Atuagagdliutit - 10.10.1957, Blaðsíða 5

pata akigssarsiat ama agdlissariaicali-
sangmata. taimåikaluartordle direk-
tør Christiansensip amigartorutigssa-
tut taissai taima årKigssussinikut ma-
tuneKarsinåusagunångitdlat, pingårtu-
mik direktør Christiansenip ilima-
gineKarsinausorissåtut Handelip pisi-
niarfiutaine amigartorutit amerdle-
riarKisagaluarpata, årKigssussinigsså-
kume Kalåtdlit-nunåne pisiagssat
Danmarkime pisiagssanit akisuneru-
lertariaicångingmata. isumaK tamåna
ersserKigsarneKarpoK direktør Chri-
stiansen oKauseKarmat kisermåussiv-
dlune niorKUtigineKarérsut månalo ki-
serméussivdlune niorKutaulersugssa-
tut sujunersutigineKartut avdlanik i-
lanagit iluaKutaussumik niorKutigine-
Karsinaussut“.
„aperineKardlune direktør Christian-
sen navsuiauteKarpoK nautsorssutigi-
gine sujunersutigissame oKautigine-
KartoK nåpertordlugo niorKutigssat
taineKartut erninardluinaK kisermåu-
ssamik niorKutigineKalerneratigut
250.000 kr. migss. isertineKarsinaussut,
1957-me Handelip amigartorutaisa ili-
magineKartoK nåpertordlugo sule ag-
dlissutigiumågåinut ilåtigut matussi-
ssutauniartugssat amigartorutaussug-
ssat tamåko pissuteKarput niorKutig-
ssanik agssartuinerup akitsoriartorne-
ranik, sulissartut kåtuvfiata isumaKa-
tigissuteKarfigisimanera maligdlugo a-
kigssarsiat agdlissutigssånik atorfig-
dlit mingnerit akigssarsiåinut taper-
taugatdlartugssanik amalo avdlat a-
kigssarsiaisa niorKutigssat akitsorne-
rat pivdlugo agdlineKarnerånik. direk-
tørilo OKarpoK taimatutaoK 1958-me
årKigssussinigssaK soKutiginartikine.
sujuligtaissup taivå direktør Chri-
stiansenip sujunersutigissåtut erninar-
dluinaK atulersumik årKigssussinig-
ssaK ilimanarsinaussoK, imaKa ami-
gartorutit sule amerdlissutigssaisut
taineKartut 250.000 kr. landskassip ta-
plssuteKarneratigut matuneKarsinauv-
dlutik Københavnime akit åndgssu-
ssivfigineKarnigssåta taimatutdlo akit-
sutit isumaKatigissutiginiarneKamig-
ssåta imaKalo akiussut akigssarsiatdlo
tamarmik nautsorssusiorneKarnigsså-
ta tungånut, sujuligtaissuvdlo ersser-
Kigsarpå niorKutigssat akisa angner-
tumik tåssångåinaK avdlångortitsivfi-
gineKarnigssåt årKigssussinermut su-
j ornagut maligtarineKarsimassumut
nalerKutingitsoK iluanårutitdlo ang-
nertusinigssånik nautsorssutigissau-
ssok ingassagpatdlåsagunardlune.
direktør Christiansenip ersseritigsar-
på årKigssussinigssap atulerneratigut
amigartorutit ikilisineKarnigssåt pi-
ssariaKardluinarsorigine, tamåname
oKautigineKartutut nangminerssordlu-
tik nivertarfiuteKartunut iluaKutau-
ssugssaungmat.
amigartorutinut amalo amerdleriau-
taussugssatut nautsorssutigissaussut
250.000 kr.-nit landskassimit matune-
Karsinaunigssåt direktørip akueriumå-
ngilå nalunaerdlunilo niorKutigssat i-
nunermut pingåruteKartut ernlnaK a-
kitsorsinauvdlugit niorKutigssat inu-
tigssarsiornermut tungåssuteKartut i-
långutdlugitaoK imalunit ernlpaK
nangminerssordlutik niuvertarfiutig-
dlit tamatigut Kångerniunialerdlugit
Handelip niorKutigssautai akikitdliv-
dlugit tamatumunakut niorKutigssat
Handelip tunissartagai amerdlisiniar-
dlugit".
landsrådip rimgassumik akuerssi-
, nera
landsrådip oKauserissai naggaserne-
Karput:
kalåtdlinut iluaKutaunerussugssaK i-
sumagalugo Handelip niuvernermik i-
ngerdlatsinera pissutigalugo niorKu-
tigssat sujuline taineKartut kisermåu-
ssatut Handelimit niorKutigineKaler-
nigssanik årKigssussinigssaK lands-
rådip akuerssordlugo oKauseKarfigiu-
måvå.
åmåtaordle direktør Christiansenip
oKautigå nangminerssordlutik niorKU-
tigdlit erninardluinaK atulersugssamik
Kångerniunialerdlugit sujunersutigi-
ssaussutut årKigssussinigssaK kingu-
singnerpåmik aKago uvdlup ilå lands-
rådip akuerisinåungigpago.
taimatut KiniagssineKarsimavdlune
landsråde augustip 24-åne 1957, lands-
rådip 1957-me atautsiminerane nagga-
tårfigssatut aulajangerneKarsimassu-
me OKauseKartoK, pisimassut nåpertu-
tigalugit nangmineK tungiminit akue-
risinauvdlugo, taimatut årKigssussi-
nigssaK aulajangersarneKåsassoK Ka-
låtdlit-nunånutdlo ministeriussumit
nalunaerutigineKåsavdlune måko
nautsorssutigalugit:
nangminerssordlutik niorKuteKartu-
nut tungatitdlugo årKigssussinigssaK
taineKarérsoK aula j angerneKarsima-
ssutut direktørimitdlo kåmagtutigine-
Kartutut nåmagsineKåsassoK.
månåkut akitsutigssångortineKartut
saniatigut landsråde akuerssiterKårna-
go kisermautdlugit niorKutaulersug-
ssat Danmarkime niqrKutigssanit tai-
maeKatåinit akisunerulersitdlugit a-
kitsorneKåsångitsut,
sujornagut årKigssussineK Handelip
direktøriata styrelsesrådivdlo kiser-
måussivdlune manamut niorKutaussut
pivdlugit isumaKatigissutigisimassåt,
tåssa akitsutit landskassimut isertine-
Kartugssat agdlisineKarsinaussarumår-
tut niorKutigssat ingmikut akitsungi-
kaluardlugit, Handelip niorKutigssanut
tåukununga aningaussartutigissai ma-
tussutigssaKartikatdlardlugit, tamånå-
taoK månåkut kisermåussivdlune nior-
Kutaulersugssanut atortujumårtoK,
landsråde styrelsesrådime sivissune
avicutigalugo tusardlerneKåsassoK år-
Kigssussinerup inerneKarneranik , å-
måtaoK 1957-mut tungatitdlugo, pi-
ngårtumik tamatumane Handelip ilua-
nårutigissartagai nangminerssordlutig-
dlo niorKuteKartut tunissaKartarnerå-
nutaoK tungassut erKarsautigalugit,
aperKut tamåna landshøvdingip
landsrådivdlo styrelsesrådime sivni-
ssorissåta 1957-me ukiåkut Køben-
havnimut atautsimigkiarnigssåne ta-
måko tungaisigut pissortat peKatiga-
lugit OKaloKatigissutigineKåsassoK,
åma niorKutigssanik sujuline taine-
Kartunik Handelip kisermåussamik
niorKuteKalernigssånik akerssineriga-
luane landsrådip sukutdlunit utertisi-
naugå“.
Fotos: Dalsgaard Nielsen
narxiut
Atuagagdliutine nr. 20-me „Kalåt-
dlit-nunåne atuartitsinerup sujunerta-
risså" oplysningskonsulent Chr. Ber-
thelsenip agdlautigisimavå. agdlagaK
tåuna kukussumik ilioritameKarsi-
mangmat iluarsinera mauna iléngu-
parput:
ilumorpoK Bente Mogensen agdlang-
mat mérarpagssuit Danmarke kaju-
ngernartorssuartut nangmingnerdlo
nunamingnit pitsaunerujugssuartut i-
ssigissaråt. tupingnångivigpoK mérKat
Danmarke taima issigisinaussåsagpå-
ssuk, tåssångame pissarmata tungu-
sungnitsut, pinguarpagssuit, maskinet
avdlatdlo pilerinarsinaussut alutornar-
tussutdlo. mérKat taima issigingning-
nerata nunagissamik narrugingniler-
nermik kinguleKarsinaunigsså akornu-
serniåsaguvtigo namångilait nunap i-
nungorfiup pitsaoKutigisinaussai kisi-
sa taigusavdlugit, kisiåne åma Dan-
marke alutornartorpagssuarnik tuså-
massaKarfiussoK mérKanut piviussu-
mik navsuiartariaKarpoK, tamånalo
sordlo pisinauvortaoK mérKat ima
Kavdlunåtut ilikartigineratigut nang-
mingnérdlutik åssilissat Danmarkimit
pissut atuagkatdlunit Kavdlunåtut mé-
rarsiutit atorsinaussatik pisiarisinau-
ssatigdlo pigssarsivfigisinåusavdlugit.
„Atuagagdliutit" Ilulissane tusagagssiortuata åssinik mardlugsungnik nagsisimavåtigut
mérKat inilsugtutdlo maskinanut tiingassunik pinguartamerata Kano« kingimeKarsinaimeri-
nik takutitsissunik. hilo Ilulissane nakorsaRarfiup pigå. taimaitdluniåsit bile umiarssuali-
viup erKånguane uningassoK tnåsugtuarnap 17-nik ukiugdlip nukagpiaraK Il-nik ukiulik
ajoKerslUilersimavil, kigaitdlagsautai Kasuteriardlugit bilit sujuniut autdlarsinangortartut.
aj oKcrsCltå aulaniarpatdlåkaoK, tåssalo bilit I man ut atassititdlardlugit, bilitdle iniånut nå-
kariångitsul nangmineK pigsigsimavdlune. åssilissane takugssauvoK bile sigssiugkap uniiar-
ssuårKavdlo „Erik Røde“p amdrutåinik KaulneKaralugtualersoK amalo bilo KaumeKarérdlune
misigssuatårneuartoK. aKaguagiissåinånguåkut imisugtut ardlaliuvdlutik nunamik ilgtortaut
bilit avdlat sujornånut mangutaiiåtårdlugo nigdlarsaissua aserorsimavåt — taima pingikå-
ngamik bilit atortugssatdlume avdlat låkerdlåt ujaraanik mitdlortarsimavait.
„Grønlandsposten“s, korrespondent i Jakobshavn liar sendt os et par billeder, der giver et
indtryk af, hvad børn og unge menneskers leg med og ofte hærværk mod tlet tekniske mate-
riel kan føre til. Jeepen tilhører lægevæsenet i Jakobshavn og var parkeret i nærheden af
bavnen. En 17 årig ung mand viste en 11 årig dreng, hvorledes man kunne løsne bremsen
og frigøre gearet. Drengen prøvede lærdommen i praksis, med det resultat at jeepen rullede
ud mod kajen, væltede ned over en skrænt og forsvandt i havnebassinet. Forinden lykkedes
det dog drengen at springe af. Billederne viser jeepen blive hejst op ved hjælp af havnens
og Erik Rødes lastebomme. Et par dage senere stak nogle unge mennesker en landmålerstok
gentagne gange ind i kobberkøleren på en helt ny kompressor og ødelagde på denne måde
en stor del af køleren, og stenkast mod nylakeret eller nyt materiel er en ganske almindelig
foreteelse.