Atuagagdliutit - 28.07.1955, Page 20
inoKatitit påsivigit?
(nugt. UvdloriånguaK)
John Kord Lagemannip agdla-
garå, atuagagssiamitdlo „Det Bed-
ste“mit tigusimavara.
„igpagssigaminguaK nakorsaK
•nfisugtoK nåparsimaviup ingmi-
kortortåne pissortaussox oKaloKa-
tigåra. nåparsimaviup ingmikor-
tortåne tåssane mérKat ånilånga-
nermik åssigissainigdlo nåpautig-
dlit pinguarneK såkugalugo ajor-
nartorsiutimikut påsiniagåuput
Pinguarnerdlo såkugalugutaoK nå-
Pautåinit katsorsarniarneKardlu-
tik.
nakorsatut pissortauvfingmine
misigissaminik oiialugtupånga: --
assaissartoK arnaii utorKaK ivsaK
tåssångåinaK kamagtorssuångor-
Pok måricatdlo oKalorujutorujug-
ssuvdlugit narKit Kalipautiterdhi-
gitdlo marrakujugtersimangmati-
gik. taimailiorsimanera tusaravko
agsorssuaic kamåumerpunga, nar-
rangnerale Kångiutilermat isunia-
kutigilerpara uvanga tåunaussu-
guma KanoK iliusagaluartunga.
taimåilivdlunga KanoK iliornera
Påsiniarpara. påsilerpara ukior-
Pagssuarne narKit tamåko assata-
ralugitdlo Kivdlersagarisimagami-
git inunerme ilagissaisut issigiler-
simagai, mérKanitdlo marrakujug-
^erneKardlutigdlo Kalipautiterne-
Kartut takuleramigit ima misigi-
snnagå sordlo nangmineK klnane
su ku j ug tern eica rto k. misigissusé
taimailivdlunga påsigavkit eridg-
sisiniavdlunga inugsiarnerdlunga-
navsuiåupara pinguarneK mér-
kat katsorsagauneråne pingårto-
rUjugssungmat, arnardlo tåuna
aiåna tugdlusimårdluinalerpoK
Påsigamiuk nangminertaoK mår-
kat katsorsagauneråne peKataugn-
kie pinguarfisa assagtarnerisigut.
inungnik inoKatigingningnerme
ikOKatinik påsingnigdlune periau-
SeK oKauseK nutåK atordlugo em-
Pofi-mik taineKartartoK nakorsap
atorsimavå. periauseK tamåna kia-
Iknit ilikarsinauvå, iluamigdlo
aiorniaråine inoKatit ajornangine-
ralårssuarmik inoKatigineKarsi-
kauvdlutigdlo påsineKarsinåuput.
einpati isumaKarpoK misigissutsi-
n'k påsingnigsinauneK — avdlat
kanoK misigissuseKarnerånik ma-
^kgssarsinauneK nagdligssuineri-
narmik kinguneKångitsoK, aker-
^•ianigdle erKortumik sujuniling-
’kigdlo påsingningneK.
kioitatit misigissusinik nikag-
ssaineK iluamik inoKatigin'igsså-
l^kt akornusissut angnerssaråt.
|kkit isumåinik misigissusinigdlo
’'simatoK ilåne ima oKarpoit: --
aiparit amerdlanerit nuånerneru-
Sskmik inoKatigigsinåusagaluar-
ardlamingnit narrujumisine-
karnermikut ima ingmingnut ape-
1 *ssaraluarunik: „sok taima nar-
l'kjumisipånga? soK-una taima ni-
^kitsigaluniio mersemartigissoK?
"kssorniitauva-una?“ åssersutiga-
lugo taisinauvarput angut suliv-
fingmingnit angerdlardlune åssi-
gingitsut pivdlugit oKalorujugtoK.
taimaiiiornerminut imaKa pissu-
tigisinauvå nålagke puvfåusima-
gamiuk puvfagsimaninilo suliv-
l'ingminititdlune misigitineK sapig-
kane KanoK iliordlunilunit ani'si-
tariaKaramiuk. nuliata tamåna på-
siniaruniuk oitautsinik narragsi-
massunik pineKarni-ne tigusinau-
nerusavå, tamånalume åma uviu-
ssumut nuliaussumutdlo ajungi-
neruvoK uviata sulivfingminit so-
raersitaunigssåningamit sulivfing-
mine oKalorujugsimanine pissuti-
galugo.
—• umigåvkit! KanortoK-una
toKuniarit! meraic narragsimav-
dlune nivdliavoK. perorsaissoK
isumatoK tamatumånga narragti-
neKåsångilaK, kisiåne påsiniåsavå
mérKap taimailiorneranut suna
patsisaunersoK. oKautsime umi-
sugpalugtut amerdlaKissutigut
pårdlagtordluinarmingnik isuma-
Kartarput: ■—• iMngnit ikiorneKar-
neK amigautigåra sugssaringilar-
male. asagingma misigitiguk-ait?
empati misigeKatigingningner-
mut KanigpoK, kisiåne misigeKat.i-
gingningneK oKarpat: „misigeKa-
tigåvkit“, tauva empati oKåsaoK:
„nalungilara KanoK misigissuse-
Kartutit.“ empatip umaterput pi-
nago silaKåssuserput atortitarpå,
ta'ima oKautigissariaKarneruvoK.
inuk aliasugtoK misigeKatigigåine
aliasungneranit „tunitdlangneiiar-
neK“ pilersarpoK, tamatumunå-
kutdlo aliasungnera sule angne-
rulersineKåinarajugtarpoK. empa-
tile pås'ingningnermik pilersitsi-
ssarpoK inungmutdlo aliasug'tu-
mut tugiiatdlersautitut ikiutausi-
naunerujugssussardlune. empati
KåKasiortut ingmingnut icilerutå-
tut ipoK. KåKasiortut ardlartik
Kuåupat nåkaKatig'ineratigut iki-
orsinåungilåt. kisiåne Kuåunavér-
sårnermikut nåkalernera unigti-
niåsavåt unigtikunikulo amordlu-
go ånautisavdlugo.
empati iliniarneKarsinauvoK av-
dlaussussårnikut. inoKatip misigi-
ssutsiminit pineKardlune KanoK
iliornera pasiumagåine ingininut
oKarfigissariaicarpoK: „uvangami-
goK tåssa Hansen, Hansenip ajor-
nartorsiutainik ajornartorsiuti-
lik“. sujugdlermik påsiniarlaria-
KarpoK Hansen KanoK it uner s ok.
amerdlasutiguine isumaliuatdlå-
ngivigdluta inoKativut avdlat
uvavtitordluinaK isorissarpavut
misigissuseKarsorissardlugitdlo.
kisiåne empatip piumasså tåssau-
vok nangmineK misigissutsit ator-
nagit periauseKarnigssaK, pissut-
sinigdle takungningnigssaK Han-
senip issai atordlugit.
inersimassut mérKat Kanon
ilioriausinik ånilåruteKarångamik
empatimik amigauteKarnertik pi-
ssutigissarpåt. narragtarput påsi-
simaj ungnaersimagamiko må-
rauvdlune Kanon itok. utarnissåt
unaussarpoK mérKat inersimassu-
tut periauseKåsassut. Eisenhower-
ile såkulunutdlo nålagartai Euro-
pamut nuningnialeramik empati
atordlugo pilerssårusiorput. 'ing-
mingnut ima onarfigiput: — uva-
gumigoK tåssa tyskit ikerasaup
igdluatungånitut. tauva nuning-
nigssaK sume nanugulo pisassoK
Kanon ilimaginiarsinåusavarput?
ikingutima ilåta oKålugtupånga
erne Erik arfinen-pingasunik uki-
ulik pivdlugo ajornantorsiutertik
Kanon årKigsimagivtik. Erik ne-
riartorKuvdlune iserKuneKarånga-
me aggernen ajorpoK. tauvale uv-
dlut ilåne erne sujunersorpå
nangmineK Eriussårumavdlune
Erigdlo nangminiussåsassoK. a-
ngume Eriussårdlune neriartoi'KU-
neKarnine patsisigssarsiortuardUi-
ne nålangneK ajulermago Erik
nangmineK ilorpiamine pissuse-
rissane atordlugo sukangnersu-
mik OKarpon: — 3 tikitdlugo ki-
sitsisaunga, aggingikuvit nerissag-
ssatit erKaivingmut iginenåsåput!
— taiinailiorpordlo. uvdloK tåuna
autdlarniutigalugo Erik neriar-
torKuvdlunc i ser k u n e Ka r ån ga m e
nålagtuartalerpoK.
ilånikut sianiginago empalé-
Karnerput takutitarparput. tai-
måitångikaluaruvtame inoKati-
vut inonatigineK sapisagaluarpa-
vut. kisiåne iluamérsumik tamå-
kissumigdlo aiitsåt pigssarsivigi-
ssarparput iluamik sianigalugo
atorångavtigo. inuit amerdlanerit
ingmingnik OKalugtuariumaler-
sarput misigissutsitik onautsimik
iliutsimigdlo tunuine itut nålaor-
nenartut malugigångamikik. ta-
maturna saniatigut avdla pigssar-
siarineKartarportaoK: avdlat mer-
Kutaisa kapissinerånit ikilerne-
Karsinaujungnaertarpugut.
arnaK måna niuvertarfigssup
ingmikortortaisa ilåne pissortau-
ssok pisiniartitsissuinaugatdlar-
nerminit ima oKalugpalårpoK: —
pisiniartitsissungorama pisiniar-
tut sorraisertarnerat narrautigalu-
gulo narrujumissutigissåinarpara.
tauvale uvdlut ilåne pisiniartita-
K’aKortume palase Bendt Lynge
1. junimit palase-angningortineKar-
Pok (forstepræst).
INGER
mere end 100 år verdens-
mærket 1 symaskiner.
ukiut 10(f sivnerdlugil silar-
ssuarme inerssorfik piuma-
ssauvdluartoK.
Symaskiner til alle formål
merssorfik tamanut atorsinaussoK
SINGER CO. SYMASKINE
Aktieselskab, Amt. 8 Kbhv.
Overalt i kongeriget
_ ryges Bonny Shag fra æa,
kungerKarfingmiut tamarmik Bonny Shag pujortagarait MsV
21