Atuagagdliutit - 10.10.1957, Blaðsíða 4

Handelip direktøriata landsråde kimigiserfigå
kisermåussamik nioricutit agdliniardlugit
direldøre ilåtigut omuseKarpoK niorKuligssat
inunermut pingårnteKartut—inutigssarsiutinut
tungassut ildngutdlugttaoK — erninan akitsorsi-
nau vd lug i t, kiser m åussivdlune niu verne ru p
ang ner lus is itaun igsså n i k sujunersumut lands-
rade piårnerpåmik akuerssiumdngigpat
landsrådip 1957-me OKaloKatiglssu-
taine encartorneKarpoK tusarnårtoKa-
rane atautsimlnerme rådip akuerisi-
magå Handelip kisermåussivdlune
niuvernerata angnertusisineKarnigsså,
sukulåtit sukulåtinigdlo niornusiat tai-
matutdlo sukut tupatdlo kisermåussa-
mik nioricutigineKartugssångordlugit.
kisermåussamik niorKutaorérsut si-
karitit, sikaritit påpiarartagssaisa, 1-
miat, vlnit, imigagssat imiagssatdlo
saniatigut.
åmåtaoK landsrådip tamatumunga
tungatitdlugo oKauserisimassainit ma-
lungnarpoK direktør Hans C. Chri-
stiansenip landsråde såkortumik kimi-
giserfigisimagå ernmardluinaK taima-
tut åmigssussinigssamik akuerssisi-
niardlugo. direktøre OKarpoK akunerit
24 Kångiutinagit landsråde akuerssi-
sinåungigpat — ernmardluinaK tama-
inuvdluarniutinik iluanårutit
inuvdluarniutit KanoK agtigissumik
akilersitdlugit tunineKartarnigssånik
Handelip aulajangissarnera Handel-
imut pinarnane åmataoK nangminer-
ssordlutik niorKuteKartunut landska-
ssivdlo akitsutitigut isertitagainut pi-
ngåruteKartoK landsrådip atautsimi-
nerane ardlaleriardlune oitaloKatigl-
ssutigineKarsimavoK. tamåna sapame
julip 21-énile oKaloKatigissutigineKa-
lerérpoK, taimanilo direktøre akinut
tungassumik navsuiauteKarsimavdlu-
ne, ilåtigutdlo (landsrådip oKaloKatigi-
ssutaine agdlagsimassut maligdlugit)
OKauseKarsimavdlune:
„niorKutigssat nunalisitagssatut pi-
siarineKartartut akitsoriartuinarsi-
mangmata Kalåtdlit-nunånilo ani-
ngaussartutaussut amerdliartuinarsi-
mavdlutik, avdlatut ajornartumik u-
kiune kingugdlerne niorKutigssat ilait
akitsorneKangåtsiartariaKarsimåput.
Handelip akinik aulajangissarnerane
najorKutagssatut pingårtineKartoK tå-
ssa — sérdlume åma tamåna niorKu-
tigssat akisigut takuneKarsinaussoK —
niorKutigssat inunermut pingåruteKar-
tut akikitsutiniardlugit, tamatumunå-
kutdlo kalåtdlit akigssautikinerussut
sapingisamik inuniamerun tungåtigut
oKilisaivfiginiardlugit, niorKutigssat-
dle inuvdluarniutaunerussut akitsor-
neKårtarsimavdlutik. åmåtaoK Han-
delip pingårtlsimavå piniutigssat, aut-
dlaisit inutigssarsiornermutdlo pissa-
riaKartut avdlat akikitsutineKarnig-
ssåt.
taimatutaordlo kalåtdlit perKingnig-
ssåt isumasalugo niorKutigssat ilaisa
aké Handelip aulajangertarsimavai. —
tamatumunga tungatitdlugo taineKar-
sinauvoK Kalåtdlit-nunåne inussutig-
ssarKingnerussunik sujunersuissartut
mianerssorKussuteKarsimassut suku-
torpatdlårnigssaK pinavérsårtiniar-
Kuvdlugo. niorKutigssat taimatut per-
Kingnigssanut suniuteKarpatdlångit-
sut ingassagtumik atugåunglnigssåt
suiunertaralugo akitsorneKartarsimå-
put, akinik naligigsainigssaK isumaga-
lugiitaoK.
Handelip taimatut akinik aulaja-
ngissarnera iluagtitdlugo nangminer-
ssordlutik niorteKartartut inuvdluar-
niutinut tunganerussunik niorKute-
Kartalersimaput — tamåko KanoK a-
keKartitariaKarneranik Handelip ang-
nertunerussumik påsissaKéngikatdlar-
ner^ne — Handelip tamåkuninga nior-
Kutainik akikinerussumik niorKutigi-
sinaussarsimavdlugit taimåitordle iluå-
nårutigivdlualåvigdlugit. taimaingmat
ulorianauteKalersimavoK niorKutigssat
tigut nangminerssordlutik niuvertut
Kångerniutilisavdlugit, niorKutigssat
tunineKarneråne iluanårutigineKartar-
tup migdlisineKarneratigut pisiagssat
akikitdleriardlugit tunissat amerdli-
nigssåt anguniarniardlugo. taimatu-
taoK direktøre OKauseKarpoK niorKu-
tigssat inunermut pingårnteKartut er-
ninaK akitsorsinauvdlugit, niorKutig-
ssat inutigssarsiornermut tungåssute-
Kartut nunap inuisa iluaKutigssånik
sagdliutitsivdlune Handelip ingerdlat-
sineratigut akitsortinavérsågaussut i-
långutdlugitaoK.
taimatut KinigagssineKarame lands-
råde nangågaluardlune akuerssivoK,
tamatumungale tungatitdlugo ilisima-
titslssutigalugo niorKutigssanik taine-
Karérsunik Handelip kisermåussivdlu-
ne niorKuteKartalerumaneranik akuer-
ssineK sukutdlunit utertineKarsinau-
SSOK.
nåkariarsimåput
inuvdluarniutaunerussut akisuj årner-
tik plssutigalugo niorKutigssanik inu-
nermut pissariaKarnerussunik akikit-
dlisaissartut Handelip pisiniarfiutaine
pisiariumanérukiartornigssåt, tamåko
tungaisigut akinik aulajangissarneK
Handelip avdlångortingigpago imalu-
nit niorKutigssat tamåko Handelip ki-
sermåussivdlune niorimtigilisångig-
pagit“.
direktør Christiansen åmåtaoK ilåti-
gut OKauseKarpoK niorKutigssat inuv-
dluarniutaunerussut Handelip pisiniar-
fiutaine tunineKartartut ikileriangåt-
siarérsimaKissut. tamåko tunineKarne-
ratigut iluanårutaussartut niorKutig-
ssat inunermut pissariaKarnerussut
tunineKarneråne ajunårutinik matu-
ssiniartugssaugaluit taimailivdlutik
nåkariartulnarput. amigartorutit téu-
ko nålagauvfingmit tapivfigineKarni-
kut matuneKartarput, ukiunilo tugdle-
ringne nålagauvfingmit tapissutau-
ssartut ukiumut 7,5—8 mili. kr.-ussar-
simavdlutik. taimåikaluartordle ta-
pissutaussut tåuko niorKutigssat ind-
nermut pissariaKarnerussut akikitsu-
mik niorKutigineKartarneråne amigar-
torutaussut matusinaussarsimångilait.
taimåitumik niorKutigssat avdlat aki-
nik aulajangissarnertaoK pingårute-
KardluinalersimavoK.
akinut tamanut suniutit
direktøre ilångutdlugo OKauseKarpoK:
„isumaKarnarsinaugaluarpoK niorKu-
tigssat uvdluinarne pisiaussartut so-
Kutåunginerussut amigartorutaussar-
tutdlo akitsusagåine — taimatutdlume
piniutigssat — akit årKigssunerisa tu-
ngaisigut ilorrånut avKutigssauv-
dluarsinåusassoK. taimailiornigssardle
ulorianartoKarpoK Kalåtdlit-nunåne
perKingnigssamik akornusisinaugame.
kisalo niorKutigssat tamåko akitsorne-
Karaluarpata tamåna Kalåtdlit-nunå-
ne akinut tamanut suniuteKangåtsiar-
tugssauvoK akigssarsiat aningaussar-
tfititdlo angnermigdlo inutigssarsior-
tut agtungitsortugssaunagit. taimåitu-
mik akit avdléngortinigssåt agsut na-
ngånartoKartiparput".
tauva Handelime aningaussartutit
sukut KagfariarneKarsimanerat direk-
tørip tusardliupå. niorKutigssanik
nioricutigssianigdlo agssartuinerme a-
ningaussartutit 700.000 kr.-nik amer-
dleriarsimåput, niorKutigssatdlo nuna-
lisitagssatut pisiarineKartartut ukiu-
mut 1—1% miil. kr.-nik akitsorsimav-
dlutik. sulissartut kétuvfiata ministe-
riaKarfiuvdlo akigssarsiat pivdlugit
isumaKatigissutåt Handelip ukiumut
300.000—500.000 kr. akigssaiautigissar-
tugssauvå, tåukua 30 pct.-iat migss.
niorKutigssiornerup tungåtigut ma-
lungniutisavdlune åmalo 70 pct.
migss. pisiniarfingmit pisiat tungaisi-
gut. atorfigdlit mingnerit altigssarsiai-
sa utarKisaugatdlartumik Kagfagtine-
Karnerat ukiumut 115.000 kr. migss. a-
kitsutaussugssauvoK taimatutdlo akig-
ssarsiat akitdlo åssiglngissutåinik na-
ligigsainermut ukiumut 285.000 kr. a-
torneKartugssauvdlutik.
„1956-me nålagauvfik Handelip pisi-
niarfine ingerdlatsinermut 7.770.000
kr.-nik taplssuteKarsimavoK", direktø-
re nangipoK. „1957-me atugagssatut ta
pissutigssat 7.733.200 kr. akuerssissu-
tigineKarsimåput, tåssa niorKutigssat
pisiniarfingne pisiarineKartartut akisa
15 pct.-iat Kångilårdlugo tamatumane
pisiagssat akitsutait ilånguneKångit-
dlat 47,4 miil. kr.-ninigdlo amerdlåssu-
seKartugssatut migssingiuneKarsimav-
dlutik. nangmineK isumaga OKautigisa-
guvko taplssutaussut amerdlagissaria-
KarsoringeKåka, pingårtumik erKar-
sautigalugo Handelip niorKutigssanik
pilersuinerane aningaussartutaussut
pisiniarfingne pisiarineKartartut akisa
27,5 pct.-inåinik amerdléssuseKartut,
pisiniarfingnilo pisiarineKartartut a-
kisa 17,5 pct.-iat niorKutigssat agssar-
torneKarneråne akigineKartardlune. —
taimaingmat Handelime aningaussar
tutaussut Danmarkime pisiniarfingnut
taima angnertutigissunut nalerKiut-
dlugit angnikitsuinåuput, aningaussar
tutitdlo taima angnikitsigineratigut
kalåtdlit niorKutigssiornerat mikinge-
Kissumik iluaKuserneKartardlune".
amigartorutit 2 mili. kr.
direktør Christiansen nangipoK o-
Kardlune pisiagssat akitsornerisigut a-
ningaussartutaussutdlo amerdlinerisi-
gut Handelip amigartorutai 7,7 miil.
kr.-nit nålagauvfingmit tapissutigssa-
tut akuerissaussunit amerdlanerujug-
ssusassut. migssingiussissutaugatdlar-
tut nåpertordlugit isumaKarnarpoK a-
migartorutaussugssat 9.8 miil. kr.-uju-
mårtut, nikingåssutaitdlo tåuko 2 mili.
kr. migss. sumit ardlånit matuniarta-
riaKåsavdlutik. „ersserKigsumik oKau-
tigissariaKarpoK, direktøre nangipoK,
amigartorutit tåuko pisiagssanik akit-
suinikut aitsåt matuneKarsinaussut. —
pisiagssat sut ukiormåna åipågulo a-
direktør Christiansensip nalunaeru-
tåta ilå tusarnårtoKarane atautsiml-
nerme ilaussortanut tusardliuneKar-
poK, tamatumungalo tungassut avdlat
tusarnårtoKarane oKaloKatiglssutigine-
KarsimavdlutitaoK. aitsåt landsrådip
OKaloKatiglssutaisa sarKumiuneKarne-
råne atautsiminerne taukunane pisi-
massut tamanit påsineKarput. landsrå-
de tamatumunga tungatitdlugo oKau-
seKarsimavoK kisermåussivdlune Han-
delip niorKutaisa amerdlinigssånik di-
rektørip sujunersutå sujunersuteKar-
tuvdlo tamatumunga pissutigitiniagai
pingårnersiordlugit Issuarsimavdlugit.
ilåtigut issuarneKarpoK direktørip
oKautigisimagå taimatut årKigssussi-
nigssaK ingerdlåneKartugssaussoK si-
karitit imigagssavdlo årKigssussivfigi-
neKarnerisa éssinganik. tupat iluanå-
rutigineKartarnerat årKigssussinerup
atulerneratigut % migss. agdlissug-
ssauvoK, tåssa iluanårutaussut 15 åma
25 pct. akornåne amerdlåssuseKartug-
ssaungmata. nautsorssutigissariaKar-
pordle sukulåtit sukutdlo månåkut i-
luanårutaussarnerat avdlånguteKåså-
ngitsoK, iluanårutåusavdlunilo 20 åma
25 pct. akornåne, tåssa niorKutigssap
sussusia Kanordlo agtigissumik nior-
Kutaussarnera nautsorssutigalugo.
atåne ilångussékut erKaineKarpoK i-
luanårutigineKartartugssat taima ang-
nertussuseKarnigssånik migssingiussi-
neK direktørip oKausinik påsinerdlui-
kitsorneKarumåmersut uvdlumikut i-
maKa sule aulajangivingneKarsinåu-
ngikatdlarpoK, taimåitordle tamatuma
tungåtigut naj orKutagssarsiorérsinau-
gunarpugut, ukiune tugdligssane nior-
Kutigssanik akitsuissarnigssame tu-
ngavigineKartugssanik".
atautsimlnerme kikunitdlunit tusar-
nårneKarsinaussume direktøre tamåko
pivdlugit navsuiauteKarnerme nagga-
tågut ilåtigut OKauseKarpoK taimatut
akitsuinigssaK akinut tamanut suniu-
teKarpatdlårtiniåsångikåine niorKutig-
ssat inunermut pingåruteKarnerussut
agtungitdluinardlugit inuvdluarniuti-
nut tunganerussut kisimik akitsorta-
riaKåsassut. tamatumunåkut oKauti-
gineKarérsutut nangminerssordlutik
niorKuteKartut ajornartorsiutigssine-
Kåsåput, avdlatutdlo ajornartumik
Handelip tungånit nangminerssordlu-
tik niorKuteKartut månåkornit angne-
rujugssuarmik Kångerniussivfigine-
KartariaKalisavdlutik — tåssame nior-
Kutigssat angnikitsunguamik iluanåru-
tigalugit amerdlasårpagssuångordlugit
tunisinaugåine tamåna iluanåruteKå-
ngitdluinarnermit ajunginerungmat.
„tamatumuna tungåtigut perKarni-
sårpatdlårniéngilagut", direktøre na-
ngipoK, „tåssame nangminerssordlune
niuvernerup angnertusiartornigsså ta-
matumalo ajornakusortorsiutigssaKar-
patdlånginigsså iluaKutaussutut issigi-
gavtigo taimaingmat Handelimut
inuinarnutdlo niorKuteKartunut artor-
nånginerussugssat avKutigssatut Ki-
nerniarsimavavut. isumaKardlutalo
tamatuma tungåtigut ajornakusoru-
taussut tamanut nåmaginarnerussumik
isumangnaerneKarsinaussut niorKutig-
ssat Handelip kisermåussarissai amer-
dlineKarpata. soruname isumaKarto-
KartariaKångilaK niorKutigssat iluanå-
ruteKarnarnerussut tamaisa kisermåu-
ssarilerniarivut. — tåssauna inoKatigit
tamarmik iluaKutigssånik sagdliutit-
sivdluta ingerdlatsiniarnivtine inu-
niarnikut akitsutaussugssanik naligig-
saissusinaussut niorKutigssat iluanåru-
taungåtsiarsinaussut niorKutiginigssåt
norKåissutiglnarigput. isumarput ma-
ligdlugo tamåna tamanut artornångi-
nerpåmik anguneKarsinåusaoK Hande-
le niorKutigssat ilåinik Kalåtdlit-nu-
nåne nangminerssordlutik niuvertar-
fiutilingnutaoK niorKuteKartalersug-
pat. soruname nangminerssordlutik
niuvertarfiutigdlit amerdlanårdlugit
niorKutigssanik pisiniartut akikitsu-
mik tunitsivigissåsavavut, tuniniag-
kavta aké tapertaKartilåginardlugit. —
tapertarititaussoK tamåna soruname
sapingisamik angnikitsutiniarneKå-
saoK, nangminerssordlune niuverne-
rup angnertusiartornigssånut akornu-
taussugssaujungnaerdlugo".
nermik pissuteKarsimassoK, kisitsisit-
dlo Kulåne taineKartut iluarsineKarsi-
mavdlutik „15 ama 25 pct. akornåne"
15 pct.-ngordlugo amalo „20 åma 25
pct. akornåne" 15 åma 25 pct. akornå-
ningordlugo.
landsrådip oKauserisså nåpertordlu-
go åmåtaoK direktøre nalunaeruteKar-
^.simavoK niuvertarfiuteKarnigssamik
akuerissaussut tamaisa Handelip per-
Kusersuitsumik erKortumigdlo sulissu-
niarai, Handelivdlo akuerssissutigi-
niarå niorKutigssat agdlagtineKartar-
tut Kalåtdlit-nunåne aitsåt akilerne-
Kartarnigssåt.
taimatutaoK landsråde oKauseKarsi-
mavoK:
„direktørimut ilisimatitsissutigine-
KarpoK landsrådime nautsorssutigine-
KartoK Handelip styrelsesrådiata akit
pivdlugit atautsimlnigssåne niorKutig-
ssat akitsutaisa aulajangerneKarnig-
ssåt pissariaKartineKarumårtOK, piler-
ssårutaussordlo nåpertordlugo janua-
rip autdlarKautånit 1958 nautssorssuti-
gineKartoK tamatumunåkut aningau-
ssat landsrådip atugagsséngortitai a-
kilerneKarsinåusassut åmalo Handelip
1957-me amigartorutigssatut migssi-
liusimassai matuneKarsinéusavdluti-
taoK. ersserKigsarneKarpoK pisiagssat
akitsorpatdlårnagit akitsuteKarérsut-
dlo akitsutait agdlivatdlårnagit årKig-
ssussinigssaK landsrådip pingårtikå,
niorKutigssåme akitsorpatdlåsagaluar-
landskassip neKerorutai 250.000 kr. tunuartitaussut
4