Atuagagdliutit - 31.05.1956, Blaðsíða 21

MÉKMTAVTmnj
Kupalorarssuk tikipoK
sule ukiussoK, tåssame marsip 23-
åne, issigdlunilo apissartukasik puissi-
nik piniarniardlunga- autdlarpunga.
nuna Scoresbysund nunanik avdlanik
avalenangilaK, avåmut imåinarssuv-
dlune. taimåikame sikup sinå nunamit
KanigtungussarpoK, nalunaeKutap aku-
nera ulivkårnagulunit ornitagssauv-
dlune. sinåvatalo avasissusia avdla-
ngungårneK ajorpoK, aitsåt imaroriar-
tulerångame Kanigdliartulersardlune.
taima Kanigtigingmat umiaussaK
usivdlugo sinånukartarpunga, uvdloK
alianaitdlunilo suliagssavnik avdlanik
akornutigssaKångeriarångama. taima-
nikutdlo åma taimailivunga. sinanlka-
luarsinardlunga puissiinik takungeria-
rama tunungmut autdlarpunga agdlu-
sior’niardlunga. ingerdlatsiåinardlu-
nga agdlo tikeriaravko, aitsåt uni-
ngatsiåinalersunga anersåriarmat a-
ngussarerérpara. nalunginavko amer-y
diasunik agdloKartOK ardlalerårnig-
ssaK Kulariungnaerpara. amusinardlu-
go tamaiinga sikuinarmut Kimåinar-
dlugo autdlarKigpunga. årime åma ag-
dlo tikerérpara. unigfigåra Kingmika-
lo autdlartitdlugit. autdlariaramik sa-
nguvdlutik kimatsiaibdlungalo nerngat-
dlautingajagdlutik unigput tunungmut
Kiviardlunga aitsåt takusinaulerdlugit.
tåssane uningatsialersunga Kiloriar-
patdlariarmata — sunåusava? nånu-
inik ilimasungnarpoK uvdlune måku-
nane nanoKarnermit. — uvdlårmiåsit
autdlardlunga Scoresbysundip sangua-
nltoK tlnartoK (silasiorfeKarfik) av-
Kusårdlugo (ukiukut piniariardluta tå-
ssunarKutuåinaravta), tauvauko 11a-
norssuit mardluk inuit igdluisa ilata
sanianut pissukait, maskinaKarfiup
saniane nånugtarisimagait. — Ktngmi-
ka tunungmut niviardlugit, taiinalo
uningavdluartiginiardlunga, årime ta-
marmik nikuisimåput pisangarpaloKa-
lutigdlo nikuitdluarsimavdlutik suju-
muinaK issigalutik; sumigdle avdlamik
malungnartOKångilaK. alarpåka, åmale
Kiloriarpatdlariarmata Kiviai'Kigdlugit
takulerpara KupalorarssunguaK King-
mima sånguånut misimassoK; (sujug-
dlermik takiingitsuinarsimagiga apu-
tip naKigdliusimaneranlsimariarmat).
låssalo Kiloriarmåne tingivoK; takug-
dle, imaKa uningavdluariarama umå-
ssuseKånginasoralunga isigkama sani-
nguånut mipoK. KasusimarpaloKissoK
nalunångilaK, Kularnångitdluinartu-
mik imarssuåkorsimanermit-åsit.
tåssanilo ersisårneKångeriarame er-
Kigsivigsorunardlune taivnaKa Kardlu-
lerpoK, tåssa nipinguane erssarigsisi-
vigdlugo. asulo-åsit tusarneKalune.
aitsåt tåssane Kardlorniarugtulersoic
åma tåssa puisse tikiupatdlagpoK, una-
le agdlume saninguane pigsitdlatsiar-
tardlunilo nipiliortorssuaK lusariara-
miuk apersåranilunit åma Kimagupat-
dlagpoK. uggoringilarale, uname uper-
nalersumik OKariartortoK Kujaginer-
mit nuånarinermitdlo Kingmika ornig-
kavkit sinånukarsinardlunga angussa-
ra åipipatdlariardlugo angerdlamul
autdlarpunga; unugkiartulerdlune pui-
ssit-åsit nuitdlagtårniarugtulersut Ki-
måinardlugit; Kiipalorarssiinguvme
nalunaerutå erngerdlugo tusartitaria-
KarpoK. mernatdlo oKalugtukavkit
nuånareKåt; sunauvfale igpagsså-
niungmat ilåt atautsimik takorérsima-
ssok. misigissarale nuånersoK tamatu-
mfina migdliatdlångilaK.
Scoresbysund, den 23. marts 1956
Otto Sandgreen.
siagdlerpa? — an&name igfiarsiniartingmane pislane masarnunagit Olcp sialugsiut
siårsimavå — kisimiussfigunc masalåmigssane nuånarlnåsagaluardlugo.
Regner det? — Ole har for en sikkerheds skyld slået paraplyen op, så at hagerbrødet,
som mor har sendt ham i byen efter, ikke bliver vådt.
22
Nujartina
Setn Dorph, 11-nik ukiulik Kavane
kujatårssuane Tuapangne nunalik,
AkångivasingoK univkåvisa ilåt méra-
Katiminut OKalugtuariniardlugo „Mé-
rartavtinut" nagsiupå, ateitartoK „Nu-
jartina“. imåipordlo:
— nuliarlngoK mardlungnik Kitor-
nakalerput, niviarsiarardlo nukagpia-
rardlo. agsut Kujagivait, måssame Ki-
tornatuarigamikik. aitsångoK pilersut
angajorKåve nåparamik tamarmik to-
Kuput. tåuko aleKarlnguasit taivnaKa
Kitornarsiaulerput. alenå ateKarame
Nujartina, araalivå KanoK ateKarner-
poK. taimaitdlarame upernaleKaOK.
angajorkårsiaisa avungnaKatigiler-
pait. pikigamik, pikigamik autdlau-
lerput. Nujartina ikivoK ilatik ikerér-
sut. umiaK avalalersoK pinialerpoK
at Kalivångivane Kimaleråt, Kavångar-
nisarpatdlagdlutik angajorKåkånge-
riarmat. Nujartina tunungmut pigsig-
poK. umiap nålagåta ernera pilerpoic
„Nujartina taima iputdlarkigtigissoK
sok Kimalerpisiuk?" taima OKariarmat
ikerKuvåt, arKalivångualo. ingerdlaga-
mik, ingerdlagamik Pamiatdlungmut
piput. ilait ilisarisimassamingnut ma-
juarput. tåukunguvasit majuångitdlat.
Pamiatdlup ajoniata nagdliginermit
majuarKuvai. tåssane Kitornarsiariler-
pai. uvdlut ilåne méraK iserpoK: „aKa-
gugoK autdlalerput". Nujartina OKar-
poK; „uvagul tamånigmarniarta.“ ona-
riarterpoK. — „tainåniginarniardli-
ngoK“.
Nujartina sugdleringnermit naleKå-
ngilaK, arnaluvalo nålangnermit. tai-
maitdlune arKaluvångua KajartårpoK.
sungiussigame eKatdliarpoK. utarKiga-
luaramiko tikingitsorpoK. aKage
Kaungmat takuniardlugo Kajå Kutdlar-
simagaluardlune taimak inoKaraluå-
ngilaK. Nujartina taivnaKa aliatsag-
poK. inuit erKartertalerpåt Kivinerar-
dlugo, ilaisale Kivitumut tigussautikåt.
Nujartina utorKarmut pulårfigissar-
tagkaminut KiajartertarpoK. ilåne Nu-
jartinap utorKaK pilerpå: „kuisimassut
KanoK pissarpat?“ akiane akivå: „ait-
såt angåkugsaruvit påsisavat“. Nujar-
tina kuisimassunut sålerfigaluane ku-
nutdlugo kigdlormut sågpoK. periara-
mik, periaramik Ikerasagssuarmut
kiparput. Nujartina uvdlåkut anissa-
raoK, ulikut kangiagut nuissaraoK nu-
jarssuvasine isivitdlugit, silaKångit-
sok. tamåne upitaraoK. angutit anger-
dlåutaråt. sunauvfa uitdlunut neri-
ssautitartoK.
Nujartinap påsivå arKalivångivane
Kivitunit tigussausimassoK.
Nujartina utorKaoKalunc åmåsit
Ikerasagssuarmut kiparput. åsit nat-
serssuamaleraluartutdlo nigginartii-
ngorpoK. tåssalo sisime nålingiarssik
Kiarpalilitdlarångat arpaliukaluatdla-
rångamiko taimak peKaraluaråungi-
laK. åmåsit Nujartina oKarpoK uvalero
arnat tamarmik katerssusassut. uva-
leriarmat arnarpagssuit katerssorput.
Nujartina såvånut ingipoK. åsit taser-
me imaernikume KiarpaluleraraoK. ar-
paliukaluarångamiko taimak peKara-
luaråungilaK. Nujartinap pigsigauti-
galune arpaKå. avijarsivasik tigoKå.
arnat nårisaramigit arnakasik utor-
KaK sångerdlugulo nalikåkasisigut mi-
loKå. arnakasik upernårssivasik ani-
ngilaK — tåssalo piniarfigigsitdlar-
dlune.
meraKatika asangnigtumik inuv-
dluaritse.
Sem Dorph, Tuapait, 21/4-56. 11 år.
Sime OKalugtuarumatuginåungilaK,
åmale nukartårdluatårsimavoK, kisa-
migoK nukartårdlune. nangmineK ta-
måna ima OKalugtuarå:
— Najakasip inuviane augustusip
16-åne uvdlåkut iteravta tuaviortumik
makerKuncKarpugut, sunauvfa anåna
ernisulersoK. erininångitsukut mar-
dlungnik nukartårpunga, tåssa nuå-
iick! atauseK ikigigavko, mardluk na-
magåka. — åipå Isak, åipå Marius
(nukartåvisa ance).
Sime nukartårdluatårnerane piv-
dluarKuvarput. — Sime nukagpiaråu-
nguatsiarpoK KimassoK. OKalugtuå ki-
ngugdleK sujulimisutdle taimatut mi-
singnauteKartoK atago tusåsavarse:
— arfineK-mardlungnik ukioKardlu-
nga atåtalo Tusardlunap Kåvanukar-
pugut. KaKilerdlugulo aKigsseK taku-
gavtigo atåta OKarpoK: „autdlainia-
ruk!“ asume umiupara. set'Kerama
taimak tingmiarsiut takigaluångilara,
nivitdlardlungalo -— taimågdlåt suja-
nålugkame, tåssalo aKigsseK toKuvig-
dlugo autdlaisimavdlugo —!
Kanga tugto kg-mut 5-6 øreKartarat-
dlarmat
(agdlagtoK Johannes Poulsen, Nuk).
mérånguit, oKalugtfitisavavse, ima-
Ka nuånarisångikaluarparse, kisiåne
mérauvdlune OKalualåK Kanordlunit
itoK tusarnertarmat åtåp OKalugtuari-
ssartagai agdlalasavåka, KuleKutaKar-
tut:
pinialernivnik takussåka erKaima-
ssåkalo.
åtaga utorKångordlune toKuvoK.
månalo inugatdlarame agdlagsimasså
agdlai-Kigdlugo autdlartisavara.
„pinialerKårama pilerinartut amer-
dlåssusé, takussarpåka åtåt, natsit Ka-
sigissatdlo. ukiåkut Kilalugkat oktobe-
rime tåkutarput. intarpul péruneK aju-
ngajagkatdlarniat ukiumilo pissaKar-
figalugit KujanartaKaoK.
taimanikutdlo aulisartoKångingajag.
poK, ilåtigut Kåinat mardluk pingasut-
dlunit aulisartuneruput.
uvanga pinialerKårnivnit tugtut pi-
niartalerpåka, 15-inigdlo ukioKardlu-
nga tugtumik pernarpunga. taimaner-
nit aussat tamaisa tugtunik piniartar-
punga 1895-imit 1948-mut...“
uvangale erKaimavara åtaga utor-
Karssuångorérdlune sule auvartartoK,
kisiånile agdlagå åssilinardlugo ag-
dlåsavara.
... ukule imåkut piniagagssat Kaja-
Kaleramale ilångartalerpåka, kisalo
amigssaKartileriaravko umiartårpu-
gut, tåssalo kalåtdlit angatdlataiså
pitsaunerssåt pigilerparput.
umiaK angatdlåkuminartoK oKitsoK
anore nagtimalerpat tupeK anorimi1
ajutortineKésagpat umiaK Kajangnaer-
ssoriardlugo iserfigssaK. angatdlavit
tamarmik pitsaussuneK ajormata ilåne
perdlugsiornartaKaut.
ukule taerigkåka åtåt natsitdlo oKaf'
punga amerdlanerardlugit, ilame ad"
ssame péruneK ajorput, majimit nia1'"
simut, ilånilo aprile agdlåt tikivigdln-
go åtåKartarpoK. måssåkutdle ukiune
kingugdlerne aussame åtåt takuneK
ajornarsilersut OKautigissarpait. nauk
ilåne KatsungassorssuaK KajartortU"
nguit takuneK ajuvigsimåput, asuffli'
goK silarssuaK nungujartortoK piler1'
nartuilo ilångutdlutik, taima oKart°"
KartarpoK.
(normume lugdlerme nangisaoK)-
i