Atuagagdliutit - 28.07.1955, Síða 3

Folketingime oKauserissat okt. 14-dne 1954
UkioK folketingime sulivfiussoic
^aussortat kalå'liussut folketingime
suliagssanik nalinginarnik pingårtu-
udgdlo Kalåtdlit-nunånut tungassu-
nik suleKatauvfigisimassåt måna nå-
snnavoK, ukiuvdlo åipå autdlartipoK.
taimaingmat pivfigssaK naleriuituso-
rara Danmarkime nangminerme pi-
ssutsit erKartortitdlugit Kalåtdlit-nu-
nanut tiingassunik oKauseRanfigisav-
dlugo.
atautsiminerup angmarneKarnera-
statsministere OKarmat „nåpautit
uåpålåssutaussartut tuberkulosivdlo
dungersortumik akiorniarneKarnerat
lngerd'låinåsassoK“ OKausé tamåko
Uuånårutigisimavavut. aussaK måna
Uunavtine nåpålåssutausimavoK nå-
Paut matuma sujornatigut nunap ma-
lussaunera pissutigalugo angnertune-
rUssumik takusimårsimångitsoK, tå-
ssa mæslinge. nåpaut tamåna Kalåt-
dlit-nunåta ilarssuane atugausima-
V°K Kularnångitsumigdlo angnertu-
asrussuinik atugardliutausimåsaga-
lUardlune nålagauvfiup tungånit sa-
Wngisamik akiorniarneKarsimångi-
kaluarune. måna nåpaut tamåna ang-
Pertunerussumik ajoKusinane uteria-
riartulermat pivfigssaK måna ator-
dlugo tamåkununga tungassunut pi-
ssortaussul ilungersortumik piler-
lortumigdlo ikiuiniarsimanerat Kujå-
ssutigåra.
ama nuånårutigisimavarput stats-
Pjinistere OKarmat Nungme sanato-
DagssarssuaK novemberime atuleru-
P*artoK. igdlorssuagssat tåuko ange-
Kaut, Kularnångitsumigdlo nåpautip
tamatuma tuberkulosip Kalåtdlit-
UUnåne inuiaicatigit nåpautånik tai-
S1naungajagkavta akiorneKarnerane
suliniarnermut angnertumik iluaKa-
luujumårdlutik. kalatdlit tungånit
KPjavugut aningaussarpagssuit ta-
'Patumane atorneKarsimassut pivdlu-
Sd- -— tamatumungale peKatigititdlu-
tailara nåparsimavit Kalåtdlit-nu-
Panltut inugssatik sivnerdlugit ino-
kartut puigorKunagit nåparsimavi-
liornigssamilo pilerssårutaussut nå-
P'agsiartorneKarKuvdlugit.
amalo nuånårutigiumavarput stats-
JP'nistere OKarmat „nålagkersuissut
kalåtdline inoKatigingne ikiorsiniar-
''lutik Kagfagsainiardlutigdlo suliari-
ssartik in'gerdlåtinåsagåt — nåla-
gauvfiUp aningaussatigut piginåu-
?SUsia najorKutdlugo“. oKautsit tamå-
_ uvdlune måkunane Danmarkip
‘'Pingaussatigut ajornartorsiornera
Pissutigalugo Kavsitigut angnertu-
'Pik sipårniarfiulerfiussune danski-
PPtdlo nutånik nangmagagssaKaler-
HPssune tusardlugit tugdlunartuput.
tamatumunga tungatitdlugo —
Ptsministeriep „nålagauvfiup ani-
Saussatigut pisinåussusia najorKu-
Pralugo« Kagfagsainigssamik oKau-
^Prissainut tungatitdlugo — ercaisit-
^•ssutigtsavara 1953-ime grundlovi-
.u*■ avdlångutcKarsimaneK Kalåtdlit-
.jPPånik Danmarkip ilagissaviatut
PPgutitsissoK funa suliagssanik
j, Pgitsorane nåmagsissariaKartunik
u . 'Ptdlit-nunåta Danmarkivdlo ing-
l(/n8nut tungimingnut pissusiåne pi-
PsitaKarsimangmat. amalo tamatu-
Ppga tungatitdlugo tainiarpara
t ipme Kångiutume liistoriamut
. iSassumik p'ingårtitariaKartumik
låt p°.Karsimangmat, tåssa uvagut ka-
aUi‘il sivnersigissait danskit FN-me
låt i,.arlilait avdlat pcKatigalugit Ka-
jjg^iil'nunåta Danmarkimut ilångu-
il a navsuiarsimagavtigo FN-milo
dlu .Sortaussut kigsauteKarfigisimav-
titaf11 taima Kalåtdlit-nunåta ilangu-
8isiJlera atarKerKuvdlugo. kigsauti-
Pik rSavtigul° Danmarkip månarnit
ssa.. 1komitiussunut nagsitsi-
PPgnaernigsså.
(ativut paordlauidlugit Fr.
lAjngemii oKauserissaussu-
tut autdlakåtineKarsimaga-
luarput).
nunasiat pivdlugit nalunaerutaussu-
taima nålagauvfingme inigssine-
Karnikut angnertumik avdlånguteKar-
simancK uvagut Kalåtdlit-nunånit
autdlartitaussut silarssuarmiunut ta-
inanut nalunaerutigisimassarput
danskit kalåtdlitdlo tungånit pingit-
sorane namagsiniagagssaussunik nag-
sataKarpoK, tamåkualo nåmagsiniar-
nigssat piartortariaicarpoK pilerssåru-
tit sujumut aulajangersagausimassut
najorKutaralugit, aningaussatigut
ajornartorsiorneKaraluarneranilunit
sapingisamik lcumartinavérsårdlugit.
uvagut kalatdlit nålagkersuissut
grundlovip kalåtdlinut neriorssutigi-
simassainik erKutitsiumårnerat tati-
givdluinarparput, taimatutdlo tatigi-
tigåvut partit grundlovimik nutåmik
pilersitsissusimassut tamaisa, na-
lunginavtigo tamarmik Kalåtdlit-nu-
nåta KagfagsarneKarnigssånik pingår-
titsivdluinartussut. neriutigårput ani-
ngaussatigut ajornartorsiorncKara-
luartitdlugo agd'låt nunavtine suline-
rup angnikitdlisincKånginigsså, Ka-
låtdlime nunåt Danmarkip ilainut
avdlanut nalerKiukåine tåssaungmat
Kagfagsainiarnerup måna såkortumik
autdlartinenarsimassup angnikitdli-
sineKarnigssånik ajornartorsiuteKar-
sinaunerussoK.
pivfigssame matumane taima oku-
rama pissutigåra naltinginavko Kav-
sit isumaKarKajåssartut aningaussat
måna Kalåtdlit-nunånut atugaussar-
tut inuisa ikissusinut nalerKiutdlugit
amerdlavatdlårtut, korunit miliuni-
ligpagssuit inungnut 25.000-nut amer-
dlavatdlårtut. Danmarkime inoKar-
tuåinarpOK måna ingerdlatsinerup
sukåssusianik pitsaugingningitsunik
inungnik teknikime aningaussarsior-
nennilo ingerdlanermut Kagfagsai-
niarnermutdlo issikordlugtunik. isii-
magale maligdlugo kukuneruvoK ani-
ngaussat atugaussut måna nunap
inugissainut ikigtungussunut naler-
Kiutdlugit issiginiåsavdlugit, erKai-
massariaKarpoK Danmarke tåssångåi-
nartumik 2.200.000 km2-nik agdlisi-.
mangmat, nunarujugssuardlo tåuna
ilånguterKåmersoK sule teknikikut
aningaussarsiornikutdlo amigauteKa-
Kingmat, aningaussatdlo pissariaKar-
tut atortariaKartåsangmata nauk ta-
matuma tungågut åma sujumukarne-
KangåtsiarersimagaluartoK. tamåna
najorKutaralugo aningaussat atorne-
Karsimassut issigissariaKarput, pi'lcr-
ssårutitdlo inerncKarérsimassut akue-
rissariaKarput. Danmarke-una agdli-
siniardlugo aningaussaiautit, ukiune
måkunane nålagaUvfigssuit nunasia-
inikut ilångartuivfigineKarnerata
migdlilerneKarnerisalo nalåne Dan-
marke agdlisiniardlugo aningau-
ssaiaulit. nautsorssfttigissariaKarpoK
nunap ilatårssua tåuna Danmarkimut
nuånårutaujumårtOK^ åmale pereau-
tåne nanertutaujumårtoK, atugagssat
pissariaKartut tuniutariaKåsangmata.
uvdlumikut inatsisigssat nålagauv-
l'iup aningaussatigut atugagssainut
tungassut oKaluseringilavut tamåko
sule sanciimiuneKångingmata, tamå-
kulo pivdlugit oiiatdlinigssat inatsi-
sigssat tåukua sarKumiuneKarnigssåi-
nut utariiissugssåuput. kisiåne måna
Danmarkip iluane pissutsit nalingi-
nait suliniarnigssamilo pilel’ssåru-
ssårusiaussut oKalOserinekartitdlugit
Kalåtdlit-nunånut tiingassunik oKau-
seKatsiarniarpunga.
inutigssarsiornikut tungavitoKausi-
massoK sujornatigut kalåtdlinut pig-
ssaKarnikut tungavigisavdlugo nå-
magsimagaluartoK måna ukiut må-
kua piumassarissaisa nåmagsineKar-
nigssåinut nåmagkungnaersimavoK
tåssame ukiut måkua piumassaring-
måssuk inoKatigigtut moderniuneru-
ssutut pissuseKalernigssaK inutigssar-
siornermut, aningaussarsiornermut
inoKatigingnermut, kulturimut av-
dlanutdlo tungassutigut — mingne-
rungitsumik Danmarkip ilainut av-
dlanut nalerKiitumik. nalungilarput
sut tamaisa atautsikut pisinåungiki-
vut, KagfagsarneKarnerdlo tåssångåi-
naK pisinåungitsOK. påsivigtariaKar-
pordle Kalåtdlit-nunåt inunermut
tungassutigut tamatigordluinangajak
kingusingneroKingmat.
aulisarneK inutigssarsiornerme ata-
titsissuneruvoK, pissaussartutdle sule
ikigtuinaugatdlarput inuit amerdlå-
ssusinut pigssarsiausinaussunutdlo
nalerKiutdlugit. tamatumunga pissu-
tåuput inutigssarsiornermut tamatu-
munga nutåmut ikårsåriarnerup
ajornaitsungissusia, sule kalåtdlit
ilarpagssuisa aulisagkatigut tunissag-
ssiornerinut ikiuterKarpatdlårnerat,
aulisarnikut pigssarsiarineKarsinau-
ssut kigsautiginartutut angnertutigi-
ssumik sangmineKånginerat. tåssa
nunap ilaine aulisagaKarnerussune
aulisartut sulissugssatdlo ikingmata.
åmalo aulisarnerme såkutit atortug-
ssatdlo akisonissut kigaitsumik pig-
ssarsiariartortariaKarput. måna pu-
jortulérKat ikigtungitsorssuit pigine-
Kaleriartorput, umiatsialivitdle sut-
dlivitdlo moderniunerussut amerdla-
sunik pissaKarnerme luniniaiviusi-
naussut måna aitsåt sanaortorneKa-
riartulerput, tunissatdle angnertu-
mik amerdlartornigssånut suniule-
Karnigssåt tåssångåinartumik pina-
viarane.
tamatumunga tungatitdlugo åsser-
sutiginiardlugo tåisavavara igdloKar-
fit angnerssåne Kalåtdlit-nunåta au-
lisagaKardluarfiginerussainltume su-
le aulisartunut umiatsialiveKånging-
mat. sujornatigut pujortulérKat
ikingnerugatdlarmata umialsialive-
KarneK isumangnåinerugaluarpoK,
månale pajugtornermut tungassumik
umiarssualivigtåp tulagtarfigtåtdlo
aulisartut piniartutdlo pujortulér-
Kamingnut kisarfigissartagait pitsau-
nerit tigusimavait, taimalo pujortu-
lérKat tåuko nigerssuartitdlugo isu-
mangnåinerussumik inigssaerutisi-
mavdlugit. ilånime nigerssuarsinau-
ssarpoK 9-11-mik såkorlussuseKarlu-
mik, tamånalo pujortulérKat ilar-
pagssuinut umiatsialivingmtunut
umiarartitsivdlunilo inard’lerartitsisi-
naussardlune. tåuna påsivdluariar-
siuk uniiartarnerit amerdlanerpåt
umiatsialivingme nangmineK pissar-
inata, ukiordlo måna aulisartut pu-
jortuléraisa 1/3-é umiarsimavdlutik.
ajunårnermik taima angnertutigissu-
mik Danmarkime nunanilunit avdla-
ne pissoKångisåinarpoK, pissutsitdlo
årKingneKångigpata umiårartoKar-
tuardlunilo aseruassoKartuåsaoK. ta-
måna aulisartunut KanoK ajunårutau-
tigissartoK kialunit påsisinauvå, nauk
måna ajunårutaussut landskassip sit-
dlimasissarfiata matusimagaluarai.—
tamåna pivfigssame matumane er-
Kartoravko pissutigåra tåssunåkut
ajornarlorsiorne Kavingmat Danmar-
kime aningaussarsiornikut ajornaku-
sortorsiorneKaraluarpatdlunit piår-
nerpåmik ikiorsertariaKartumik. åma
igdloKarfingne avdlane sordlo Nar-
ssame måna agdliartorujugssualersu-
me Manitsumilo aulisarnikut eKérsi-
måKissunik inonartume aulisartunut
umiatsialiveKarnikut pissutsit ajor-
nakusordluinartuput, tåukulo ikior-
sertariaKarput niorKutigssiorneK nu-
navtine atatitsissussoK Kagfagsarniar-
Arsungme Kamuteitat.
Slajdekørsel ved Arsuk.
3