Atuagagdliutit - 10.10.1957, Blaðsíða 21

M&tsitTavTim^^fc^
TusardluarnaK nulorserdlugo . .
merauvdlune nuånerpatdlåraraoK i-
nersimassortat piniarnikerssårtut tu-
sarnårdlugit. pingårtumik ukiune ki-
ngugdlerne nunavtine piniartutut inu-
ssautsip tamariartornerane mérausi-
mavdlune sule angnerussumik alutor-
narsissarpoK piniamilerssårtup unu-
kitdlisårinigsså Kulåkéråine.
OKalugtuatdlåmåungikaluardlungalo
taimåitoK „mérartavtinut" sågfigåra u~
kiap unuisa tagdlissaleriartornerine
sukisaersårutigssavsinik univkårfigi-
lårniardluse. univkåriniagkåka imaKa
ilavsinut alutornarnatik avdlanut tu-
saruminåsåput, mérKåme ilait tusar-
nårdluartut ilait pinguakujugkumane-
ruvdlutik påmisåriniartarmata.
månalo univkårutisavavse nunavta
kujatårssuane Nanortalingme piniar-
tuvit natserssualerissarnerånik.
ukiut tamaisa tusartarungnarsivase
sikorssuit ukiup nikinerata erKåne
Nunap-isua uiaråt. piårångamik ja-
nuårip ingerdlanerane Nanortaling-
mut tåkutarput, kingusigkångamigdlo
måjime aitsåt tulangnialersardlutik.
sikorssuit sujusigpatdlåt piniartut
nuanarineK ajorpait, téssame natser-
ssuit sule nagdliutiångitsut sikut tu-
lagkunik asule imåtigut angalaniar-
nermut akornusersuissuinaussarmata.
åmalo kingusinårdlutik tåkukångamik
piniarfigssap autdlarKautånit piniar-
nigssaugaluaK asule kinguarsartarpåt.
sikorssuitdle aprilip nåjartulernerane
erssitdlarångamik piniartut inuneréne
isumavdluarnermik angnerussumik
nagsataKartarput.
natserssuit sujugdlit aprilip nålerne-
rane tåkutarput. piniariardlutigdlo kf-
parartinatik piniartut Kamariartaler-
sarput nuliatik ukussatigdlo kiparnig-
ssamingnut piarérsartitdlugit. måje
autdlartiniariartordlo kitårssuane Ke-
Kertat kiparsimassarfit KaerKussinerat
tunutagssaujungnaertarpoK. tasamame
KeKertat natserssuit avKuterpiavé,
natserssuime ingerdlarugtulersitdlugit
sinik sumigfnarneKartarmat piniartut
sapingisamik Kåmavigssatik takivig-
dlugit kiparsimavfeKarniartarput.
umiaussat umiaussårKatdlo — ilait
inuinardlutik — ilaitdle pujortulérKa-
nit kalingneKardlutik kiparsimassar-
fingnut Kulit erKåinitunut avguauv-
dlutik kinarartarput. Kavånga Augpi-
lagtumit, NarssaK-kujatdlermit åmalo
Agdluitsup kangerdluarmiunit kipar-
simassarfit inerneKartarputaoK. inuit-
dlo amerdlaKissut — tåssa 100 sivne-
Kalugit — 'piniariarfingne Kåumatit
mardlungajait itarmata niuverneK Ka-
ngale niuveriartarfingmik orssuerniar-
fiutigissumik ingerdlataKarpoK, kipa-
rartut sujugdlit peKatigalugit nåkutig-
dlissulerneKartartumik.
nunavta kujatårssua aussarigssuga-
luamilunit unuame tarraiugsissarpoK
tamånalo iluåinarpoK piniartunut, ta-
ssame nal. akunere mardlugsuit åu-
ngåtsiarnigssamut taimailivdlutik piv-
figssaKalersarput.
uvdlut siugdlit kiparsimavfit kipar-
simaKatauvdlune pisanganarnerpåu-
put. piniartut piniartuvit — pingårtu-
mik nukagpiarautigdlit — natserssuaK
siugdleK pissarigångamiko avgortitsi-
ssarput. tåssalo imåipoK natserssuaK
ilivingåt amia avguinardlugo. ningeri-
tineKartarpoK. agtuerKårtup, imalunit
milorserKårtup kutsåtarpå, tugdlisalo
tale avitarpait. ardlaKarsimagunigdlo
ningerniat kujai åma avineKartarput.
piniartuvdlo natserssuarKårtame nia-
Kua Kungasialo kisisa pissagssariler-
sarpai, sivnera tamarme ningeritine-
Kartarmat. tåssauvoK ilerKOK Kangar-
ssuardle kalåtdlit atugartussusermit
sunerneKångikatdlarmatale „inatsisau-
ssok“ agdlagsimånglnartordle.
kisiåne piniartuviungitsut nukagpiar-
Kanigdlunit KujagissaKångitsut avgor-
titsineK ajorput amiale niaKuanut ku-
ngasimernanutdlo atatitdlugo pissar-
pait, sivnerale ilerKutoKaK maligdlugo
åma ningeritineKartarpoK. taimalo av-
gortitserérsimagåine ningertitserérdlu-
nilo natserssuartagssat tugdliussut Ka-
noK amerdlatigigaluarpatalunit pi-
niartup ilivingårsinångortarpai.
natserssuit puissit angnerssaisa ila-
gait. upernåK mana 1957 natserssuaru-
jugssuaK imaKa aitsåt taima angitigi-
ssok pissarineKarpoK, umerdluiningå-
nit serKuisa nuinut 3 miterit sivner-
dlugit angissuseKartoK.
sikugigsårtitdlugo — tåssa imåipoK
sikorssuit eKimavatdlårnatik imarta-
rasårtitdlugit sikune riiorKavdlutik Ka-
majumanerussarput, tassanilo sikorpa-
lårut pingitsorneKarsinåungilaK. si-
korpalårut tåssauvoK avangnarpasig-
sume taineKartartoK toK. sikorpalåru-
tip savigså sikup Kanut sinarssuanut-
dlunit tagiuneKartarpoK, natserssui-
ngoK isumaKarniåsangmata ilartik si-
kume tåssane Kagssimavdlune serKor-
ssortoK. ilumutdlume Kamassut sikor-
palårtut natserssuamik Kanititsiga-
jungnerpåuput.
autdlaeriatdlarKigsussariaKarpoK
natserssuarniaråine. puissime tåukua
ingerdlaortorssuasigamik kalerritdlu-
tik arKarunik takorKingnigssåt ilimagi-
ssariaKångilaK. piniatdlåmåtdle itang-
nerit natserssuaK alimasigdlune puipat
autdlaeriarneK ajorpåt: taKititinartar-
put uingiartautigalutik. ilait agginar-
tarput ilartik Kagssimasoralugo, ilait-
dle arKartarput, kalerrinatigdlo arKar-
niariartut piniartoK pisinauninguane
tamåt sikorpalålersarpoK. amerdlaner-
tigutdlume natserssuaK sikumut nior-
Kavfigissamut Kanigdlivigdlune pui-
ssarpoK.
taima kiparsimatitdlune piniartut a-
keraisa angnerssaisa ilagåt kuiasing-
mik anordlilerångat. natserssuit pui-
niarpiarungnaertarput akugtorteKalu-
tigdlo. kitårssuale avangnamit pujo-
Kartitdlugo natserssuaK sukutdlunit
puissugssaK ilimagissariaKarpoK. nat-
serssuit avånga tunorKissugamik ano-
rå ilårdlugo puivdluartartorssuput.
kiparsimassarfit tamarmik Kamave-
Karput. silardlugtitdlugo imalunit si-
lagigkaluardlune kujasikujugtitdlugo
sikune niorKanigssaK ilimanarpiångi-
tarångat nunamit KåmatåinaKaut. Ke-
rertat tasåkua kitåta maligssuinit Ka-
rårneKartuartarnermit amerdlaner-
ssait Kutårdluinangajåuput akornisa
imartait itissaKalutik. Kujanartumig-
dle natserssuit ingerdlårfiavine inig-
ssisimagamik ilåne natserssuit nuna
apuvigdlugo puissarput. siorna sikor-
dloKingmat (sikut akugtoKingmata) a-
ngussat amerdlanerungajagtut nuna-
mingånit angussarineKarsimaput.
taima måjip autdlartineranit .iunip
ingerdlaneranut natserssuit tåkusi-
mårtarput uvitik sinik tunugdlugo pi-
niarniartitdlugit nuliait åma suliag-
ssanik ulivkårtarput. ukiumut perKU-
maisiornigssaK kiparsimatitdlune sag-
dlerpaussarpoK. pingåmerssaraitdlo
nivkulinigssaK porusilinigssardlo. nat-
serssuit neKait uvdlormut nerisångisat
tamarmik nivkuliarineKartarput. nat-
serssuit taimainikut puatdlarugtorni-
kussaramik pilersinago porusiliagssat
isumagerKårneKartarput natserssup
amia merKue ilordlingordlugit Kåina-
mik åmissatut merssorneKartarpoK
serKuernere Kungasianut merssutdlu-
git. orssutdlo porusiliagssat imiune-
Kartinatik uvdloK atausinåungitsoK
seKinermut manisimaneKartarput mu-
meKåtarneKardlutik parKalersiniar-
dlugit.
tasama avatårssua ukiariartulerdlu-
ne ingiulikulortaleKaoK-åsit, anordli-
kujugtitdlugo imåinaK pissagssaujung-
naerdlune. siuaissarpårssuavtale nale-
ratoKåt sule månamut atorsutaKaoK:
„TusardluarnåK nulorserdlugo Kui-
ngingéK tikågutåliutdlugo". — Tusar-
dluarnå åma KuingingéK tåssauput
Tasermiut pulariåne KåKarssuit.
Adam Nielsen.
pisiniarfmgme aper Kutiger iakit
BambTno
CHOKOLADE - SANDWICH
kågérKat „hindbaercremimik ikiagdlit Kåmikut siikulåtiligkat"
ENGELSK-DANSK BISCUITS FABRIK
Byg sundheden op—
og byg F0SKA-landet
perKigsiniarniarit—
FOSKA-miutdlo nunånik
sanavdlutit...
De fintvalsede FOSKA
havregryn er guld
værd for muskler,
tænder og knogler. —
Med hver pakke føl-
ger en rigdom af fos-
for, kalk, jern og B-
vitaminer ... samt et
morsomt byggesæt til
typiske danske huse
— og pakkerne brin-
ger mange forskellige
modeller ... nok til
en hel by.
ivsingigagssat FOSKA-t sålisar-
dluagkat nukinut, kigutinut sau-
nernutdlo iluanutausinaussoru-
jugssGput. pårtugkat tamarmik
fosforimik, kalkimik saviminer-
mik B-vitamininigdlo angniki-
ngitsunik pigssarsiviusinåuput...
ktsalo danskit igdluinik nipititi-
gagssat Kuianavigsut — portug-
katdlo åssiglngitsorpagssuamik
nipititigagssartaaarput ... igdlo-
Karfiliornigssamut nåmagtunik.
FOSKA
guld værd for sundhedenl
pericingnigssamut k&llilut pingdruteRartigissutl
GRYN
ivsingigagssat
FOSKAT
Til jul udkommer den
Rasmus Klump-bog:
jutdlimut Rasmus
atuagkiaii nutåti s ar kumis ao k:
Rasmus Klump som bjergbestiger, kart.
„ „ KåKasiortutut, Kerat. ungal.................. 5,00
Rasmus Klump som bjergbestiger, heft.
„ „ KåKasiortutut, Kitugt. ungal................. 2,75
I serien er tidligere udkommet:
sujornatigut ukua sarKumersimåput:
Rasmus Klump i pyramiderne, kart.
„ „ kungit iliverssuine, Kerat. ungal. ...... 6,85
Rasmus Klump bygger skib, kart.
„ „ umiarssualiorpoK, Kerat. ungal........... 6,85
Rasmus Klump på nordpolen, kart.
„ „ nunarssup isuane avangn., Kerat. ungal.... 6,85
Rasmus Klump i Syvsoverland, heft.
„ „ singnakåt nunåne, Kitugt. ungal.......... 2,75
Rasmus Klump på skildpaddeøen, heft.
„ „ sauniluit KeKertåne, Kitugt. ungal....... 2,75
Den rigtige julegave til alle børn, der læser Rasmus Klump i Grønlandsposten
mérKanut tamanut Atuagagdliutine Rasmus Klumpimik atuartartunut
tunissutigssarKivigsoK
Fås hos Den kongelige grønlandske Handel
handelime pineKarsinåuput
Klumpimik
22