AvangnâmioK - 01.07.1955, Blaðsíða 17

nr. 2
161
AVANGN AM IOK'
neK KanoK angnértutigissoK taimanile erssersitarér-
simagåt, ukiut 1930 Kångilårneråne landsrådit tu-
ngånit sujunersutigineKarérsimavoK danskit inatsi-
ssartuinut autdlartitaKalernigssaK, kisalo 1949-me
landsrådit atautsimlnermingne ersserKigdluinartumik
kigsautigåt åma tamånarpiaK, kisalo kungivta tike-
rårnerane kingugdlerme 1952-me sule angnertune-
russumik sarKumiuneKardlune, tamånarpiardlo pissu-
taussoK nalungilarput 1953-me inatsisit tungaviussut
nutåt atulerneratigut nåmagsineKarmat. tamatumalo
sujornatigut kiingip tugdlisa plnaratik åmåtaordle i-
Baselime sapåtip akunerane danskit sarKiimersitsingmata.
Baselime avKusinerssuarme Freiestrasseme igdloKarfingme pisiniarfigssuau-
tigdlit peKatigit Danmarkip pinik igalåtigut sarKumersitsisimåput. tåssunga ata-
titdlugo igalakut sarKumersitsinerme akitarKutautoKarsimavoK akigssarsiagssat
angnerit mardluk tåssautitdlugit Danmarkiliarnigssat angalaortitsissartut danskit-
dlo peKatigit akiligagssait.
igalåme atautsime takugssauput arnap cyklersup åssinga tusåmassaoKissoK
Københavnimiio Rådhuspladsen, talerpiup tungåne erssiput kiingikut inoKutigit
Fredensborgimititdiugit åssinge.
natsissartut nunavtinut tikerårtarnerisa, landsråditdlo
Danmarkimut autdlartitaKartalernerisa pissuseK tamå-
na uvdlume nunavta inuisalo pissuseriligåt piarér-
sartuarsimavåt nåmagsineKarneranutdlo patsisauvdlu-
tik. taimåitumik kalåliussugut nunarputdlo Danmarki-
mit avigsårumångisåinarsimavugut, nålagauvfingmut-
dlo avdlamut atalerumångisåinarsimavdluta sorssung-
nerssuvdlunit kingugdliup ukiune tatdlimane Dan-
markimit avigsårsimatitsigaluarnerata nalåne. tamå-
na uvdlume uvagut kalåliussugut mardluvdluta må-
ne „nålagauvfit peKatigit" autdlartitaisa atarKinartor-
ssuit atautsimineråne ilaussussugut ugpernarsardlu-
go nalunaerutigisinauvarput kalålenatigut tamaisa siv-
nerdlugit.
avdlatigutaoK nunavtine kalåliussugut Danmarki-
mut tatigingningnerput atavdluinarumanerputdlo sar-
Kumersitartuarsimavarput. taigdliortuvta pingårnerssåt
sule inussoK 1921-me taigdliaKarpoK danskit ku-
ngiat, kungerput pivdlugo uvdlume agdlåt atortar-
tuagkavtinik. ukiut 50 matuma sujornatigutdle taig-
dliaKarpoK „Danmarkip anånatut isumagingningne-
ranik", „Kitornane isumagigai" tåssa uvagut, kisiå-
nile åma Danmarkip ilimagissaria-
Karå „Kitornat agdliartortut suleKa-
taussugssaungmata" nunavta inger-
dlåneKarnerane. taigdliå avdla „er-
falassorput" OKauseKarpoK: „da-nskit
kalåtdlitdlo nunavtine pigissåt", „ka-
tingatåt" „erdligissåt" „måne kalåt-
dlit pavkulo danskit" atausiussutåt!
tåuna danskit erfalassuat Hans Ege-
devdle nalåne nunavtine erfalajua-
lersoK, sujugdlermik nålagkersui-
ssut pissortatdlo igdlorssuaisa er-
Kåinåne angatdlatåinilo, ukiutdle i-
ngerdlaneråne sujulivtinit uvaguvti-
nitdlo uvdloK måna tikitdlugo nang-
mineK pigissavtitut issigineKariartui-
nartoK, ukiunilo uvagut nalivtinit
kalåleKativta igdluisa, Kanordlunit
silatånit issikumikut nikanaraluarti-
gissut, silatåne nivingarneKartuarta-
lersoK, uvdlune nuånårfiussune pi-
narane åmåtaordle aliasugfiussune,
danskit kalåtdlitdlo katingåssutigi-
ssåtut Kangale misigisimaneKale-
rérpoK.
taimåitumik oKarsinauvugut, nu-
navta inuinit sumilunit najugaKartu-
nit misigissuseK taimåitoK misigissartuaravtigo ang-
nermigdlo danskit grundloviata uvavtinutaoK ataler-
neratigut, tauva nalunagulo OKarsinauvugut, nunavta
Danmarkimut atavdluinalernera tamåna pilisangmat
erKaineKarsimångitsordlunit pissariaKartutut, kigsau-
tiginartututdlo kalåliussut akornavtine inuit tamar-
mik taiguineratigut tamåna isumaKatigingniutigine-
KåsassoK, nunavtine landsrådit inuinaitdlunit akor-
nåne kigsautigineKarsimångingmat taimailiornigssaK.
uvdlume kalåliussugut danskiussutdlunit åssi-
gingmik pissagssaKartitaulerdlutigdlo pissugssåussu-