKausiminerma ilait.
aussaK måna tåssa 1954-me inatsissartut nåla-
gauvfiup aningaussainik akuerssissartutitaisa ilait,
åmalo kalåtdlit nunånik ingerdlatitsineK pivdlugo
sianigingnigtutitaussut ilait, danskitdlo nålagauvfiata
aningaussainut kungip tugdliutitaK atarKinartoK ila-
galugo kalåtdlit nunåta ilå angalaorfigerérpåt, taku-
ssamikutdlo påsissaKarfigigunarérdlugo, nunavta i-
ngerdlatineKarnera ukiune ukunanerpiaK sukut isso-
rissagssarsiorfigineKarslnaussoK.
danskit nålagauvfiata aningaussatigut ukioK må-
na ukiunilo Kaningnerne aggersune ajornartorsiute-
Karnera nalunago, uvanga tungivnit l'maKa oKausig-
ssaKarfiuvatdlårtariaKångikaluarpoK inatsisigssaK oKa-
luserissaK pivdlugo. taimåitordle l'maKa pingårpat-
dlårtungikaluartut encartulåsavåka.
kalåtdlit nunarput kalåleKatigutdlo sivnerdlugit
KujåssutigissariaKarpara ukiume 1955/56-me aningau-
ssat taima amerdlatigissut nalinge nunavtinut atugag-
ssångortiniagaungmata, sordlo finansminister (ani-
ngaussanut kungip tugdliussoK) atarKinartoK oKarér-
sok, tåssa 65 milionit nalinge. tamåna pivdlugo nå-
lagauvfik danskitdlo akilerårtartussut tamaisa Kutsa-
vigeKågut. tamatumame takutipå nålagauvfik plna-
rane kisiånile åma måne akilerårtartussut sule piu-
massarigåt nunavta piorsarneKarneranut uvagutdlo
ajunginerussumut angussaKariartornigssavtfnut ani-
ngaussat taimak amerdlatigissut tuniutarumavdlugit.
tamånåtaoK uvanga nangmineK malugissåinarpara
sumilunit nunaKarfingme kalåtdlit nunarput pivdlugo
OKalugtussiniarångama Kavdlunånut månitunut, pi-
ssariaKåssuserput nåpertordlugo ikiuerusungnermik
angisumik misigititarmånga, nunavtlne pfssutsit sut-
dlunit iluarsartariaKarnere påsigångamikit, tikitagkav-
nime tamane misigissaKartartuåinarpunga angussa-
Karnigssavtinut angnertunerussumut ajunginerussu-
mutdlo tapersersuerusungnermik ikiukumanermigdlo
tamatumale igdluatungå måna nålagkersuissunut a-
tarkinartunut inatsissartunutdlo påsisimarkuvara ku-
larerkunagulo, uvagut kalåliussugut åma misigisi-
mavdlulnariput sulekataussariakarnerput pissugssåu-
ssuserputdlo, nunavtine ingerdlatsinek issigingnågl-
narumanago suleKataujumavdlutale nunavta piorsar-
neKarnerane!
kalåtdlit ardlaligpagssuångorput uvdlume isuma-
kartut ima, nåmagTnartariaerutoK nunavta uvagutdlo
ikiortituåinartutut inunigssarput, åmåtaordle nangmi-
neK ikiutariaKartugut, pingårtumik ukiune kingug-
dlerpiane nålagauvfiup tungånit inuinaitdlo måne ka-
terssuinerisigut ikiuterpagssuarnut pissavtinut sulilo
piortortuagagssavtinut.
nalunångilaK aningaussarpagssuit ukiume tug-
dlerme nunavtinut atugagssatut sujunersutaussut a-
merdlanerssait utertineKarumårtut (tuniussåinaunatik),
tåukuale ilait 19,5 milion krunit kisimik nutåliagssa-
nut atortugssautitauvdlutik, sujunersutaussut ikilisi-
nekåsångigpata!
tauvale mardlugsulnartigut OKauseKarfigitsiar-
dlara inatsisigssaK måna suliaussoK kalåtdlit nunav-
tfnut tungassortåinaisigut. sujugdlermik erKailara nu-
navta nålagkersugaunerata mångånit Danmarkimit,
nunavtinitdlo, akisunerssua. 1950-me nutarterinerup
inatsisainik taissartagkat atulerneratigut nunavtine
pingårtumik nålagkersuissoKarneK avdlångortiterne-
Karmat, sujunertarineKarsimagaluarpoK nunavtine pi-
ssortaunerussut (Kutdlersarpiait) ekitigauneratigut „a-
kikitdlisaineK", „angnikitdlisaineK“, „ajornångineru-
lersitsinerdlo" anguniardlugo. uvdlumile suna taku-
ssagssauva? tåssa nålagkersuissoKarneK nunavtine
akitsoralugtuinartoK, ima agdlåt oKartariaKalersitdlu-
ta, ilumut nunarput ingassåussamik pissortarpag-
ssuaKalersoK.
OKauseriumassama åipå niuvernermut sujuner-
sutaussunut tunganeruvoK. tåssane agdlagsimasso-
KarpoK „kalåtdlit tunissamikut akigssarsiarisinaussag-
ssait amerdlisiniarneKartut 7 million kruningordlugit",
tamåna ima navsuiausersimavdlune „aulisarnerup
savauteKarneruvdlo angnertunerujartuinarnigssait ili-
magalugit". uvangale OKardlanga, åmåtaoK erKaine-
KarsimassariaKaraluarput kalåtdlit tunissait avdlat au-
lisagåinarnit savauteKarnerinarmitdlo pissungitsut. å-
ssersutigalugo atausTnaK erKailara, tåssa puissit a-
mingue, tunississugssamit inerlvigkatut pisiaussartut,
niuvertoKarfiuvdlo tungånit avdlatut tunissatut sulia-
rineKarujugssuartariaKaratik, maungalo pigångata su-
liarerKingneKangåratik pisissugssanut tunineKartar-
dlutik. tåuko puissit amingue ukiune kingugdlerne
mardlungne avalagtitaussartut akitarKutåtamik tuni-
niarneKarångamik aningaussarpagssuarnik naleKar-
tarput, taimatutdlo nålagauvfingmut, niuvernermutdlo,
tunississunutdlo iluaKutaussardlutik! nalungikaluar-
para nunavtinut pissortanit kalåleKativtalo ilarpag-
ssuinit aulisarneK (pingårtumigdlo sårugdlingniarneK)