AvangnâmioK - 01.03.1956, Síða 4

52
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
ne sulivfigisimavdlugo ingmingnut erdliginatik. ki-
salo grønlandske kirkesage, ukiut 50-ngulersut må-
na atarérsoK, KanoK ikititdluarsimatigissoK nunavti'ne
ilaglt tungåtigut nåinaginartumik nersornartitdlugulo
Kujåssutigisinåungilarputdlunit. tamånale angnertune-
russumik erKartortariaKångilara åipågo grønlandske
kirkesagip ukiut 50-ngorpagit erKartorneKarumårmata.
kalåtdlit-nunavta Danmarkimut ilångutivingnera-
nit 1953-mit soruname ilaglt kalåtdlit ilagiussutsip
tungåtigut aitsåt iluamik peKataussugssångorputaoK
danskit ilagiussusiata tungågut, tauva suleKatiging-
neK angnertunerussoK — naligigsitsinerussordlo —
pilertariaKarportaoK, suliagssarme åma ilaglt kalåliu-
ssut tungåtigut angeKingmat pissariaKaKalunilo.
ukiune kingugdliussune måkunane OKausiussåi-
narpoK „ilaglt kalåliussut tungåt sulivfigineKarsima-
vatdlårmat tauva atorfeKarfit avdlat suliagssartaitdlo
pissariaKalersut angnertunerussungortisavdlugit“, ta-
måname tamavta åma pissariaKartutut issigårput ag-
ssortorfigssaKartinagulo. måkule erKartutsiardlåka:
tusarnårtut ardlagdlit nalusångilåt ukioK-måna 1955
ukiut 50 Kångiusimangmata kalåtdlit nunånut tunga-
ssorpiaK inatsit sujugdlerpåK danskit inatsissartuinit
atortugssångortineKarsimangmat kungimitdlo atsiu-
gauvdlune tåssa inatsit aprilip autdlareautåne 1905
atulersoK „kalåtdlit-nunåne ilagit atuartitsineruvdlo
inatsisai". sule uvdlume miserratigineKarsinåungilaK
inatsit tåuna pingårtumik ilagit kalåliussut tungivti-
nut KanoK , suniuteKarsimatigissoK iluaKutausimatigi-
simassordlo. taimåitordle inatsisip tåussuma 1912-me
1925-me 1950-milo avdlångortineKartarnermigut ar-
dlaligtigut såkukitdlisagausimanera ilagingne suline-
rup tungåtigut åma miserratigssåungilaK. atandvdlu-
gitdle nersordlugitdlo erKainiångitsorsinåungilagut i-
natsisip tåussuma ukiut 50 matuma sujornagut pi-
lersimassup kinguninguatigut (nalåtigutdlume) pala-
sit ajoKitdlo måna ilait toKorérsimalersut sulisimane-
rat, nersornaKissoK nåmagtumik agdlåt oKautigisinåu-
nginavtigo, arne taigortariaKångilagut ewaimavdlua-
ravtigik pingårtumik uvavtine kalåliussune Kavdlunå-
nilo taimane inoKatausimassune, KanoK ilungersor-
tigalutik nålagiartitsinerinarmikut pinatik åmåtaoK
ilagit akornåne sulisimangmata. arKe atarKinartituå-
savagut, OKåinartariaKarpungale, taimanikut nunavti-
ne kristumiussutsip tungåtigut sulineK ardlaligtigut
avdlåussusia måssåkornit, ilagitaorme inunerat.
erKaimavarpiitaoK taimane 1905-ip kinguningua-
tigut 1907/08-mit nunavti'ne inuinait akornåne kri-
stumiussutsikut — inuiåussutsikutdlume — eKérsa-
gauneK angnertoKissoK pilersimangmat ukiunilo tug-
dliussune nunaKarfingnut amerdlaKissunut siaruarsi-
massoK „peKatigingnianik“ taiguteKartoK, naugdlo
uvdluvtine angnikitdligaluarsimassoK taimåitoK nu-
naKarfingne ardlalingne ingerdlåneKartoK sule. tama-
tumunåkutaoK danskit ilagit tungånit ikiunigssaK pi-
ssariaKaKaoK, umarigsartariaKaKingmåme. taimanikut
kalåtdlit ilagit akornåne eKérsagauneK angnertoKaoK
peKatigingniat atautsimitarnerinaringisåine, kisiånile
åma ilagit inunerata akornane. emaimavdluarpagut
aussame atautsimlgiaKåtårtarnerit nunaKarfingnit u-
ngasigsunit agdlåt aggiassoKartarmat umiatsiåginå-
nguit umiatdlo atordlugit avKutigalugitdlo. uvdlut
ardlaligssuit agdlåt aggertardlutik, ingmingnut naku-
ssagteKatigigkiartordlutik kristumiutut inunigssaming-
ne sulinigssamingnilo. erKaimavarput Nup encåmiu-
init inuit 600 migssåne aggertartut, Avangnånilo pi-
ngårtumik Ilulissane atautsimlnerssuaKåsagångat i-
nuit 800 migssåne aggertartut palaseKarfingnit av-
dlanit agdlåt, nunaKarfingmingne sulisimaneK nalu-
naerutigiartuinarnago. kisiåne åma oKalussissut av-
dlat tusariartordlugit påsissaKarnerujumavdlutik su-
linigssamingne, misigissatik angnertunerujersikumav-
dlugit nerdlivigdlo ivdlernartoK peKatauvfigiumavdlu-
go, nunanilo avdlane ilagit ingerdlanerat — pingår-
tumigdlo ilagit danskit — tusariartordlugo . . . tai-
mane uvdlut pingåKaut nuånerdlutik nakussagtinar-
dlutigdlo, taisinauvagutdlo ilagit kalåliussut pingårfé,
kingumut erKaivdlugit angerdlarserfiussutut-itut nag-
dliuterKerKunartutdlo.
issuardlåka ukiut tamåko erKåne nunavti'ne pa-
lasip danskiussup ukiut 40 migssåne matuma sujor-
nagut agdlagaisa ilait danskit atuagagssiaisa ardlåne,
ima agdlagpoK: „matuma sujornatigutdle oKartoKar-
tåinarpoK „kalåtdlit mématut itut“, uvangale isuma-
Karpunga ardlaligtigut kalåtdlit taimaigungnaerérsut,
sordlutaoK nålagkersuissut tamåna ugpernarsaréråt
kalåtdlit nunamingne kalålaKatimik tungånut oKau-
sigssaKarnerulersitdlugit (landsrådit kommunerådit-
dlo 1908-me inatsisitigut pilersitaunerisigut). tauva-
me kalåtdlit ilumut méncatut issigineKarnertik Kångi-
lersimagpåssuk pissariaKardluinarpoK sule angneru-
ssumik tungivtinit asangningnermik påsingningnerta-
lingmik pisavdlugit ikiiisavdlugitdlo sujumut inger-
dlanigssåne, asangningnermik Kinussinertalingmik i-
laglnguit Gutip uvavtinut pårititai sulilo ingmingnut
misigisimassut kisimitdlutik ingerdlasinåungitsutut."
tåssa tåuna agdlagauvoK ukiut 44-rdluinait
matuma sujornagut.