Atuagagdliutit - 28.07.1955, Qupperneq 12

Afrikap tugave kalatdlinut Kiperuissartunut
kalåtdlit ukiunerane agssagssu-
gait Kanigtunguåkut Københavni-
mut tikiuneivarput, tåssalume-åsit
icalipautigigsaKissut åmitdlo sulia-
rivdluagaussut alutornaKalutik.
Kalipautinut tagpissuseK, pingår-
tumik sapangarKanit nuissane
nuilarmiuarKane erssersoK, tor-
ratdlatauvigpoK agsutdlo nuåneri-
neKardlune.
agssagssordlune suliat sujuar-
sarnigssånut peKatigit kalåtdlitdlo
agssagssugait pivdlugit peKati-
gingnut sujuligtaissussoK fru Ger-
tie Wandel taima oKalugpalårpoK.
fru Wandel folketingime ilaussor-
tauvoK, taimatutdlo sujulerssui-
ssunut peKatigingnutdlo ardlaling-
nut iiaussortauvdlune, kalåtdlitdle
agssagssordlutik suliait pineKale-
rangata avdlat tamaisa tunuarti-
katdlardlugit oKaloKatigineKarnig-
ssamut pivfigssaKarniartuåinar-
tarpoK.
— tåuko nuilarmiuarånguit
sordluko nutåmik sarKumersusi-
massut?
— kalåtdlit arnat nuilarmiulior-
nermut kåkagtutoKausimåput. ta-
matumane ericarsautigaka atissa-
mingne åssutimingne nuilarmiori-
ssartagait, ukule nuilarmiua-
rånguit Kanigtukut aitsåt pilersu-
put. nuilarmiuaraliortarneK K’e-
Kertarssuarme ninvertusimassup
niånale Nanortalingmitup Bruun
de Neergaardip nuliata autdlarni-
garå. pitsaoKutigåt atuvfigssaita-
Kigamik kisalo pivfigssamik sa-
pangårKanigdlo atuinartungina-
mik. nuilarmiunguit tamåko piu-
maneKaKaut-—sanåtdlume avdlat,
igpagssigamlnardlo NanortaJing-
mut nalunaerasuartariaKarsima-
vugut inussånguanik kalåliussa-
nik amerdlanerussunik piniardlu-
ta.
— ukioK agssagssordlune suliat
avdlanigtaoii ilaKarungnarsiput?
•— Kitsigsuarssungnit kingumut
Kajåralianik kussanartunik må-
sanågssap titartarnera
Tilskåren blok med tegning.
namutdlo nagdlerneKangitsunik
perKigsimavugut, kisiåne akiso-
Kaut. K’aKortumingånit sulianik
pitsaussunik pisimavugut, aner-
såruluteKalåratdlardlangale tå-
ssa saunernit sanånik amigaute-
icaravta, inussiånguanik nunane
avdlamiut piumavdluartagåinik.
tamåkuninga pineK ajornivtinut
pissutaussoK nalungitdlarpara,
imåingilarme Kiperuisinaussueru-
simassoK. aorfitdle-una Kilalug-
katdlo tugåvisa amigautaunerat
kisime perKutaussoK.
— pilerssåruteKaraluarsimaso-
råra kalåtdlit Kiperugagssåinik
ikiorniardlugit?
— tamånarpiauvoK erKartoru-
massara. agsutnuånårutigissavnik
navguaitsut tugåvinik tugånigdlo
avdlanik 200 kg Afrikainit pig-
ssarserKåmerpunga —■ tåssa 0. Iv.
mit (umiarssuautileKatigit Det
østasiatiske kompagni) tunissutit.
tamaisa nagsiutisavdlugit piarér-
simavugut, neriiitigiumavaralo Ki-
peruiniarnermut kåmagtutaulår-
sinåusassut.
—- Kissuit åssiglngitsut atorne-
KarsinaugpåtaoK?
— ilaunarujugssuaK, kisiåne
Kissuit nalerKutivigsut pigssarsia-
riniaruminaitsuput.
sujorna KalipaissoK Erik Chri-
stensen sujunersuissugssatut Ki-
tånukartisimavarput. nalunaeruti-
minilo nuånerstime ilåtigut ima
agdlagsimavoK:
„angerdlarsimavfingne sulior-
neK suj uarsarKingniarumagåine
pissariaKarfiatigut avdlanik så-
riarfigsSitariaKarpoK. tamatuma-
ne uvanga sujunersutigiumavara
avdlane iliortarnertut åssitissag-
ssat kussanavigsut navssåriniar-
neiråsassut, kussanavigsuginara-
tik nunamut inuinutdlo nåpertu-
tut (åssersut: svenskit hestiliari-
ssagåt dalarhest). åssilissagssat
tamåkua imaKa maskinat agssåi-
naitdlo atordlugit sanassariaKåså-
put — tamatumane ericarsautigå-
ra kussanasågåungitsumik Ki-
ssungnik uvkusigssanigdlo Kipe-
ruineK (maskinat atordlugit), Ki-
perordluarnigsså, Kivdlersarnig-
sså (inanigsarnigsså), kigusersui-
nigssaK il. il. igdlune suliarineKar-
tåsavdlutik.
tauva kikutdlunit piumassut
Kiperuisinaussutdlo „kussanaså-
gåungitsulianik“ piniarsinåusåput
tauvalo Kiperordlugit suliaralugit-
dlo inerunikik piniarfingmingnut
utertitdlugit.“
Erik Christensenilo sujunersui-
narniarsimångilaK, sulinialersima-
kungip pania KtlatitorKanik issigingtl^rt0K^ — tuluit nunane KitatitorKanik ingerdlåssaKardlutik peKatigit Londoninie takutitsiga-
mik prinsesse Margaret issigtngnilriarKUvdlugo KaerKusimavåt. mindtit Kulit KångiutJnartut kdngip pania tduna .issigingnåginaru-
majungnaerpoK — avalariånguaraine unigkuinajungnaersimagaluarujoK.
Prinsesse til folkedans. — Prinsesse Margaret var forleden inviteret til at overvære en opvisning" som blev afholdt i London af
Det britiske folkedanserforbund. Det varede ikke mere end 10 minutter, førend prinsessen fik lyst til at danse med, og snart var
hun en af de ivrigste til at svinge sig i de forskellige indviklede turdanse.
vok Kissuit Kiperugagssiaralugit
Kiperupalårigkat pigssarsiariniar-
dlugit Kalåtdlit-nunåne suliarer-
KingneKarsmåusassut erKumitsU-
liortututdlo ilusilersorniagagssåu-
sassut. nalungilara kalåtdlit pigi"
nauneKartut åmalo ilarpagssuisa
ukiup unugtunårnarsivfiane unu-
kitdlisårutigalugitdlo aningaussar-
sissutigisinaujumårait. kalåtdlit
ikigtungitsut erKumitsuliortutut
piginauneKavigsuput, Kularuti-
gingilarputdlo Kissuit Kiperupa-
lårigkat sanarKigdlugit erKumit-
suliavinguångortitarumårait, ag-
dlåtdlume tamarmik ingmikut er-
Kumitsulioriausitik tamåkununa-
tigut erssersitarumårdlugit.
— kalåtdlit agssagssugåinik Ka-
noK pisiortortarpise?
— tagpavane pitsaussunik ikior-
teKardluarpugut, tailåka Ausiang-
nanoK kussagsagagssaic
Groft udsk&ren figur.
ne palase Otto Rosing, Ilulissane
nakorsaif Waagstein, K’aKortuine
Louis Jensen Upernavingmilo
kæmnere Knudsen, tåussuma ki-
ngugdliup pisinaulersisimavåtigdt
thulemiut ujamisa nutauliavlt ku-
ssanaidssutdlo sanatitalernigsså-
nut, ujåmitdle tåuko ingmikut
kapitaliuput kingorna agsut er-
itartorumassagssåka.
ikiortivta tamåkua saniatigut
agsut kigsautiginåsagaluarpoK
tagpavane angalaortumik sujuner-
suissoKaraluarpat (konsulent).
nunaKarfingne unigtarsinaussU'
mik kalåtdlitdlo påsititdluardlugjt
sanårissartagåine sut piumassari-
neKarlut. agssagssordlune suliat
kussanartumik perKigsårtuini^'
dlo suliarissaråine aitsåt issigine'
Karnerat kussanartoK piginarne-
KarsinauvoK iluamigdlo akilersi'
neKarsinauvdlutik. suliat silai-'
ssuarmut siaruartugssat turtiue'
Kartugssatdlo mikissungitsuinik
kussanar tuliaussugssåuput. Kaj år-
Kiat erKordluartumik tamatigut
sanåjussarnerat nuånårutigåra.
poKåtaliatdle erKaigåine suliariue'
rigsujuåinarneK ajorput.
— naggatågut kalåtdlit agssag'
ssordlutik suliait pivdlugit peKa'
tigigfik OKautigilårsinauvat?
— direktør Daugaard Jensen1'
mit 1937-me pilerslneKarsimavok.
sujunertarålo kalåtdlit agssa^'
ssordlutik suliait sujuarsarnin1'
dlugit kalåtdlit sanariausiåtut sU'
liaralugit, tamatumunåkutdlo ku.'
turiåne pingåruteitarnerat mik1'
ssungeicissoit pigituinarumavdl11
go.
naggatågutdlo OKardlaUe
landsrådivtaoK peKatigigfivt1111
soKutigingningnera nuånårutife1
gavtigo. taimaingmat ukiut
sut ernumanata nåpikiartorp11'
angussat ajungitsunigssåt nerllltl
galugo.
kujato
12