Atuagagdliutit - 05.06.1958, Page 21

MÉMITAVli■XV^uagiagdåum
inunerup sarfåne II
Kiassupilorujugssuvdlunga itileriat-
dlartunga tauvauna tupeK seKernup
sarnarsimavdlugo kanernerit seKer-
nup tungånltut augtilerai.
nuna tikisarput avdlanaKaoK. Au-
gust någmalersoK Kianartorssuångu-
lerpoK, uvdlåkut peråpalussune ikér-
narseKalune. uvangale tuperme Kia-
nigssara piumassaringikaluarpara,
taimailiorKussauvugutdle. — Katångu-
tika mikinerit sinigdluarput Kiping-
mut portutdluarsimavdlutik, uvfalume
una silåinarik.
makikama titugagssavnik tunineKå-
ngilanga nagdligssorneKarnangalunit
uvfa taimak tukagtigissunga. ungati-
nguavti'ne sanassut Kavdlunårssuit
mardluk ulapeKaut igdlorssuaK iner-
niarssaralugo. iternius,såK ikingutigi-
lerigara AleKatsiaK takulerérpara sa-
mane umiarssuarmik usingiartut. ti-
måne igdluanik natsiminik Kumigdlu-
ne issigingnårtuånguartoK.
takanunga arpapatdlagpunga. nalu-
nångilaK AleKatsiaK uvavtut sulissu-
nik igdluliortunigdlo tupigusuteKarti-
gissoK imalunit tupigusuteKarneru-
SSOK. OKausé nalugaluarpåka. mér-
Katdle oKauseKatiglngikaluit katsorna
ingmingnut påsissarput. OKarfigårame
igpagssaK i'nangajalersugut nauligag-
ssaminik piumavfigigaluarmanga sa-
nassut peKångingmata pitdlakut a-
merdlagaluaKissut aKagumut ilagiu-
magavko sanaleriarpata.
tåssa Kularnångitsumik utarKivånga
OKauseralo encortiniartariaKarpara
nukagpiarapilusorisångigpanga. — pit-
dlakut amerdlaKaut sanassut tikikav-
tigik. sana&sutdlo — mardlugamik —
nålagarigunagåt umilåligssuaK tiki-
ninariardlugo nauligagssarKigsut mar-
dluk tigumivdlugit nivtarpåka uva-
ngalo éiparalo tikuardlugit. — taima
ilimaginago soriatdlartOK-una: aju-
pukssuaK. (utorKaunerussut pingårtu-
mik Nungmiut ilisarisajungnarsivåt).
tåssa isumaliuleraluarpugut tiguvdlu-
ta pikagtarnialeråtigut. ktsiéne su-
nauvfa iluatigissångue tiguneravtigik
arsåriardluta avdlanik tuneratånguar-
påtigut. uvagut usorssik! taimåitumik
erKaimångilara uvdlåK tåuna suat-
dlangnerdlunga.
— soruname uvagut pissagtisimåKila-
gut.
taimane méraKativut pinguauteKar-
put uvagut nalussardlulnavtlnik na-
vianåssusianigdlo ilisiméngisavtinik.
tåssa mérKat ilatik nasaussaisigut ti-
goriardlugit ajagsimårdlugit Kungasi-
nut sukatdlugit ipitsilerarai, kisiénilo
ipiorussalersutdlo iperartardlugit. tai-
mailiugkat iperameKarångamik ila-
mingnik sassussissarput anemeKara-
tik, téssugungortordlo aitsåt anersår-
tardlutik tauvalo upitardlutik. agsut
igdlautigissarpait, taimailissatdlo sivi-
sflmik silagtorsertarput meriéngussar-
dlutigdlo. KularnéngilaK navianåssusia
nalugavtigo aj ortorutigineKångitsoK.
uvdlut ilåine tupemut arpagtarau-
gut tasamanilo pinguardluta uvdlut-
siakasik nainåKalugo. ilanilo plnguau-
ssårtugut piniartut auverssuarmik ka-
ligdlutik tulåussissaraut, téssalo aug-
ternigssarput orssorternigssarputdlo
soKutigiungnaerdlugo pilagtut akomå-
nut pulassaraugut arajutsiumånginer-
mut. imanerssuitdlo angmarångatigik
tåssa tiguseriardluta sigssamut arpa-
liutdlugit errortoriardlugit nerilera-
raugut, sordlume tåssa KåKortarissat
ilulinik nerissugut. ilame mamaKl er-
Karputdlume KingmeKénguåsångilaK,
Kingmerpagssuit tamarmik pitugsi-
mangmata, Kingmiarånguitdle kisimik
angalaortuvdlutik. nerdleringingåra-
migdlo pilagtutdlunit orningneK ajor-
pait.
sigssap timåne taseraussarssuaKar-
poK ulfnerup Imertagånik. unulerni-
kut pujulersarpoK, uvagutdlo mérKat
isumaKarpugut tåssa kissartorssuå-
ngortartoK, takussaravtigo imeK Ka-
lånialerdlune pujulersartoK. uvdlut i-
låne pujuleriarmat tåssunga arpapat-
dlagpugut misilitdlånguarnagulo ati-
ssaiapatdlariardluta nalunguarnialer-
pugut. avalagkaluarpugume kisiåne
sugssåungilaK nigdlernermut. nalu-
nguarfigssåungivigpoK. téssalo kingu-
mut atissalersumartariaKarpugut uli-
kulåginavigdluta.
ilane pinguardluta avåmut Kiviarpu-
gut, takulerdlugitdlo avatinguavtine
pugtåme auverssuit mardluk Kagssi-
massut, tåssa tungåinavtinut sarfar-
siatårtut. uvagut igdloKarfigput pi-
niartoKångilaK. tupernutdle arpapat-
dlagpugut, Kåinatdlo omigpåit. timå-
nit issigingnårdlualerpavut Kagssima-
ssorssuit angeKissut Kåinanit oming-
neKartut. pisanganaK! KaneKingmata-
lo nivdliatdlangnerdlunit ajorpugut.
Kéinat ersingeKalutik Kagssimassor-
ssuit tikileramikik unårsiput — tåssa-
me tikivigdlugit norssaKånginamik a-
tånut pivdlutik. någkiarniariartut uko
naulitait magsseriardlutik Kangalime
pujunguarsse, Kåinat kigdlerKutinar-
dlugit arKaramik. tåssuguinardlo to-
Korérpait serKunguaratik anguvigar-
tuinardlugit. takoråneK! taimåitumik
pinguardluta l'ssuartunguångorpavut,
uvdlormutdlo Kavsinik ilavtinik auv-
fagtarnerpugut.
upemåt ilåine siko atugssaussorssu-
ssok igsingnerit akugdlartilitdlarånga-
ta, agdlerit tikitdlutik igsingnerssuit
akomine mitsimavdlutik Kardlortale-
rångata alianaitdluinartarpOK. taimai-
lerångat méraussugut utorKartavut si-
nigsériardlugit igsingnerssuarne pi-
ngualeraraugut, unalume silarput tår-
singuåsångingmat. tåssa ama uverKU-
simavarput kanajorniartardluta ig-
singnerssuarnik umiatsialerdluta. tai-
mane nunarput kaniordloKaoK, KaKU-
tiguinardlo atausinguit pissarineKar-
tardlutik. taimåitordle sutut pilerinar-
torssuartut piniutarpavut, ukume ne-
KeKaratik nerpilituanik takussutig-
ssat. tamåssa ilavut uvagutdlume issi-
talårtarpugut. issitalårtutdlo sivgor-
tupajoriardlutik kingumut pissor-
ssuarnut ilångutaraut.
upernalitdlarmat mititdlo ernissor-
ssuångordlutik „Pitugfik“mut måni-
liarnialerpugut. umiatsiaK inoKar-
dluarpoK; Pitugfigdlo tikileravtigo,
ila, miteK tingilerame! akinguavti-
ningmat ungasingeKalune ilimanéngi-
kaluarpoK amerdlasunik ménigsarnig-
ssarput. kisiåne måneKaKaoK. asulo
nunatå maugåKalune ivssoKardluara-
me. kisa tåssa uvagut puvut ulivkår-
put sule tivfarata. avdlatorniutåi-
naungmatale amerdlanårnagit månig-
sardluåinarpugut. manale tamåko må-
nigsarniartarfivut takugaluaråine, Ka-
normita isagaluarpat. mititdle Kular-
nångitsumik tingmissartunik taorser-
neKarsimåput.
ilåne pinguarniardluta unigtaraugut
nuénarinermut méraKativut ivngeru-
lårtut, iliniarfigalugit ilait tusamersu-
liuvigsortartut; ilaitdlo takussartagka-
mingnik issuailerångata tupigusuvig-
susaugut. kisiånime méraKativut tai-
mailiortut nuénarinermut sivisor-
ssuarmik uningaorfigissarpavut, suli-
me tamåko ilait erKaimavåka.
ajoraluaKaordle sivisumik najungi-
navkit. aitsåt perugtomialersunga ku-
jåmut perorsimassorssuamut autdlar-
titauvunga sujumukamerup iluanår-
nartorssuinungoK ornigutitauvdlunga.
— naung.
Hendrik Olsen.
Dandy — tåssalume tnUmartgslnångit-
susanane
Dandy kvikker bestandig
- let og liflig ...
perKingnardlunilo puatdlarnartoK.
Nakuångorusugkuvit
SOL GRYN-tortarniarit
Sol-Grynit ivsingigagssat
mamarnerssaråt
sikatarsungnialåramingme
proteinimik, kalkimik,
saviminermik, fosforimik,
B vitamininigdlo akoKarput
SPIS SOL GRYN OG BLIV STÆRK
tamåko soKutéupat nauligartårdlu-
ne avanerssuarmiuarKamigdlo uvavtut
itumik pinguaKateKalerdlune pi-
nguautinik Kavane nalussardluinavti-
nik? taimåitorme sigssamut aterpugut
sulissut ukulo artorssartut issiging-
nåriartordlugit.
umiatsiaK savalingmiut umiatsiåt u-
silersordluardlugo timukartineKarsi-
mavoK. sigssaK ikåtuajåginarssuvoK
itsinerKortulårtune tulagfiunane. tai-
måitorme sanassut avdlatdlo iluarsi-
lererérsimangmata ajoKUteKarane u-
singiarpoK, måssa ajoKe Kitine tiki-
ngajagkaluardlugo umiånguamit sig-
ssarssuarnut agssartoraluartoK. seKi-
nerssuarme kissarérpoK „Akinårssup“
KUlånut pivdlune. tamåkule supat, u-
vagut suliagssat artorpavut pinguåi-
naKisa.
uvdlorulersoK nauligkavut AleKat-
siap iluarserérmagit pinguarKilerpu-
gut. takulerparput tupivta saniane pu-
jortorujugssuaK. ornigkavtigo malu-
gårput tåssa anånaga — palasip nu-
lia — uvdlup KerKasiutigssanik neKi-
liUsikutsortoK. måssa saniane ujarKa-
nut iterKisimassut måtait, asulo nu-
tårpaloKalutik. igpagssåninguaK Ilu-
lissanit autdlaravta Kaleragdlit kisisa
nerissaråvut, mana tåssa måtait neKit
OULD KARAMEL
— sukulåmik igdlingnartumik KagdligaK
— med lækkert chokoladeovertræk
kunglkunut niorKuteKartartoK
22