Atuagagdliutit - 19.11.1953, Blaðsíða 20

472
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
nr. 24
merartavtinut.
S)(t) <5)(cj S)(e> 6)(t) <S)(t) <5)(c) <5)(j& <5)(t> <5)(c) <5)(e> <S)(c> <5)(c> S)(t) <5)(c> <5)(c> <5)(e> S)(c) (S)(c> <S)(t) S)(c> <5)(t> <5)(e> S)(t) <S)(«) S)(e> <S)(e>
Josef Motzfeldliy) agdlagå Kuia-
navigpoK, tamåna ama ilivse ma-
lugisavarse aulisagartåta avdlångo-
riartornera malugiguvsiuk. OKalug-
tuariausia mérijap nangmincrissar-
piå akussåungitsoic ilångussineralo
Kamångavik Kujåssutigåvut.
kapisilinynilerssårnel'a.
asassåka måraitatika, mana oica-
lugtutisavavse:
ukioK måna scptemberip 23-åne
atuarérdluta umiarssuårait likiler-
mat niuvfiorpugut. sigssap Kuli-
nguanut unigdluta mitdlulerpugut
sule umiatsiårKamik ikårtut lulå-
ngingmata. pingasuinauvugut, ila-
vut majuakågamik. tauva uvanga
imarnerssånguamut tinutugssamut
iniloriarpunga. miloriardlungalo
minigtorungnailermat takuleriat-
dlarigput sårugdligssuan; tauva
mitdlulerparput, mitdlordlugulo
majoragtarneranit Kivdlåtdlagtar-
mat påsivarput eiialusson. mitdlo-
raluardlugo pissarinaviånglnavtigo
Kulinguavtiningmata Kåinat tumik
aigdlerpugut. uvanga toK sugalik ti-
guvara, aterdlungalo tåuna eKaluso-
rlssarput uningmat kapeKara. ka-
pivdlugulo pikeriarmat sapanglpa-
ra, sapangitdlugulo nangmineK riu-
namut majoralersoK tiguvara. nu-
namut Kaititdlugulo påsivarput
angmagssagssuaussoii agdlissorneK.
majutdlugulo atatap oKarfigånga
kapisiliusso k. erninaK mérarpag-
ssuit nagdliiiput takusaissul. angi-
ssusia 80 cm, atitussusia 20 cm pa-
peruatalo silissusia 20 cm. taima-
nikut tåssa uvanga perssuarsioK1!
ilame kapisiligkama nminen!
inuvdluarise,
agdlagtoK Josef Motzfeldt,
Igaliko 12 år.
méraKativnut lusagagssiaka
agdlautigissagssåka imana ilait
ingassagalugit t u s a r n i gi s a g a lu arp a -
se. radiume nåaortartuvdlune mér-
Kanut atuvfåssineKåsagångat pisa-
nganareivalugo tusarnårtarsimanera
Kujåssutigingårtarpara, ingangmik
OKalugtuat ilait nukagpiarivat pcria-
tåtdlaricigsut atuvfåssissutigineKa-
rångata. ukiordlo måna oKalugtussi-
ssigissartagarput ikiusinaulernig-
ssavtinik Kinuteicarmat uvanga
atuagkatigut taima ilisimassakitsi-
gigaluardlunga pileritsåssutigåra
ama uvanga méraKatika tusagagssi-
lårumavdlugit nauk atuarfingme pi-
korissuseKångitdluinardlunga, tai-
maingmatdlo atuartarnera pinago
piniarniardlunga inutigssarsiortar-
nera kisiat angnertungitsumik oica-
lugtuarilåsavara. imalo autdlarKau-
serdlara: piniartarnika — sujornåk
1950-ime julip 25-åne Sermiligår-
ssulianut ilauvdluta aleiiaralo aut-
dlarpugut asulo najånguara nukar-
dlersarput inuvigsiortoii Kimåinar-
dlugo, pilereKigama Kimagdlugi-
ngilara åmame kågerssuarnik ta-
Kuaravta, ila nuåncK, • taimanikut
asulo aussarpalårdlune pujortor-
ssugå ingerdlagavta uvalilerå ornig-
kavta pånut nunivfiussartut ilånut
nunigpugut, tulangniutå igdlora
uvavnit angajugdliussoK kisiat åi-
paralugo niorainatalunit paornat
takoriaravtigik pukuvfigerKåriar-
dlugit utorKartavta tupeK nåpale-
råt takoriaravtigik sule neriumaga-
luanaluta ornlnarpavut ineravtigo
iseravta nalåssårujordluta ila nuå-
neK, silativtine arnartavut igassul
,ilame nuåne. tåssane nerisimat-
siåinaK inanaugut anago Kaunigsså
crininaK sule ilungmukaratdlartug-
ssaugavta. anago Kaungmat iterpu-
gut ama pujortorssuaK Kulå silagig-
ssuaK, ila nuåningårmat, tamavtame
agsut nuånårpugut. kangimut inger-
dlagavta ivnarssuaK tåteråt iner-
ssuat tikikavtigo ingagdlunc nuå-
nersivoK sericugagssamik takungua-
raina eriiåussilerpunga Korortuar-
Kamik. pisangåtsiaKalunga sule piu-
maniardlunga ilama nangartalermå-
nga piniarfigssarput tikingikigput
nungutsisagama taimaitipalårpu-
nga. uvalileralo sermip kitånut nu-
nivfiussartumut nunigpugut sule
sermeK ungaseivalugo.
tulalerdluta ilavut kisiåne upa-
ruartulermata takulerpavut Kasigi-
ssat mardluk avativtigut pugtassut
tuavinaK nunamut, Korortuarara ti-
guinariardlugo imagssainingme
kaussarfingmioKarérama sisamauv-
dluta arpalerpugut tulagfivta kitå-
nut sujorngeriardlugit. uvagut mar-
dluvdluta angåssakasértugarput åi-
paralugo imap kigdlinganut sitdli-
marpugut ilavut Kulivtinitut asulo
seninerssup sarnarugtoråtigut. ait-
såt uningalertuinardluta avaterpiav-
tigut åipå puingmat åiparma Koror-
tumik uvangalo KororluarKamik ig-
ssukavtigo erivordluardlugo Kanga
erKå augpilånguarsse åipånut kisi-
me erKorsorivigdlugo Kajartavta
ilåta vativtigut ingerdlalerson ka-
lerritdlune paoraluaramiuk inortor-
dlugo kivivoK. uvanga uvguarujug-
dlunga tiningmat aulisaraluaravti-
go ajussusia tigunagulo, anago
Kaungmat uvdlakut aulisaricigdlugo
ilame tiguvdluaravtigo, taimanikut
agsut nuånårpunga, asulo KasigiaK
pinivigsoK uvanga åma erKordlua-
vigdlugo avåvatigut autdlaisimava-
ra. auago Kaungmat kangimut åma
uvdlorordluåinartoK sermerssup
Kanitånut nuniviussartoic kangig-
dlerpåK nunivfigårput. tulangnia-
riaravta tuavinaK nioraipatdlariar-
dluta pisåtavutdlo tamaisa maju-
ssupatdlariardlugit umiaussardlo
Kutdlaiardlugo tuperavta ingagdlu-
nc nuåricrpoK, uvanga aitsåt ser-
merssup ukaissuanik takugama asu-
lo KaneKalugo KanoK itoK påsiv-
dluarsinaugavko nuånårutigåra tå-
ssagoic Kasigissat inåt.
aiiago Kaungmat auvardluta aut-
dlarpugut sermerssuaK Kanigtuarå-
nguvdlugo. pitdlaravta pitdlaravta
sermip timåne tugtunik takussale-
ravta tupingnaK. aitsåme uvanga
taimanikut tugtumik takoi'Kårdlu-
nga (asulume augustusip autdlar-
Kautigigå), piuarniardlugit takuler-
pavutta uva kulavak ungasigdlerér-
simassoK, igssukavtigo autdlartera-