Atuagagdliutit - 31.05.1956, Blaðsíða 14

ssånut sulivfit tåuko suliagssaKartuåi-
nartisavdlugit. sulivfingnut tamanut
nimigussugkat amerdliartortitdlugit
Piliagssiarinerine aningaussartutit kg-
rnut ikiliartortarput. taimåitumik nu-
kit ajungitsut tamarmik atorneKarta-
riaKarput sulivfit sapingisamik amer-
dlasunik aulisagagssaKartiniåsavdlu-
git, taimatutdlo ama nukit ajungitsut
tamarmik atorneKartariaKarput suli-
ssartut pisinauvdluartut umiarssuarne
tåukunane sulissugssarsiarineKarnig-
ssånut umiarssuit inuinut aulisagkat
suliarinerine ikiutugssat.
aulisagkanik av dl anik tunissagssior.
nerme 1956-ime tunissaKarnigssainut
pilerssårusiaK kinguline tabel Il-me
erssipoK.
TABEL 2.
tunissat 1953 tunissat 1954 tunissat 1956-ime tunissåu- 1955 sangatitat
t. t. t. t.
KérKat 1.990 2.470 3.400 4.000
Kaleragdlit 355 765 625 660
rejet 308 388 565 550
eKalugssuit tingue 424 420 OKautigine- 400
eKalugss. amé stk. 2.614 2.600 Kångitdlat 5.000
tabel 2-mit takuneKarsinauvoK Kér-
Kat tunissagssat 4.000 tonsinut suju-
rnut nautsorssusersimagivut. aulisag-
kat tåukua tunissaunerat ilisimane-
Kartutut Manitsup igdloKarfinautine-
KarneruvoK, neriugpugutdle ukioK må-
Pa Kérarpalugssuarnik „Greenland“-
Pne tunissagssiortitsisinåusavdluta a-
jornångigpat umiarssuaK tåuna pi-
ssarnermit piårnerussumik Nup-ka-
ngerdluanit ldmagutiårtinerujumagav-
tigo Kangåmiunilo Sisimiutdlo Itiv-
dliåne inigssisinaujumavdlugo, neriu-
tigårputdlo nunaKarfingne tåukunane
avdlanilunime umiarssuit inigssitaria-
Kalerfine aulisårtut erKamik Kérairå-
ssusiata misigssorneKarnigsså iluagti-
kumåsagåt saplngisamingnigdlo
,,Greenland“imut Kéraerniarniåsav-
dlutik. sujunertat mardluk tamatumu-
Pa kivfartuneKåsåput. „Greenland“-
Pnut KeraernigssaK Kujanartumik ani-
Pgaussarsiornermut ilåssutigssauvoK
PunaKarfingne tåukunane aulisartut
Pisinaorérsimassaralue, åma nunaKar-
*it taimatut Kéraerfiusinaulernerisigut
sujornatigut tunissausimångikaluartu-
Pik aulajangerneKarumårpoK atajuar-
iugssanik KanoK angnertutigissunik
aulisagkeriviliortoKarsinaujumårtoK
PunaKarfingne tåukunane Keruat ner-
Piliornigssamut. taimåitumik sujumut
Pautsorssusigkat 4.000 tonsit tåuko
Pularnarpatdlångivigsutut issigineKa-
Pérput.
Kaleragdlit pivdlugit åma taimåi-
Pok, KaleralingniarneK ilisimaneKartu-
tut Ilulissat K’asigiånguitdlo pigissåi-
PitineKarneruvoK.' KaleralingniarneK
Puånarutigssaussumik ukiune kingug-
dlerne angussaKarfiussorujugssuvoK,
sualungmigdlo måssåkut ukiunera ag-
sorujugssuaK KaleraligfiuvoK. nalungi.
sat maligdlugit Kularnångilaic naut-
sorssusigkat 660 tonsit tåuko Kånger-
PeKangåtsiarumårtut.
.rejenik tunissaitarnigssaK 550 tonsi-
Pik nautsorssuserparput. Kularingilar-
Put tåuko ajornångitsumik anguneKa-
PUmårtut sujorname 15 tonsit Kångiu-
jigerérsimangmatigik. sujorname ma-
^UngnaicutaussoK tåssa 565 tonsit
Pnguvdlugit tunissaKarmat 1954-imile
'*08 tonsersimavdlutik. rejerniarner-
PPit atatitdlugo oKautigingitsorumå-
Pgilara anersamerdluteKatsiartugut,
anersåmerdlutaussutdlo tåssa sulissar-
‘Ut pingårtumik K’asigiånguane reje-
’abrikime sulivfeKartut. tåukununga
°Karumavunga rejerniarnerme angu-
ssat tåssunåkutdlo aulisartut sule
apierdlanerussunik pissaKarnerussa-
lerpigssåt pitsånguatdlagsinåusaga-
luaKissut fabrikime sulineK åssiging-
P'PfUssumik ingerdlåneKarsinaugaluar-
Pa.t inuit tåuko, angutit arnatdlunit,
Pejefabrikime suliumavdlutik aulaja-
Pgersimassut rejerniarneK tamåt tå-
ssanituåinartaraluarpata, sulissugssat
tåuko fabrikip nautsorssutigiuåinarsi-
nauvdlugit uvdluinarnilo sulinerme
sungiussiartornerisigut angussat pit-
sangoriartuåginarsinaugaluarmata. ta-
Puiname §ma sulissunut tåukunungar-
Plak iluakutigssauvoK isumaKaramame
suliap angnersså akortitut suliaussa-
rumårtoK. erKarsautigivdluaråine ta-
kulertorneK ajornångilaK fabrikip tai-
matut sulivfiup pissortainut Kanoit
nagdliungnartigissoK iluamik inger-
dlatiniåsavdlugo aningaussatigutdlo
angussaKarfiuvdluartiniåsavdlugo ili-
simaringikåine fabrikip ingerdlatine-
rane sulissugssat KanoK amerdlatigi-
ssut uvdlormut nautsorssutigisinauv-
dlugit. taimåitumik pivfigssåkut uv-
guna erssei’Kigsångitsorsinåungilara
fabrikip ingerdlatitsinerme angussa-
Karnigssånut sulissugssat aulajaitsut
aulajangersimassutdlo pingåruteKå-
ssusiat.
eKalugssilit tinguinik tunissaitarneK
1956-ime sujumut nautsorssuserparput
400 tonsinut. taima nautsorssusivugut
tåukunånga tunissat 1953-ime 1954-
imilo 420 tonsit migssiliortarmatigik
liingavigalugit. ukioK måna 400 ton-
siutiniarneKarmata kisitsisit tåuko a-
ngussagssatut angnerpåtut isumaKar-
titariaKångitdlat. KångerneK ajornå-
ngitdlat mardloriautigisagaluarpati-
gigdlunit, eKalugssuitdlo tingue måne
nuånårutigissugssauvavut olieliarine-
Karnigssånut måne Danmarkime nuna-
nilunit avdlane tunerkitagssångor-
dlugil.
eKalugssuarniarnermut atatitdlugo
taissaKatsiarniarpunga. pingårtitoru-
jugssuvarput aulisartut oKaloKatigiu-
mavdlugit eKalugssuit amisa tunissat
amerdlisineKarnigssånik. 1953-ime
1954-imilo tåukunånga tunissat 2.600
stk. erKåiniput. eKalugssuit tinguisa
tunissat amerdlåssuse Kiviaruvtigik ta-
mavta ilumornerarsinauvarput ajor-
nångivigsimagaluartoK åmit amerdla-
nerujugssuit tunissautisavdlugit eKa-
lugssuit pissausimassut amerdlaneru-
ssut amiagaussarsimagaluarpata. U-
pernavingme K ’ e k e r t a r s s u a r n i i Up-
lissanilo Ausiaitdlo pigissaine tingug-
pagssuit tunissaussarput, eKalugssuit-
dlo amerdlanerujugssuit amiagausi-
massariaKaraluarput. neriugsimaga-
luarpugut akigssarsiagssaK sujorna
akinut ilaliunenartoK eKalugssuit ami-
nik tunissaKautaunerusimåsagaluar-
toK, pakatsivugutdle.
pivfigssaK tåuna atordlugo sule
sågfigingnissutigiumavara eKalugssuit
amiagaunerunigssåt åmitdlo tunitsi-
vigssåunukåuneKartarnigssåt. silar-
ssuarme niuvernerme eKalugssuit arne
piumanilerujugssuput, ilimagissaria-
Kardluinarpordlo tamåkuninga tuni-
ssagssiornerunikut akitsuinigssaK a-
jornarsinaunaviångitsoK. eKalugssuit
amé tunissagssiaralugit nunaKarfing-
ne amerdlavatdlårtune suliaussarnere
tunissagssiornerme akitsorsautauvoK,
taimåitumigdlo måssåkut åmit tåuko
akitsondgsinåungilavut akinik isu-
mav dlusersuivf ingmut nåkautigsså-
ngusångigpata, tamarmigdlume isu-
maKatigisagunarpatigut taimåisagune
iluarnaviångitsoK.
eKalugssuarniartartuse, aperKut tåu-
na sule atausiardluse isumaliutiginiar.
siuk, aussamutdlo misiligsiuk suline-
roriardluse eKalugssuit nunamut tu-
TABEL 3.
tunissat 1953 tunissat 1954 195G-ime tunissåu- sangatitat
puissit amé stk. 33.125 32.070 32.000
teriangniat amé „ 4.316 4.416 4.400
puissit orssue t. 700 700 700
merKUt kg 11.800 17.250 18.000
uvdlut „ 980 550 800
låukångavsigik amiartardlugit, imaKa-
lume ilimanarsinauvoK peKatigigdluta
nukivut atoruvtigik tåssunåkut amer-
pågssuit pineKarsinaulersisagivut ta-
matumunåkutdlo åipanimut akitsuisit-
sisinaulisavdluta.
puissinit, teriangnianit tingmissa-
nitdlo tunissagssianut pilerssårusia-
Karpugut tabel 3-me takutineKartutut.
sordlo takuneuarsinaussoK tabelinie
sujumut nautsorssusiugkat tamarmik
ukiune suj uline mardlungne tunissau-
simassut amerdlåssuse tungavigait.
tingmissat menuiisa amerdliatdlalår-
simanere akimorpatdlårdlugit 1956-
ime tunissagssat amerdlåssusilerneK
sapersimavavut. neriutigårputdle a-
ngussat inernere angnertunerujumår-
tut. merKUt tungaisigut ingmikut o-
Kautigisinauvarput tunitsivigssaKar-
dluartut. ersserKigsartariaKarparput-
dle merKUt erisarneKarérnermikut sa-
ligaitsutinigssåt^ perKigsårussaunig-
ssåtdlo pingårtungmat. merKUt tuni-
neKarnermingne mingoKångitdluinar-
tussariaKarput, taimåingikuningme tu-
niniarKingnermingne akiat migdlisso-
rujugssusangmat. måssåkut tunissauv-
dlutik akigigsårtineKarnerånut pissu-
tautineKarpoK merKUt sukuloKaratik
tunissaunigssåt.
puissit amé errugaussarKugaluarpa-
vut. påsissarput månauvoic åmit tai-
matut suliat tuniniarKingnermingne
akisunårncKarnerusinaussut tunissi-
ssuanut ama iluaKutigssamik. taimåi-
tumik pivfigssaK tåuna atordlugo pi-
ngårtitdluinardlugo ersserKigsaruma-
vara åmit sapingisamik pendgsårdlui-
nartumik suliarineKartåsassut. tåssuna
akitigut iluanårutigssaK piniartumut
atautsimut aningaussatigut pingarute-
KåinångilaK — tåssungame pingåra-
luaKaoK amiutaisa klasse 1-iminigssåt
klasse 2-mInatik —■ kisiåne åma tuni-
ssaKarnermut tamarmut pingårtoru-
jugssuvoK tunissagssiat pitsaunerpå-
vigtut suliausimanigssåt orssoKångit-
dluinardlutik pujanerssaKångitdlui-
nardlutigdlo, åmitdlo klasse 1-imitut
Københavnime akitsorterinikut tuni-
niagagssat amerdlanerugångata Kalåt-
dlit-nunåne tunissat akisa Kagfangnig-
ssåt ajornånginerulersarpoK, amer-
pagssuime^ kussanartut naleKardluar-
tutdlo kalåtdlit amiutait tusåmassauv-
dlualersitarmatigik iluaKutaussardlu-
tigdlo akisunerussumik tunineKarsi-
naussarnermingnut silarssuarme a-
mérniarfiussartunit avdlanit sagdliu-
titdlugit. taimåitumik Kularissagssåu-
ngilaK kalåtdlip piniartup amiutine
perKigsarutarunigit kussanarnerpå-
migdlo tunissagssiångortitdlugit
nangmineK tamatumuna iluaKutaoru-
jugssuåsassoK napåssutigisinaussame
pitsångorsarneKarnigssånut.
savauteKarnerme tunissagssianut su-
jumut nautsorssusiat tabel 4-me ing-
mikortiterneKarput ima:
TABEL 4.
tunissat 1953 tunissat 1954 tunissat 1955 195G-ime tunissåu- sangatitat
savårKat stk. 8.400 8.200 8.000 10.000
savat „ 420 540 485 400
savårKat savatdlo amé kg 13.900 8.400 12.000
savat mencue „ 12.200 12.000 — 14.000
tåukunånga takuneKarsinauvoK
1956-ime ilimasutigigigput savårKat
10.000 tOKUtagssångortineKarumårtut,
isumaKarpugutdlo savat merKue 14.000
kg tunissausinåusassut.
ukiune kingugdlerne mardlungne
tunissat amerdlåssutsimikut ajoraluar-
tumik kinguariarsimåput. 1953-ime
8.400-eriardlutik 1955-ime 8.000-inå-
ngorsimåput. ingerdlauseK tåuna ag-
sut ajorpoK, issertorumångilarputdlo
—~ ungasingnerussoK issigisagåine —
lamåna savautCKarnermut tamarmiu-
ssumut ajoKutigssångorsinaussoK. tu-
nissaKarnerup suna nåkariartutigigå
PåsisimarKigsangilarput. kinguariar-
tornermutdle pissutausinausorårput
savårKat erniussut ukiunit sujugdler-
njt a ikingnerussarsimanerat, imalunit
savårKat ilarpagssuisa upernagssåkut
silaniik toKussorutaussarsimanerat, ki-
siane pissuseK tamåna imaKa åma pi-
ssuteKarsimasinauvoK savautigdlit sa-
varKat toKutagssat tamaisa Narssame
fabrikimut tunissarsimångikait. Kular-
nangilaK pissutsinik åssiglngitsoKarsi-
naussoK K’aKortup erKane savauteKar-
nermut atassunik avdlångortineKarta-
riaKartixnik. sordluna savat erniortut
atausiåkårdlugit savårKanik tunissi-
ssarneK angnikipatdlårtoK. tamåna pi.
ssutcKarsinauvoK pingortitap pissutsi-
migut ajornakusornåssusianik suiså-
ssusianigdlo, kisiåne pissutigssat av-
dlat åma uvdlume ersseridgsumik på-
sisimångisavut imaKa suniuteKarsima-
sinåuput angussaKardluarnigssamut-
dlo akornutauvdlutik.
sujumut nautsorssusiamik suliaKar-
titdlune kigsautigalugulo tunissag-
ssiornerup tamatumuna aningaussat
tunissagssiortut pissagssaisa sapingi-
samik anginårniagaunigssait erKar-
sauterpagssuaKarnartarpoK, angner-
migdlo savauteKarnermut atatitdlugo
erKumigissagssåungilaK isumaliupilu-
savdlune. tåssanime umassuteKarneK
pineuarpoK, kulture ingerdlatineKar-
nerane angussat inutigssarsiortuisa
nangmineK suniuteKarfigissagssait,
taimåitumigdlo sordlo ima isumaliii-
ngitsorneK ajornarpoii: savautit ta-
marmik pimivigsuniik nåkutigissau-
nerdlutik, ukioK tamåt kaujatdlagdlu-
go maligtarineKartarnerdlutik anga-
laornermingne nunarujugssuarne iso-
rartune, suisagtune tåmarnartunilo?
savat naviatålersut amerdlanerssait
ikiorniåsavdlugit tamatigut ajornartå-
nginerdlune? savaningme taimatut nå-
kutigdlinigssamut pissutigssauvoic nu-
nat savat nerissagssarsiorfigissaisa
Ket-Kine savautigdlit nunanåsavdlutig-
dlunit, imalunit åma savat nunane ta-
måkunane savanik pårssissunit malig-
tarineKartåsavdlutik. soruname nåku-
tigdlineK ajornångilaic savat nunaKar-
férKat nnuvertoruseKarfitdlo erKåini-
titdlugit, kisiånime imåitångila ivigar-
lorniarneK ajornarseriatårpatdlårtar-
dlune, pingårtumik ukiunerane, tama-
tumalo maligtigissångilå savanut inu-
niarneK aj ornakusornarsissardlune ?
imåisinåungila angussaKardluarneru-
jumavdlune savat angatdlavigissåine
sume tamåne savanut _ ineKartitsisav-
dlune ukiumit avdlamit ukiumut av-
dlamut savat inait nikitåusinaussu-
ngordlugit savatdlo tamatigut uninga-
veKartitardlugit aputip atåne neri-
ssagssaKardluarfigissåine? uvanga na-
luvara, kisiåne inungmut méraunermi-
ne umassutinik pårssissusimassumut
tamåkuninga erKarsauteKarneK ajor-
nångilaK. tåussumunga erKumigissag-
ssåungitsutut åma ipoK savautigdlit
mingnerussunut åndelsselskabinut pe-
Katigingusagpata nikitautdlutigdlo sa-
vanutdlunit pårssissugssarsiat ikiorti-
galugit savautitik iluarsartussamik nå.
kutigineKartisavdlugit.
kisalo narssauteKarneK åma erKar-
sartaulerpoK. angnerussumik suliaKar-
sinåungila sulinerussariaKångilalo uv-
dlumikut naggorigsagkaningarnit ang-
nerussunik narssautinik naggorigsai-
niarnigssaniut? kussanardluinåsaga-
luarporme savautilik kinalunit ukioK
KanigdligPat Kmmme ima ivigauteKar-
tigalunilo ukiumut neruvkautigssau-
tauteKartigig.Pat ukiunera tamåt sa-
vautime nerissagssait nåmarKusersu-
tigssaKartitdlugrt. isumaKarpunga sa-
vauteKarnerup agdlisarKingneKarnig.
ssåta tungavigssaisa ilåt måne KeKar-
figalugo, lsmnuKarpungalo savautig-
dlit Handelilo administrationivdlo su-
lissue tåssuna nåpeKatigisassut peKa-
tigigdlutik naggorigsainigssamik su-
junertamut agdlisagkamut pilerssåru-
siusavdlutik (programiliusavdlutik)
amalo savautit ukiunerane nerissag-
ssaKartinerunigssåt programiliusav-
dlugo tamatumuna kalåtdlit savaute-
Karnerata ingerdlausia isumangnaitsu-
ngortiniardlugo. savautigdlit peKati-
gigfé taimatut suleKatigilisavdlugit
piarérsimavugut tamåna kigsautigine-
Karpat.
kisalo naggatåtigut uparuångitsoru-
mångilara savauteKarnerup agdliar-
tornigssanut åma pingårtorujugssung-
mat savårKat toKoragaussarnigssåt av-
dlångujaitdlisagaussarnigssåtdlo pi-
15