AvangnâmioK - 01.07.1955, Page 7

nr. 1
151
AVANGNAMIOK’
kissugssåussuserme anginerussoK inup tigumilerå-
ngamiuk amerdlanertigut ingminerminutaoK peror-
sautigissarpå!
Fr. Lynge
København, december 1954.
taigdlanik nudnarissalingnut.
uko taigdlat taigdlanik nudnarissalingnut tunga-
titdlugit agdlångikaluarpåka; imalunlt avativnit suner-
neKarnikut sanasimångikaluarpåka. tåssaliuna unuit
ilåne l'naraluardlunga ’anersåp agsarnånguatut’ tike-
Kingmanga puigunginerine agdlapatdlatåka, soruna-
lume kingornagut kussanarsardlugit årKigssordlugit.
kussanarsagkanik OKarama ingassangajagkaluarpoK,
kikume Kiviatsiåinardlugit naggateKatiglgsågåungit-
sutdlunit takorisangmatigit. erKarsautitdle kussanar-
tumik OKautiginigssåt naggateKatigfngnermikut ku-
ssanarnerunigssånit pingårnerutikavko titarnerit
naggatait isumaminérpåka.
ilåne anersåK agsarnånguatut tikiutarpoK tåsså-
ngåinavik taigdliorumatdlersitsissardlune. ilåne ni-
gerssuartut tikiutarpoK inup erKarsautainik såkortu-
nik aulaterinermigut aitsåt taigdlamik pingortitsissar-
dlune. amerdlanertigut avatånit sunerneKarnerup inuk
taigdliorumatdlersitarpå. pingortitap kussanåssusianik
nuånårutigingningneK, KlmagtarneK, asangningneK
ilame åtna artornartut alianartutdlo inungnik naner-
tuissuf inungnik kussanartuliorumatdlersitsissarput.
taimailigångat inup misigissutsine oKautigisavdlugit
uvdluinarne OKalugtautsip atornigsså pikunåipatdlår-
tutut issigilersarpå, tauvalo misigissutsine taigdlå-
ngordlugo erinalingmik erinaKångitsumigdlunit ani-
tarpå.
sujulivut taigdliortorssuput. taigdlaK sungivfl-
narme atorneKarane sume tamarme atorpoK, aliå-
naersårnerme, aliasungnerme, ersinerme, akeraring-
nermilo. misiarnata oKåinarsinauvugut tamatumuna
sule sujulivtinut inorssartugut.
taigdlautimininguåka KimagpatdlåleKigavkit uter-
figerKigkatdlardlåka, tåssame taigdlat inup erKarsau-
tainik ingerdlåssisinåussusiat kigdleKångitsoK alå-
katsiarérparput.
taigdlaK sujugdleK „nukagpiaraK“ angnerussu-
mik OKauseKarfigisångilara. imåipoK:
alingneKalasassutut issigai
atugkane sugaluartut,
ipertaKalårunilo tamanit
issikuminarnerussarpoK.
nalungualasavdlune asavå
taserKane sigssamilunit,
kamangnarissarpåle ermigfine
KaKorsaut tapertaliugpat.
ajornerulårneK tusåsavdlugo
saperpå, kamangnarissarpå.
sunauvfale ingminik nersuissut
avangunarlnangajagpai.
kainåussigajugpoK iklnguminik
tipaitsugtaraordlo Kiagpat,
sunauvfale avdlap upagsårpago
iligssauvdlune ilumortoK.
KangarssungivigsoK nivissat tamat
Kilertit kussånatigame,
tamåkule tåssa nukagpissamtit
nujaertuinermut atortut.
uningavdlune atuåsavdlune
ajusasugå ajoKermut;
navérnialerpanile palasip
issainane aplatilårpai.
kikissat, ujarKat, Kiversartukut
isorssua igfiap ama,
inigssaKangårpiime kaussarfinge
ulivkårfeKarneK ajortut.
(taigdlaK erinaKångilaK.)
taigdliap åipå oKaloKatiglssutigssatut erKarsau-
tigineKarpoK. erKarsautit nutåtut taissagssåungitdlat
tåssaugamik inup kialunit erKarsautigissartagai, u-
kiorpagssuarne kinguårlngnit akissigssaKaratik uter-
figineKartuartut. taigdlaK erinaKångilaK.
itiuneK.
sunauvit inuneK Kanordlo pilerpit
sumutdlo ingerdlaniarpit
kipigpat nukerput inutitsissussoK
tamaunga inerpa atorfit?
atugkavut såssut ilingne pilersut
nalautsornerupåme måko:
nuånersut amalo ernumanartut
inungnut utertartuartut?
imåinerput imaKalunime tåuko,
inunerup nålagaKartup
inungnut oKåussiuartutup itup
atortorissai oKalugtut?
inuneK inunerup taorsertuarpå,
sujunerfeKartutut ipoK.
sunauvale taimatut ornigaKartoK,
timauva anersauvalunit?