Atuagagdliutit - 16.01.1952, Blaðsíða 15

nr. 2
ATUAGAGDLIUTIT
GRØNLANDSPOSTEN
35
nie sarKumersitsivingme pissortaussut ilagissu-
galuarugkit. åmame — aitsaorpoK tamaviånguat-
dlo tasisukårdlune — „KalipaeriarKingneK sa-
pilerpunga. uvdlåkorsioréruvta autdlaiserdlunga
Komukut pisoruj ulårniarpunga.“
„umåme Kasujungnarsivutit, iluamigdlo Ka-
suersårtariaKarputit“, Hugh asassara, — taline
siårdlugit ornigpå -— „naliingilara uvanga' pissu-
tigalunga inerniarsimagit.“ Kungasiatigut eKit-
dlugulo kinå Kamånga pissumik KåumarpoK.
sivikitsunguamik issaisigut issigå, tauva sag-
dlaitsunguamik eaipå kivitdlugulo igsiavingmu-
kautdlugo.
„tåssame taimåipoK*1, akungnagtungassumik
nipeKardlune OKarpoK. „ilungersornermalo tai-
matut suliaritipå", oKautsine taimatut nangitdlu-
gitdlo kunigpå.
tauva anersårulutsiardlune talinut inau-
niivoK.
„Hugh, pivdluaKaugut. ilane pivdluarpat-
dlårnerput ånilångagissarpara.
„pivdluarpatdlårnerput? tamatuma ilangåt-
siarssua avunga iluarikutsorsinauvara“, nuånår-
dlune akivoK. „kisiåne“, OKautsine nangipai, ni-
Pålo KatigtorneruvoK, „ilumutdlune pivdluarneK
nnguneKarsinaussoK taimåitoK tamat misigissa-
HaKarpat. manale autdlaisivnik iluarsaisitdlunga
uvdlakorsiunginivtine KasuersilårtariaKarputit.“
nalaussårfingmut inartipå Kipigssiamik Kipigdlu-
go lunilo kussanaKissoK usorssisimårnermit nuå-
nångårnermitdlo Kunguj ugtisimagå Kimagdlugo.
uvdlåkorsiupatdlagsinardlune Gaspard iser-
aigpoK takulerdlugulo mile sinigdluaKissoK, sule
l^ina nuånårpalungnermik sinilingikatdlarame
takutitaminik malungnauteKardlune; autdlåine
ligoriardlugo anivoK suliagssaK avdlat uvdloK ta-
måna nåmagsiniagssamågke namagsiniarniåsav-
<ilngo. J innytorKamit tusagåta torKaserdliatdlag-
tipå. Paul Sleemanip Kitornai, Asa Adelinalo,
ilagalugit uvdloK tamat angalaorniardlutik hi-
stimingnik autdlarsimåput, nukagpiarardlo oKa-
lugsimavoK indiånerit tangmårsimavfiat takunia-
i'uniavdlugo. soruname mérKat sumutdlunit aut-
dlartisinaussaraluarpai, taimåitordle tamåna
ajornartorsiutinut anigorniagagssånut ajornaKii-
tigssångorportaoK, månåkume pissusiussut atu-
gai åssiglngeréKaut. Onawatavdle ajornartorsiu-
tiginigsså nautsorssutigingilå. nangminerminut
asangningnerata indianertutdlo imingutsiminit
ajorumångissusiata sujunertarisså piuminarsar-
tugssauvåt. nagguveKatigitdle nålagatoKåt KanoK
ikumårnersoK nalunavigpoK pilerssårutainigdlo
Canadap avangnåmiut kalåtdlit
nunåta rådiua tusarnåga-
riuarpåt
sorssungnerssuvdle nalåne ilisimalerparput
Canadap avangnåne eskimut nunaKartut rådiu-
kut tusartautinik pigissaKartut tikitagaKartutdlo
Nungmit kalåtdlit nunåta rådiuata tusagagssiui-
ssarnera nålaortaråt ukiuneranilo ilåtigut tusåv-
dluartarsimavdlugo.
mana kingumut TovKussame rådio avKutiga-
lugo nalunaerfigineKarpugut Canadap avangnå-
miut såkutut eskimutdlo tusagagssiavut alutora-
lugit tusarnårtarait, ilånilo ersserKivigsitdlugit
tusåssarsimavdlugit. nalunaerutigissamingne pi-
ngårtumik nipilerssutit tusarnårtarsimanerat ku-
jåssutigalugo taivåt. taimalo nalunaeruteKartoK
CanadamiusagunarpoK kalåtdlisut påsineK sa-
persoK.
sorssungnerup nalåne kalåtdlit oKalugtuato-
Kait atuatsiartardlugit Canadame eskimunut tusa-
gagssiarissarsimavavut, kingornalo nalunaeruti-
siavut angnertungikaluit nåpertordlugit Hudson
Bayp kitåinarssuanltut agdlåt tusåvdluartarsi-
mavåtigut oKautsivutdlo amerdlanertigut ilaisa
påsisinaussarsimavdlugit (måna tusardliussau-
ssut Baffin Islimit tusagåuput).
ukiarme landsrådip atautsiminerane erKar-
torneKarpoK kalåtdlit nagguveKatigissaisa tasa-
manltut atåssuteKarfiginiarnlgssåt. taimaingmat
pingåruteKartuvoK pasivdluåsavdlugo akilivta
KanoK tusåvdluartarsimatigineråtigut OKautsi-
vutdlo KanoK påsisinautiginerait.
kalåtdlit nunåta rådiua nunane avdlarpag-
ssuarne agdlåt ungaseidssune nålaorterpagssua-
Karpoit. taima agdlagkatigut kingugdlertigut ag-
dlagarsivugut Australiame, Englandime, Frank-
rigime, Japanime, Norgime, Sverigime, Tysk-
landime Amerikamilo rådiukut autdlarartitavti-
nik tusarnårtarsimassunit.