AvangnâmioK - 01.07.1955, Blaðsíða 16

160
AVANGNÅMIOK’
nr. 2
m'kutdle nalugavtigo tamåna KaKugo pisassoK, åma-
lume Danmarkime suliagssagut pivdlugit angerdlåi-
narniarsimavugut. taimåitumigdlo novemberip 14-åne
linulersoK tingmissartukut åma Danmarkimut anger-
dlåinarpugut 15-åne uvalikut Københavnimut aput-
dluta.
tauva tamatuma kinguningua tåssa atautsiml-
nerssuarmingne atausingortume novemberip 22-åne
1954 naggatåmik aulajangersardlugulo namigsima-
våt, tåssa nalunaerasuartautikut tutsiungmat silar-
ssuarmut tamarmut (tåssa imåipoK „nålagauvfit pe-
Katigit" autdlartitaKarflnut tamanut pingårtumik):
„kalåtdlit nunåt Danmarkimut ilaliutivigsutut akuer-
ssfssutigineKarpOK", åmalo: „nålagauvfit peKatigit ig-
pagssaK unukut (tåssa 22. november 1954) tamar-
miuvdlutik atautsimlnermingne (generalforsamling)
taisinermfkut ilaussortat 45 aulajangerpåt namigdlu-
gulo, atauseK kisiine akerdliuvdlune, kalåtdlit nunåt
Danmarkip ilåtut pissuseKalersoK“, åmalo: „isuma-
Katigissut tamåna ima nalunaerutitaKarpoK, atautsi-
mltut tamarrniussut tåuko nuånårutigalugo OKauti-
giumagåt kalåtdlit nunåt Kavdlunåt nunåta inatsisai-
nit ingmikoruteKarungnaermat".
taimane „nålagauvfit peKatigit'1 atautsiminerane
kingugdlerme ilauvfigissavtine oKauserissåka takiku-
lungmata ilåinarsiordlugit matumuna oKautigitsiåsa-
våka imaKarnersiumardlugit, imåiput:
„SUjuligtaissOK ilaussortatdlo autdlartitaKatigut
atarKinartut! nangmineK kalåliuvdlunga, kalåleKati-
malo isumaliortausiat erKarsartausiatdlo nalunago,
nalungilanga kalåliussugut Danmarkimut, Danmarkiv-
dlo nunavtinik nålagkersuisimanerånut ukiut inger-
dlaneråne, ilumortumik oKåsavdlunga Danmarkimut
atajumåssuserput ilumortujumåssuserputdlo tåssåu-
tuåinarsimassoK Kangarssuanitdle. tamåna misigisi-
mavdlugo OKarsinaugama pissutigåra ukiorpagssuar-
ne nunavta nålagkersorneKarnerane ilaussusimaga-
ma kalåleKatikalo ilisarisimavdlugit, taimatut sordlo
niuvernerup tungåtigut atorfeKarsimanera tungaviga-
lugo OKarsimassunga Kåumarsagaunerup inunisrne-
ruvdlo tungåtigut KanoK angussaKarsimaneg OKauti-
gisinauvdlugo ergortumik.
nunavta inuisa Hans Egedevdle nalånit måna
tikitdlugo Danmarkip ingerdlatsinera misigisimavåt
nålagauniapilungneriingitsussoK iluanårniåinarneru-
nanilo. pingårtumik nangminerssordlutik inussutig-
ssarsiortut nålagarsiortineKångisåinarsimåput, nåla-
gauvfiuvdlo inugtavisut misigissuseKarsimavdlutik,
pingårtumik inussutigssarsiutåinait pfnagit, måko er-
Kaigåine ogautsivut kalåtdlitdlo kulturiat (sujuarsi-
måssusiat piniutimikut angatdlatimikut avdlatigutdlo)
atarKineKartuarsimangmat nungutiniarneKångisåinar-
simavdlunilo.
1845 kigdligalugo iliniarfigssuaKalerneranit inu-
sugtunut ilagingne iliniartitsinermilo sulissugssanut
Kavdlunåtut iliniartitauneK atorneKalerérpoK, 1925-vdle
kingornagut mérKat atuarfine agdlåt iliniartitsissuti-
gineKarsinångordlutik ukiune kingugdlerpiane ang-
nertusiartuinartumik, tåssa kalåtdlit nangmingneK
kigsautigissåt piumassåtdlo maligdlugo. perKingnig-
ssap tungåtigut sulivfigineKarnerput Kangale inger-
dlåneKalerpoK, nåparsimavit amerdliartornerisigut, u-
kiunilo kingugdliunerussune igdlugigsarneK agdlåt
taorsigagssarsissarfigtigut årKigssussivigineKardlune
nålagauvfiup ikiuineratigut. åmåtaordle danskit inui-
nait ardlaligpagssuartigut nunavtine pissutsinut ikiu-
teKarput angnertoKissunik, tnérKanut perKigsarfit pi-
lersineKarput 1930 tikingitsordle uvdlumimut amer-
dliartuinartunik, tnérKanut angerdlarsimavfit, igdlusi-
simatitsivitdlo pilersineKarput, sakiagdlutivdlo nunav-
tine nungusarneKarnigsså pivdlugo aningaussarpag-
ssuarnik katerssuivdlutik iluaKutigssersuiput kalåliu-
ssuvtinut KujanaKissumik.
imap umassuinik (puissinik avdlanigdlo) piniar-
neK sule nunavta inuisa ilarpagssuine iluaKutaoKi-
ssok, ukiut inatuma sujornagut 40 migssiliulernerat
kigdligalugo inussutigssarsiutinik avdlanik pilersitsi-
neK atulermat pingårtumik, tauva angatdlatit nutau-
nerussut nunavtine atorneKaralugtuinalerput angner-
mik pujortuléraKarnikut, nålagauvfiup ikiuinera ator-
niarfigssaKartitsineralo iluaKutauvdlutik. avdlarpag-
ssuartigutdlo inussutigssarsiutit nutaunerussut tåuko
tapersersorneKalerdlutik årKigssuinertigut pitsauneru-
jartuinartutigut, pingårtumik aulisagkat ardlaliuneru-
ssut niorKutigssaulernerisigut.
tamåna, inussutigssarsiutit tungåinaringisåtigut
avdlarpagssuartigutaordlo sujuarsagauniarnerput i-
ngerdlavdlualerérsordlo kalåliussugut iluareKårput,
taimåitordle sule iluarnerutitdluinåsavdlugo kalåleKa-
tigut sule amerdlanerussut, sujumukartitsinerme ta-
matumane ukiune kingugdlerpiane sukagaluaKissu-
me, ilausinåusagpata issigingnårtuinångoratik peKa-
tausfnauvdlutigdle!
matuma sujornagut ukiut 100 migssiliulerpai
kalåtdlit nangmingneK akunermingne pissortaKaler-
matale, suliaisigut påsisimalerparput Kavdlunånik nu-
navtine atorfilingnik suIeKatigingningnermikut ma-
lungnartituarsimagåt Danmarkimut atavdluinaruma-