Atuagagdliutit - 28.07.1955, Blaðsíða 29

MÉRARTAVTINU^^,^^
nagguveKatigit Kilertautait iluartut
(nangitat)
Mi’na Pokan’ Kimåtdlagdlune ni-
kuipoK. tamåna nåmagsineKåsagpat
unuaK måna autdlarértariaKarpoK.
Kuimingnit neKit panertut seKUg-
tigkat paornanik panertunik seKUg-
terKigsågkanik akuvdlugit Kaluner-
mut sujatat pulianut sålimassunut ar-
dlalingnut imiusimassut — indiåne-
rit tanuangnavigssue — aivai. „Amar-
Kup siutå“ta OKalugtuå nåpertordlu-
go sivisoKissumik histertugssauvoK
avKutånilo pinialungnigssaminut
pivIigssaKåsanane. åjunalo arnåta Kå-
tigulia inerKåmigaK — KanoK ilissa-
inik angume timå naneriåsanasora-
lugo tåunåtaoK nagsarnialerpå.
erninax sut tamaisa piarérpai, av-
KUsernitdlo issertortut avKutigalugit
Mi’na Pokan’ ungaluliugkanukarpoic
angume histitaisa inigissånut. tåuku-
nånga mardluk oKilanerpåt tiguvai,
åipå nangmineK pigissane, nalungilå-
lo histe tåuna tatigisinauvdlugo.
tauva Mi’na Pokan’ip naggåmik
tangmårfik Kiviarpå, tangmårfik isu-
maKatigingniartut 'ikumatitåta Ki-
langmut tårtumut pavungarssuaK
naoralårfigisså, Kipiteriussukordlu-
nilo liistit tasikumiardlugit ingerdla-
vok, aitsåtdlo takuneKartugssaujung-
naersorigame histip Kanut KaKitdlau-
tå sujunigssane nalunartOK pangalig-
titsivdlune autdlarfigå.
mana erKigsisimavdluinalerpoK
Kularutigiungnaivigdlugulo nåmagsi-
niagagssane iluagtikumårtOK; ilu-
ngersordlunile Kinorérsimånginerpa
anersårssuarmut, tingmissanut tama-
nut silåinarme tinginiorårtunut, auli-
sagkanut tamanut imermitunut, ner-
ssutinutdlo tamanut nunamc panga-
ligtartunut ikiorxuvdlune, nagsatari-
nginerpålo nangmineK puaraulingua-
ne iluartoK nånup umatåta isuanik
panertumik imalik?
uvdlut unuatdlo tatdlimat Mi’na
Pokan’ ingerdlaorpoK — uvdlut
unuatdlo tatdlimat ilungersuanartut.
uvdlukut seKineK unåinavigssussar-
poK unuåkutdlo idanartaKalune; piu-
måssusiale sapissusialo avdlångii-
ngitdlat. taimaitdlune uvalit ilåne
KagtuneK nasingniarfigissane mianer-
ssordlune tikcriaramiuk siouxikut
tangmårsimavfiat takulikasexå. ma-
na ornitane anguvå, umatålo tigdle-
rulugtorujugssuångorpoK.
histine orpigkat eKimassut akornå-
nut torKorpai, tårseriarmatdlo tang-
mårfik mianerssordlune patdligtu-
lerpå. tovKit nåpåtitersimåput ang-
nertorssuarmik ingmingnut ilonca-
ssungordlutik, KerKånilo soKånginer-
ssame ikumatitarujugssuaK ikuma-
VOK.
Kitsugtut nipaitsigalune mianer-
ssortigalunilo Mi’na Pokan’ip timå
eKaitsoK tovKit ilåta tungånut inger-
dlarussårpoic alångortamutdlo pat-
dlordlune.
siouxikut tangmårsimavfiåne nag-
dliutorsiortorssugunarput. ikumati-
tap avatåne angutit arnatdlo sujule-
riårtorssuvdlutik Kitåput — arnat
Kissungnik takisunik inuit toKutat
kavsserinik nivingassulingnik tigu-
m’iartut ilordliuvdlutik angutitdlo
avatdliuvdlutik. Mi’na Pokan’ misi-
gaoK sordlume mericutit tusintilig-
pagssuit aumårtut timiminut tamar-
mut kåpussorneKartut erKarsautigi-
leramiuk kavsserit tamåkua ilåt atå-
tame kavsserisagå, imailiatdlangni-
nguåkutdlo kissåumernermit akerxa-
ne såssutingajavigpai; iluanårdlunile
silagtuaicivoK.
måna angutit kaujatdlagput atalo
— Mi’na Pokan’ip nagguveKatime Ki-
lertautait iluartut ilisarivdluinaKai.
siouxit ilåta angisorssup atissarigså-
Kissuvdlo nangmagpai — Kularnå-
ngitsumik tangmårfiup pissartåta.
taimanernit Mi’na Pokan’ip avdlamik
inuerussivå — akunerit ardlagdlit
sigssuertuarpå.
taimaitdlutigdlo kisame nagdliu-
torsiortut soraexaut, eKimagtåkutår-
dlutigdlo angutit arnatdlo Kasusima-
ssut tupermingnukåput. Mi’na Po-
kan’iip siouxeK angisoK tåuna Kiler-
tanik iluartunik nagsartoK sigssuer-
tuarpå.
tungåinavianut autdlåinaKaoK.
issaisa tagpigsut takussugpåne Kimå-
patdlagtariaKåsanerdlune — nåmik
taimailioraluarune toKugssane orni-
nåsavå, puliautinguanilo nånup uma-
tåta isuantilc panernikumik imalik
eKerulordlugo Mi’na Pokan’ unendg-
inerssuan erttuinUsoK. — igdlume ningiut tamåkcratlk inerssuarmingne nalaussårflssamo talm&itumik katerssugauteKarumåsaguiiur-
put, Iialaussårfiussavdllille ama iluai'ignmuigilai. nmassutinik tåukuninga plgiagnigtoii tåssa mrs. Barbara Woodhouse nangmineK
Englandime naussorigsaissut-igdlorssuaKartoK. oitarsimavoK hmassoK sunalunit tåsshgulnaK sungibssitivigsinauginc, Argentinami-
g*K indianitorKanit ilikaramiuk. tåssa Kingmit mardluk nerssutfirardlo fru Woodliousop inerssuane inflvdluvfatårtut.
Mærkelig dagligstue. — Det er vist ikke enhver husmor, der ville sætte pris på at have en sådan samling liggende på sofaen i sin
dagligstue, og sofaen gør det tydeligvis heller ikke. Dyrenes ejerinde er mrs. Barbara Woodhouse, der selv driver en gård i Eng-
land, Hun hævder, at hun i løbet af få minutter kan komme på „talefod" med ethvert dyr, en kunst, hun har lært af en gammel
indianer i Argentina. — To hunde hygger sig i fru Woodhouse’s dagligstue.
sårdlune nalavoK anersårnerdlunlt
kalugtugingajagdlugo.
tåssame pissartap tovKata alångor-
tåne nalavoK, takuvålo tupermut
isertoK, månalo tusajuanångivigsu-
mik nipit tancamane tusålerpai ■—
åmåtaoK arnat mérKatdlo nipait. ajo-
raluartumigdle oKautsit atugait påsi-
ngilai.
kinguningua tupeK xåumaratångu-
arpoK, Kularnångitsumingme ikuma-
titaK tovKup KericanitoK Kissugsima-
våt. Mi’na Pokan’imit isangnerup
migssåinånik ungasissuseKardlune
KaumaneK uvsinerssåkut silåmut se-
KerpoK, pulateriårssugtutdlo isivdlu-
ne paormordlune ornigpå ilungmut-
dlo itsuånissårsinaulerame unig"
dlune.
åjuna iluatunginguane siouxikut
pissartåt aumat sågdlugit ukissiua-
tånguartoK — sule Kilertat iluartut
nangmagdlugit.
laimaitdlunile inarnialersutut il1'
vok. kasasångexalune ernerme mik1'
ssut ilåt siningmine Kåminut nånup
amianut agssakåsimavdlune inarsi-
massoK isingmigpå, — månalo • ’
måna Kilertat iluartut pérpai tov-
Kuvdlo kiluane nivingaiviliånguamut
nivingardlugit.
tauva Mi’na Pokan’ anersaumeru-
jugssuarpoK — måname nårnagsinia*
gå iluagtitugssångorpoK, månalo tar-
Kamane tupermltut sinilernigssåt k|"
siat utarxissugssångorpå. akuneK il1'
vitsoK sule uningarKigsåratdlarpoK-
ikumatitaK naoralanérupoK taimal°
tovKup ilua tårtuinångordlune. aner-
tererpaluit akugtOKatigigsut enrigs1'
simarpalugtutdlo pisangaKalune U‘1'
laorpai påsivdlugulo måna tamarniik
nagdliutorsiukatagsimavdlutik Kit1'
katagsimavdlutigdlo pikunavigsum1^
sinilersut.
Mi’na Pokan’ mianerssoitalune n1'
kuipoK tovicuvdlo kiluata tungånut
nivingaiviup nalånut ingerdlarussai'
dlune, arritsoralånguamik Iovkup Ha
savingminik ipigtumik sigpå talinc
mangusinångortitdlugo. uisorernerit
inardlugsuit pisanganartut Kångiu111*
Kilertat iluartut inuvaisa agtorp®^’
umånilo nuånårnermit tigdlerulugt1'
ngårdlugo åmupai. tangmårfiup S'1^'
ssuertuinit malugineKariarane hist1'
ne angoratarpai.
uvdlut unuatdlo mardluk migsSJ
liordlugit Mi’na Pokan’ sumik un1'
ngivigdlune ingerdlaortuarpoK, in‘l
nalo nerssutit angatdlatine Kasusin1,1
ssut pingitsailivdlugit ingerdlani3’
tineic sapilerpai. tåssale nuånåralu31
nermit nangmineK kångnine, inier1*
sungnine Kasuniinilunit malugislin‘l
ngingajagpai — måname angume k
ngunarsarsimanera puiugagssång0^
titugssångoramiuk. nuånångissutit11^
le tåssauvoK angume timå naninfc ^
namiuk. aulajangerpoK nerssutit
ngatdlatine pissutigalugit unung111 g
ssånut KasuerserdluarKårniardlu11
taimalo orpigkanut torKordlune.
histine pitorérdlugit nangm111 ^
dlune nerissagssåinik nutsuissiin13 ^
savdlugitdlo orpigkat kigdlinfc'1'^
takussaKalerpoK tunumigut ni®.^ !,p
tumik kuissussårtitsissumik.
kigdMngussåne avanerssuaK tak°
pai histersorpåluit. Kularnartutun j
axångilaK — avdlaunaviång1
siouxikormiut malerssuissut.
(normume tugdlerme nan0^sa°
30