Atuagagdliutit - 18.06.1960, Síða 24

ABEL KRISTIANSEN:
Norgemut påsissagssarsiordlune angalautsiarneK
Bergenip kitåne
(nangitaic)
Fjell-ime
KeKerfame
KeKertaK tåuna éngajårssuaK pu-
kerdluågmaic nunavta ilåne nunanut
erKainartuvoK; tåssa merKuitsugame.
nunaKarfisa angnerssåt KeKertap a-
teKautigå, tamåne avKutåinarme Ker-
Kata-tungånltoK. KeKertame tåssane
savat pigineKartut uvagut savautivta
åssigai nagssoKånglnartut, ukioK nåv-
dlugo anérsinarneKarsinaussut. tåssa-
lo tåuko pivdlugit måne uvdlut 10
migss. uningassugssauvunga påsissag-
ssarsiorniaraluåsavdlunga. mauna sa-
vanut tungassut pinerunagit uvdlui-
narne inuinartut nåpitagkåka univkå-
riniaraluåsavåka, imaKa ilai soKutigi-
lårsinåusagagkit; uvnit alikutagssiåi-
nangajagtut agdlagaugaluartut. —
7/12 åma siagdlerpoK Katsungavdlu-
nile. uvdlåp tungåtigut najugkama pi-
gissai issigingnålugpåka. 4-nik ner-
ssutauteKarpoK imulingnik, savat 40
migssåniput; Kanga mérauvdlunga
savanik takorKårnarmat pigineKartut
åssinge. kisiåne uvagut måne pigi-
ssavtinit mingnerulårtutut iput, mer-
KOKameroKalutigdle. nuånersuvOK tu-
sardlugo 1949-me angutikuloK nagsso-
KångitsoK nunavtinit piniarneKarsi-
massoK sunauvfa angutip tåussuma
piniarsimasså, tåssa aungmik nutåmik
savautine akuniardlugit. avdlåussutåt
takuinardlugit påsinångikaluardlutik
misigssornerulerdlugit påsinarput sule
åtåkåt, taimanikut aungmik avdlamik
akorneKarsimanertik. tåukua najug-
kama nunautåt igdluatdlo avdlanit
Kutdlerpauvdlutik KåKap portukut-
dlaup ivnåne atinguanipoK; igdlo pi-
soKångulersoK sinåne umassut inigisi-
massåt agsut pisoKaussoK, kisiåne ku-
linguanlpoK nutåliaK Nilsip Kanigtu-
kut suliarisimasså. nuna måna Norgep
ilånit angatdlavigisimassavnut naler-
Kiutdlugo avdlaoKaoK, orpeKéngitsoK
— ikussugkat erKåingikåine. taima u-
kiortigalune sila sordlo tåssa upemåi-
nalitdlartoK, nauk aputinguaK taku-
ssagssaK; kugpalånguardliuna. uvaliå-
nut kimut angalaorpunga åma nau-
ssorigsaissoK ativtinltoK OKalugfiup
erKåne igdlorssualik pulårpara kavfi-
sordlungalo, tåuna Nils Thomassen
Fjeldimik ateKarpoK.
utornaK nulianångitsoK åma Katå-
ngutå 60 sivnerdlugit ukiulik; åma u-
torKarnik arnanik mardlungnik Katå-
ngutenarput igdloKatimingnik. inåt a-
lianaitsoKaoK. unukut katerssortar-
fingme OKåtaissartartut ukiumordlutik
nagdliutorsiornerat Nilsip formandiuv-
figisså najorparput. unuaK nåvdlugo
Kimanavigsumik tåpåput påtagiaussaK
guitarilo nipilerssusigalugit, ilalo ni-
pilerssortue KasujaitsoKaut; unuar-
ssuarme nåvdlugo kingorårneKarnatik
nipilerssortuput.
unuap KerKanut inime narKup atåni-
tume igfiartuput kavfimik igdlulerdlu-
tik. naugdlo imerusuersautaussumik i-
migaKångikaluardlutik tapartut tu-
pingnåinarmik Kimåput. ilalo tapar-
tausiat erKumilårtOK Kimanardlunilo
takoråninguåkuloKalune. naoratdlag-
tarissat kåvikulutdlo angnermik ta-
pautigait, ingangmigdlo kåvikulortut
issigingnårdlugit alutornarpatdlårta-
Kigamik. igdlugit ingmingnut iperau-
ssariardlutik naten tukipiloriutigalugo
avunaråtdlaK akugtugkajåmik kåvig-
dlutik nåssiartuårtaramiko. åma ta-
parnerup ilåne igdlortik pårdléutar-
påt.. arnartaisa igdlugissartik ipera-
riardlugo, tapartut ilåt Kaningneru-
ssartik tuviatigut pateriardlugo tigu-
ssarpåt, taimågdlåt tapanatingua ki-
serngorukångame; tauvalo iperarne-
Karsimassut ilåta iluarissane tiguinar-
tarpå. unup ilåne præmiasiagssat av-
guåuneKartarput. unuarssuan nåvdlu-
go tåpåsimåput. arfiningornerime ilai-
sigut tapartOKartarsimavoK tamåne
nunanarférKat ilåine.
sapåme silageKalune atdlårKik —
nauk aputinguagsså — najugara Nils
åiparalugo bilimik kujémut KeKertap
ilånut angalåusavdluta anigavta nalu-
naenutaK arnaningortoK, takåna ativ-
tine OKalugfik tusaruminaKissumik su-
janerpalårtoK tunussutigalugo autdlar-
pugut. nuna ingerdlavigissarput puki-
påginauvoK KaersonissoK, paornanuti-
nik kakitdlarnanigdlo angnermik
nauvfigisimavdlune, ilalo kakitdlarnat
umauvdlutigdlo takissanaut — ilåtigu-
me uvavnit tangnerussaramik!
tupingnåinarmigtaoK norgemiut av-
Kusiniortarsimanere måne åma taku-
ssariaicarput ersserKigsumik. avnutiv-
tine nunagingnerssamininguit tamar-
mik igdluliorfigissaussarsimåput nau-
ssorigsaissuarKanit pigineKardlutik.
Kenertap kitå’tungånitoK igdloKarfi-
nguaK aulisartut najugarissåt TELE-
VÅG unigfigårput. igdlut tamarmik
nutåliåuput ilaitdlo sule igdlukuinauv-
dlutik tåssagoK sorssungnerssup ki-
ngugdliup nalåne nordlit igdlut tamai-
sa ikuatdlagtitdlugit nungusimagami-
kik. åiparma onautigå aulisartut må-
ne najuganartut agsut aulaniardluar-
tussut. atuarfiup erKåne erKåissutig-
ssarujugssuan unigfigigavtigo — ce-
mentimit sanausson — åssilivara. ima-
lo agdlagartaKarpoK: „Tel'evåg-folket
rejste denne sten til minne om kam-
merater, som falt i fredskampen 1940—
45. Dei var glad i landet sitt. Ære væ-
re minne Deira“. angutit 34-t arne ag-
dlagsimåput.
tåuna nimåkavtigo ingerdlarnigkav-
ta tupigissavnut ilagitinarput sume ta-
måne ujarKanik narmagarssuit ilåtigut
takisorujugssussartut, tåssa måne sa-
vautigdlit savautimingnut neriniartit-
sivigissartagait. savautigdlit tamarmik
ingmikut ungatdlunik pigissanartara-
mik ukiunerane uvdlutitdlugo savat
neriniarfigissartagåinik (kulturbeite-
nik taissarpait).
KeKertap kujatåta tungånut pigavta
kangia issigiligaK kussanardluinarpoK.
tåssa tagpava Norgep nunavigtå timiv-
tine. timåne KaKat portunerit apisima-
riaramik kussanardluinarput atdlår-
nip nalåne. tungåle sigssap nalå imap
Kulå igdlonarfigssup Bergenip pujua-
nit samungarssuaK agsarnålungmit i-
seriagtuinauvoK. tamåssa ikerasangme
umiarssuit pårdlagåutut kukåtuinåu-
put. avatånit timut takussat issigalugit
kussanardluinarput — nuna avdla a-
ngatdlåtut nunåt!
aKaguane uvdloKerKata sujornane a-
ma bilimik angalaorKigpugut, tamatu-
muna avangnamut — nutåmik avKUsl-
niortut takusardlugit. sila avangner-
poK puernulårdlune. nuna Kerisima-
vok, ingagtångitsumigdle. avKUsinior-
tut angutit 5—6 Kamutaussarssuarnik
buldosserinik Kamutilerdlutik suliput,
icaersoK Kårtiternerdlukutik tåukuni-
nga ajagtéinardlugit. tupingnartumik
pilertortumik sulisimåput. avKUsiniaK
400 m. migss. takissusilik sap. ak. mar-
dluk migssiliuinardlugit suliarerérsi-
magåt — uvnit KåKårssugssuit avKU-
sårtaraluardlugit.
(nangikumårpoK)
Stort udvalg
FOTO - KINO
Skriv efter brochurer om
kamera og tilbehør
dssillssutinut atortugssåinutdlo
agdlagtitsivigssaK piniaruk
HILDING FOTO
Vesterbrogade 6 E København V
Tlgr.- adrs.: Hilding Foto
taratsut sufdlunif P. Brøste-mit
åssilissut Kodak Retinette I A, 24x36 mm — Kodak Retinette I A, 24x36 mm
Retinette I A éssilissutauvoK
pitsak, Kodak åssiliåncanik å~
ssilissartoK, åssilinermigdlo nu-
ånarissalingnut piukunardlui-
nartoK.
Retinette I A Kalipautilingnik
åssilissutausinauvoK issaussa-
Karame Reomar f: 3,5/50 mm-
mik, sukåssusia 1/250 sekund
tikitdlugo, sukasumik Kilussau-
tilik Kinguartarfialo Kaumassu-
mik éssilissanut kigdligssali-
gaK.
ilisimåringnigtut pisiarissarpait
Kodakip åssilissutai filmmtailo

Retinette I A er et virkeligt
præcisions-kamera, et Kodak
småbilledkamera, der opfylder
foto-amatørens store ønske.
Retinette I A er udstyret med
farveobjektiv Reomar f: 3,5/50
mm., lukker indtil 1/250 se-
kund, hurtigoptræk og lysende
billedramme.
Kendere køber
Kodak kameraer og film
FERD’NAND
*
Varmepude til
kold køler
<»)
bile kissagtar-
dlugo
25