Atuagagdliutit - 05.06.1958, Blaðsíða 6

Ajussårutigåra folketinge inat-
sisigssat tamåko atuardluar-
nigssåinut pivfigssakititau-
vatdlårmat. uvavtinut nåla-
gauvfingme isordlersaussu-
nut piviigssaKarnéngilaK
Kalåtdlit-nunåne soKutigingnigtut o-
KaloKatigisavdlugit imalunit måne a-
torfigdlit peKatigit ilaussut OKaloKati-
gingnigkiartortugssanik autdlartitaKå-
savdlune. taimaingmat isumékérfigisi-
nga oKauseriniagkåka isumaliutigiv-
dluagåungitsutut issikoKåsagaluarpa-
ta.
akigssautit pivdlugit inatsisigssat
Kalåtdlit-nunånut tungassortait atuar-
titdlugit ersserKivigsumik takoricågag-
ssaK tåssa sujunersutit måko tå-
ssaimgmata sujornagut pissusiussunik
atorungnaersitsissut, tåssa mana ator-
figdlit tjenestemandit Kalåtdlit-nunå-
ne nangmineK najugaKavigsut nåla-
gauvfiuvdlo ilånit avdlanit aggersitau-
ssut (udsendte) akigssautitigut åssigl-
ngitsumik iliorfigineKalisangmata. tai-
måitordle plssuseK nutåK tamåna er-
KungitsuliornerungilaK, tåssa kalåleK
nunamine sulinine pivdlugo akigssar-
siame saniatigut kajumigsautisiagssa-
nik piumassaKartariaKångingmat.
Danmarkime atorfigdlit akigssarsiari-
ssartagaisut agtigissuinarnik akigssar-
sissariaKarpoK; tamåssauvordle ukior-
pagssuame sulissutigisimassarput, ta-
måna angusinauguvtigo nåmagisavar-
put.
sujunersutit nutåt maligdlugit tje-
nestemandit tamarmik åssigingmik i-
liniarsimavdlutigdlo åssigingmik aki-
ssugsséussuseKartut åssigingmik akig-
ssarsiaKartugssåuput, åma Kalåtdlit-
nunåne. Kalåtdlitdle nunåne tjeneste-
mandit akigssarsiaisa månåkumit av-
dlåusisutigilisavåt ukiune sujugdleme
pingasune 30—40 %-mik migdlineKar-
tåsagamik, migdlissutait igdluinut a-
kiliutåusavdlutik akilerårutitutdlo i-
ssigineKåsavdlutik. tauvalo tjeneste-
mandit aggersitat angerdlardlutik
Danmarkimut tikinermingne tapisi-
ssugsséngusåput grønlandstillægimik
taineKartumik, KanoK agtiginigssånik
sule ilisimångisavtinik. ilimanarpordle
akigssarsiamik ilångautigisimassara-
lue tamaisa utertitåsagait saniatigut-
dlo kajumigsautisisavdlutik. Grøn-
landstillæge Kalåtdlit-nunåne tuniu-
neKartugssåungilaK, kisiåne Danmar-
kime.
Kalåtdlit-nunåt Danmarkip ilagå, a-
torfitdlo kungeKarfingmitut tamarmik
nålagauvfingme inugtaussumit kimit-
dlunit piniarneKarsinåuput — atorfig-
ssarsiortup nålagauvfiup ingmikortui-
sa ilåne sume najugaicarnera aperKU-
taunane. ajoringitdluinarpara tjene-
stemandit aggersitaussut ingmikut ka-
jumigsautisiaKåsagpata, taiméingigpat
atorfiligssaileKilersinaugavta. taimåi-
tumik aggersitaussut akigssarsiat piv-
dlugit ilungersuanerat tapersersor-
dluinarpara. angnertumingme pingit-
sorneKarsinåungitsumigdlo sulisimå-
put sulilo KaKugungåtsiarssuarmut pi-
ngitsorneKarsinaunatik. pissariaKar-
poK akigssarsiaisa pissagssarissasalo
migdlisineKångikatdlarnigssait. kisiå-
ne isumaKarpunga grønlandstillæg é-
ssigingitsunik isumaKarfigineKarsi-
naussoK.
pissutå inatsisit navsuiautåine nav-
suiarneKarpoK tåssagOK kalåtdlit ator-
figdlit aggersitat akigssarsiait pivdlu-
git nåmagigtaitdliomerssuat. isuma-
Karpunga oKauseK tåuna såkortuluat-
siarsoralugo, tåssame kalåtdlit iluari-
ngisåt månåinaungmat danskit kalåt-
dlitdlo åssigingmik sulianartut akig-
ssarsiaisa ingassangmik åssigingitar-
nerat. isumaKarpunga issomartorsior-
neK tamåna pérneKamaviångitsoK ag-
gersitat akigssarsiagssaisa ilait uni-
gartitdlugit Danmarkime aitsåt tuniu-
neKartalisagpata. någgale, grønlands-
tillægimik kigsauteKarnerup Kangat-
siångorpordle pilersimassup pissutivia
avdlåungilaK tamåna-åsit angneru-
ssumik akigssarsiaKalerumaneK.
kisiåne ersissutigåra taima avdlå-
ngortiterineK Kavsitigut Kalåtdlit-nu-
nånut sångitdlissutausinausoralugo.
sordlo kalåtdlit inusugtut matuma ki-
ngoma nunavingmik Kalåtdlit-nunå-
ta Kimangnigssånut ussemeKalisåput.
ersissutigåra ukiut 10 Danmarkimér-
Kårdlutik aggersitatut issigineKarta-
lemigssåt téukununga kajumigsåruti-
tut isassoK nunavingmingnut atåssu-
tigissamik kigtorarnigssåinut. avdlau-
naviångilaK Kalåtdlit-nunånut kingu-
singneroréKissumut nukigdlårsautåu-
saoK inusugtortait pikoringnerussut
kajumigsårneKartutut isagpata Dan-
markivingmut avdlamutdlunit Dan-
markip ilagissånut „angerdlar“Kuv-
dlugit, tauva grønlandstillæge pisang-
måssuk. kisiåne iliutsit tamatumunga
akerdliussariaKarput, tåssa sapingisa-
mik kalåtdlit inusugtut Kalåtdlit-nu-
nånut uterartiniartariaKarmata, amer-
dlavatdlårérmata maunga uninarsima-
ssut. taimåitumik sujunersutigåra u-
kiut 10 Danmarkimitugssaunigssåt av-
dlångortineKåsassoK ukiut 8-ngordlu-
git.
åmalo sujunersutigåra grønlandstil-
lægip Kalåtdlit-nunånisaoK tuniune-
Kartarsinaunigsså, Kavdlunåt tjeneste-
mandit inunermingne sulerérsimav-
dlutik ilaKutatik ilagalugit Kalåtdlit-
nunåne uninarumassut kajumigsau-
semeKartarKuvdlugit, nunasineratigut
nunap inue iluatingnauteKartunik pi-
ssutsinigdlo sungiusserérsunik ilane-
Kartåsangmata. mingnerungitsumik a-
ningaussat nålagauvfiup atugai pissu-
tigalugit kigsautiginarpoK nunap ilå
tåuna sulissugssaKalersiniameKåsa-
ssok Kalåtdlit-nunåne najugaKavigsu-
nik Danmarkimilo akigssarsiaussartu-
nit angnerussunik akigssarsiaKångit-
sunik.
åma ersissutigåra taima akigssauti-
tigut avdlångortiterineK Kalåtdlit-nu-
nåne tjenestemandit aningaussanik i-
kingnerussunik tigussaKartalernigsså-
nik kinguneKartOK Kalåtdlit-nunåne
niorKutigssanik pisisinåussutsip mig-
dlineranik kinguneKarumårtoK, tamå-
nalo ama landskassip isertitagaisa a-
ningaussat ikilinerånik kinguneKara-
tarsinaussoK, tjenestemandime agger-
sitaussut måna 225-ussut saniatigut
aggersitauvdlutik atorfeKartut avdlat
ilångukåine katitdlugit 950 migssilior-
pait.
akigssautit tigussartagkat ikiline-
Karpata tjenestemandit Kalåtdlit-nu-
nåne najugaKavigsut soraemingornig-
ssamingnut igdluliorneK ajomakusor-
tilisaKåt. tjenestemandime Kalåtdlit-
nunåmiutut avdlatut boligstøttimit ig-
dluliorsinaugaluarput, tamatumunåkut
ineKarnermingnut akiliutigissartagait
Danmarkime akiliutaussartut åssigi-
nangajåsavdlugit. kisiåne igdlo pigili-
vigsinåungilåt. taimaingmat isuma-
Karpunga akigssautit migdlissutaisa
nautsorssornigssåne aulaj angemigsså-
nilo tamåna åma nautsorssutigissaria-
KåsassoK.
ajorfngilara måna permissioneKar-
tarnerup pémeKarnigsså avdlamik år-
Kigssutdluagaunerussumik taorserne-
Kardlune. kisiåne ilungersordlunga
kigsautigiumavara tjenestemandit Ka-
låtdlit-nunåne najugaKavigsut Dan-
markimut nutångorsariartordlutik a-
valagtarnerata pivingneKénginigsså,
pingårtumik ukiorpålugssuit kiser-
dliordlutik tagpavane sulisimassunut.
taima Danmarkime avalagsimassame-
rit misiligtagkat maligdlugit suliner-
mut iluaKutaussarsimåput, åmalume
atåssuteKamerup tungånit issigalugit
iluatingnauteKaKalutik. taimåitumik
atatinariaKarput, imaKa avdlångortit-
dlugit, taimatutdlo akeKångitsumik a-
valagkiartordlune angalassarnerit ta-
måkua ilagissait atatmariaKardlutik.
aningaussat piktssutigssat nunaliler-
sunut tuniuneKartartut (udrustnings-
hjælp) måna sujunersut najontutara-
lugo aggersitaussut kisimik pissalisa-
vait. kisiåne pissariaKångilaK tåuko
kisisa taima iliorfigisavdlugit, tåssa i-
nusugtut Danmarkime iliniarérsimav-
dlutik nunalilersut tamarmik oKortu-
nik akisungåtsiaKissunik atissagssarsi-
niarnigssamingnut ikiupigsårtariaKar-
mata.
tauvalo åma pissagssarissat angni-
kinerussut ardlagdlit tjenestemandit
tagpavane pissutsit Kavsitigut kingu-
sikulungnerat pissutigalugo pissagssa-
risimavait: sordlo imertarteKartameK,
anartarfingnik igitsissoKarneK, akeKå-
ngitsumik aumarssuarsiat majuneKar-
tarnerat il. il., tamåko Kalåtdlit-nunå-
ne tjenestemandinut tamanut pigitina-
riaKarput nålagkersuissut inungnut o-
Kilisåussutinik moderniunerussunik a-
tortorissatigut erKussaKarserdlugit.
taima åma oKartariaKarpoK Kitornat
Danmarkime iliniartitaunerånut tapi-
ssutaussartut måna aggersitaussuinar-
nut pissagssaritiniameKalersut piv-
dlugit. Kalåtdlit-nunåne atuarfigtigut
Danmarkimingarnit kingusingnerutit-
dluta ima agtigissumik akigssaiardlu-
tik Danmarkime Kitornamingnik ili-
niartitsissut nålagauvfiup tapissute-
KarfigissariaKarpai. soruname inatsi-
sigssamut sujunersume erKarsautigi-
neKartoK påsigaluarpata, kisiåne pi-
ssutsit ingmikortut patsisigalugit nu-
nap ingmikortuata avangnarpaseKi-
ssup inue ikiorsertariaKarput, ming-
nerungitsumik mérKat inusugtutdlo i-
liniartineKartamerånut tungassutigut.
inatsisigssanut sujunersfltit Kalåt-
dlit-nunånut tungassortéine § 161-ime
agdlagsimavoK: „Kalåtdlit-nunånut
. ministere maligtarissagssanik aula-
jangisaoK Kalåtdlit-nunåne tjeneste-
mandit igdloKatailunit KanoK angner-
tutigissumik niuvemermik inutigssar-
siornermigdlunit ingerdlatsilersinau-
ssut...“
isumaKarpunga sujunersutine § 44
tjenestemandit akigssautåinut pensiu-
ninutdlo tungassoK atusavdlugo isu-
mangnauteKångitsoK, åmalo ingmikut
nunavtinut tungassuinarmik maligta-
rissagssaKartariaKångitsugut.
akigssautit ingmikortue lønklassit
pivdlugit taineKåsaoK inatsisigssat ka-
låtdlit tjenestemandinut atorfileKati-
migsut måne atorfeKarfingne sulivfe-
Kartutut angnertutigingitsumik tai-
méitordle akissugssåussuseK tåunau-
ssok pigalugo suliamik tigumingnigsi-
naussunut pakatsinakulugtusimang-
mata, nauk ardlaKångitsutigut åma
pitsångoriautinik tikuagagssaKara-
luartoK. nalungilara Kalåtdlit-nunåne
tjenestemandit peKatigigfiat avdlå-
ngutigssanik tamatumunga tungassu-
nik sujunersuteKarérsimassoK, tamå-
nalo måna tapersersorpara. taimatut
oKautigissariaKarput kontorassisten-
tit, nugterissut, palasit il. il., kalåtdlit
tungånit isuma månauvoK: suliaK tåu-
narpiaussoK tigumiguniko åma Dan-
markime atorfileKatimigsut akigssar-
sissariaKartut, imalunit åssigingissu-
seK angnikitsungussariaKartoK.
nuånårutigssauvoK iliniartitsissut
aggersitaussut Danmarkime iliniartit-
sissut akigssautéinik inatsisit malig-
dlugit akigssarsiaKallsangmata. tama-
tumuna iliniartitsissut sivisunerussu-
mik, imaKa inunertik tamåkerdlugo,
nunavtinisinaunigssåt ilimanarsinå-
ngusaoK, tamatumunalo suliåt isu-
mangnaitdlisame Karncrusavdlune.
kisiåne sok Kalåtdlit-nunåne skoledi-
rektøre Danmarkime amtskolekonsu-
lentinartut akigssarsiaKartuésava? so-
runame måne skoledirektørisut akig-
ssauteKartariaKarpoK, taiméingigpat
Kalåtdlit-nunåne atuarfit piginåussu-
seKardluartunik sujulerssuissugssaile-
Kilersinaungmata. taimatut åma Ka-
låtdlit-nunåne provste skoledirektøri-
sut akigssauteKartariaKarpoK.
aperKutdle pingårnerussoK akigssau-
tit pivdlugit inatsisigssanut tungassu-
ne Kalåtdlit-nunåne amerdlanemit
pisångatigineKartorujugssuaK tåssa
kalåtdlit bestillingsmandit KanoK pi-
neKarnigssåt. bestillingsmandit nåla-
gauvfingme atorfeKartuput pensiunig-
ssaKardlutigdlo. tjenestemandit éssi-
gait nauk måna tikitdlugo tjeneste-
mandit inatsisåinut atasimångikaluar-
dlutik. atorfingmine åssigait sulissar-
tut aulajangersumik iliniagaKångitsut.
håndværkerit avdlatdlo bestillings-
mandisut itut måne tjenestemandit
inatsisåinut atatineKartyt. bestillings-
mandit ukiorpagssuarne tjenesteman-
— nålagauvfingme atorfigdlit angne-
rit akigssautåinik sujunersutit folke-
tingime oKaluserineKarneråne 25.
april oKauserissat
- tjenestemandit
akigssautåinik
folketingime OKauserissat. .
6